Ord och uttryck i it-branschen
Artiklar som i IDG:s ordlista handlar om polis, säkerhetstjänsters och underrättelseorgans kartläggning av personers kontakter, rörelser, kommunikation och andra handlingar. Det är en underkategori till kategorin övervakning.
ett slags eventuellt icke existerande program (app) som påstås kunna visa vilka som tittar på användarens information på Facebook eller andra sociala nätverk. Det är alltså program som påstås avslöja personer, stalkers, som förföljer eller kartlägger användaren. – Facebook hävdade i mars 2010 att stalker apps var bluff och att sådana påstådda appar skulle tas bort från Facebook.
[appar] [förföljelser] [kartläggning] [sociala nätverk] [ändrad 3 juni 2020]
dataskugga, dataavtryck – uppgifter om kreditkortsinköp och annat som vi lämnar efter oss i it-system. – Jämför med data exhaust, digital doppelganger och digital footprint.
[kartläggning] [ändrad 13 juni 2017]
digitalt fotspår, digitalt fotavtryck – den information som vi lämnar efter oss på internet och i it-system, vare sig vi vill eller inte. – Se också data exhaust, data shadow och digital doppelganger.
[kartläggning] [ändrad 13 juni 2017]
övervakning och styrning av medborgarna med GPS. – Eftersom det finns inbyggd GPS, eller andra tekniker för positionsbestämning, i smarta mobiler och annat som vi bär på oss kan myndigheter och andra makthavare hålla reda på var vi är och var vi har varit. Det finns också tekniker för att se till att vi håller oss inom ett avgränsat område eller för att hindra oss från att besöka vissa områden. – Ordet, på engelska geoslavery, myntades 2003 av forskarna Jerome Dobson (länk) och Peter Fisher† (1955–2014) i artikeln Geoslavery (länk). – Se också geoblockering, IOPS (betydelse 2) och positionsintegritet.
[geo] [övervakning] [ändrad 9 oktober 2022]
[flyg] [kartläggning] [ändrad 29 januari 2021]
(DNT) – spåra inte – instruktion om att den som besöker en webbsida inte ska registreras. – DNT används främst för att ange att besökaren inte vill få reklam eller andra meddelanden från företaget som publicerar webbsidan, och att information om besökaren inte ska spridas vidare. Besökaren vill inte heller att information om henne ska kopplas till annan information som företaget bakom webbsidan har. – Observera att det inte finns någon garanti för att webbsidans utgivare respekterar Do not track‑instruktionen. – DNT har funnits sedan 2009. Alla vanliga webbläsare ger användaren möjlighet att använda DNT, men det finns, som sagt, inga garantier för att det gör någon skillnad (men se här nedanför). – DNT är en inställning som kan ingå i sidhuvudet (headern) för HTTP (eller annat webb‑protokoll). Den måste aktiveras av användaren. Det finns tre lägen:
– Läs mer i artikeln The history of the Do not track header (länk) av Christopher Soghoian, en av DNT:s upphovspersoner. – 2019 la den republikanska senatorn Josh Hawley (hawley.senate.gov) från Missouri fram ett lagförslag (se denna länk) om att företag som inte respekterar Do not track ska straffas med höga böter. Detta har inte röstats igenom när detta skrivs.
[kartläggning] [personlig integritet] [webbläsare] [ändrad 20 december 2022]
elektroniska dokument och transaktioner som ger en bild av en persons handlingar. Uttrycket anspelar på paper trail.
[kartläggning] [personlig integritet] [ändrad 15 december 2014]
ett troligen avvecklat verktyg som gjorde att man kunde besöka webbsidor utan att bli räknad och registrerad. – Unv.is var avsett för besök på webbsidor som besökaren inte ville stödja: många besök på webbsidan kan ge den högre annonsintäkter. Som besökare kan man också bli registrerad och utsatt för spam och annat. Genom att lägga till unv.is framför den förhatliga sidans webbadress (URL) kunde man besöka den utan att räknas. Sidan visades då i en ren textversion. Man kunde också länka till sidan på samma sätt. Tjänsten introducerades 2013. Den motarbetades av många medieföretag som blockerade besök som förmedlades genom unv.is. – Se unv.is. (Nere sedan juli 2019. Hette tidigare unvis.it.)
[försvunnet] [kartläggning] [webben] [ändrad 30 oktober 2019]
amerikansk it-specialist som har avslöjat USA:s övervakning av tele- och datatrafik i hela världen. – Edward Snowden läckte hemliga dokument om NSA:s övervakning till journalisten Glenn Greenwald på brittiska tidningen The Guardian, först under pseudonymen Citizen four. Därefter försvann Snowden från USA, och fick så småningom politisk asyl i Ryssland, där han fortfarande bor (2023). – Snowden hade tidigare arbetat för CIA, men de dokument som han röjde fick han tillgång till när han arbetade som inhyrd konsult på NSA. Hans avslöjanden ledde till en kris i förhållandena mellan Västeuropa och USA, eftersom det bland annat framkom att NSA har avlyssnat Tysklands dåvarande förbundskansler Angela Merkels mobiltelefon. Det har också lett till en förtroendekris i USA, eftersom det blev känt att NSA har avlyssnat amerikaners privata telefonsamtal även när det inte finns någon misstanke om brott. – Enligt dokumenten förekommer det också omfattande utbyte av avlyssnad information mellan USA och andra länder, inklusive Sverige, se Five eyes, Nine eyes och Fourteen eyes samt European cryptologic center. – Den Oscarsbelönade filmen Citizenfour från 2014 (se IMDb: länk) handlar om Edward Snowden. Han belönades också 2014 med Right Livelihood‑priset (länk). – Edward Snowdens bok Permanent Record (länk), svensk översättning I allmänhetens tjänst (länk), kom ut i september 2019. Kort därefter stämde USA:s regering Snowden och hans förlag för att Snowden hade publicerat boken utan att först låta CIA och NSA granska manuset – se stämningsansökan. – I oktober 2019 blev det känt att det spreds en piratkopia av boken på internet, och att den kopian innehåller skadeprogram – se artikel i Bleeping Computer – länk. I maj 2020 publicerades boken Dark mirror: Edward Snowden and the American surveillance state (länk) av Barton Gellman (bartongellman.com). – IDG:s artiklar om Edward Snowden: länk.
[avslöjanden] [dataläckor] [edward snowden] [kartläggning] [personer] [rättsfall och skandaler] [spelfilmer] [underrättelseverksamhet] [övervakning] [ändrad 6 april 2023]
kartläggning av alla mobiltelefoner som har varit anslutna till en bestämd basstation under en angiven tid. – Basstationstömning används i brottsutredningar för att hitta personer som har befunnit sig i det område som basstationen har täckning i. Operatören eller operatörerna åläggs att lämna ut en förteckning över alla som har varit anslutna under den angivna tiden. Detta gäller också för annan utrustning som ansluts till mobilnätet, som surfplattor och bärbara datorer. – Mobiloperatörer kan åläggas att lämna ut sådana uppgifter till en brottsutredning, se hemlig övervakning av elektronisk kommunikation och inhämtningslagen. De kan också åläggas att lämna ut uppgifter om var en viss mobiltelefon (eller annan mobil utrustning) har funnits. – Basstationstömning kallas ofta för masttömning. På engelska: cell tower dump. – Se också cell site location information (CSLI) och geofence warrant samt Pretty good phone privacy, PGPP.
[juridik] [kartläggning] [mobilt] [ändrad 16 september 2021]