artificiell intelligens

(artificial intelligence, ofta förkortat AI; även: maskinintelligens) – program som efterliknar mänskligt tänkande; den tillämpade vetenskap som diskuterar vad som är mänskligt tänkande och försöker efterlikna det eller utveckla något likvärdigt eller bättre med datorprogram. Grundläggande för resonemang om artificiell intelligens är tanken att datorprogram själva ska kunna räkna ut hur de ska lösa ett givet problem: programmerare ska inte behöva koda, steg för steg, hur programlösningen ska gå till, utan bara beskriva problemet som ska lösas och vilka krav som ställs på lösningen. – Det finns två huvudriktningar:

  • – Den starka tolkningen av artificiell intelligens hävdar att det i grund och botten inte är någon skillnad mellan mänsklig intelligens och maskinintelligens, och anser att det går att skriva datorprogram som i någon bemärkelse är likvärdiga med människor som löser samma uppgift. – Se computational theory of mind och computational theory of thought;
  • – Den svaga tolkningen nöjer sig med att se AI‑program som användbara redskap.

– Man kan också säga att det finns två resonemang bakom tanken på artificiell intelligens:

  • Filosofiskt: Är det i grunden någon skillnad mellan mänsklig intelligens och maskinintelligens? – Se Lady Lovelaces invändning och Turingtest;
  • Praktiskt: Går det att programmera datorer så att de själva räknar ut hur de ska lösa en uppgift. Användaren beskriver problemet och anger förutsättningarna, men programmerar inte en algoritm som steg för steg anger hur uppgiften ska lösas. Det får datorn göra. – Se till exempel maskininlärning.

– Man skiljer också mellan två typer av artificiell intelligens:

  • Symbolisk – programmerare skriver algoritmer för lösning av problem, och de algoritmerna beskriver och analyserar problemet och underlaget för lösningen på ett sätt som ter sig rimligt för människor. Man drar nytta av att datorer är snabba, kan hantera enorma datamängder och inte blir trötta eller slarvar, men i princip är det samma arbetssätt som en människa med papper och penna skulle använda. Åtminstone i princip kan användaren förstå hur programmet arbetar;
  • Icke-symbolisk (non-symbolic) – man ger systemet underlag för att lösa en uppgift, men låter systemet själv pröva sig fram till en användbar lösning. Systemet utvecklar sina egna algoritmer och förbättrar dem successivt. Användaren har i praktiken ingen möjlighet att förstå hur programmet arbetar, bara att avgöra ifall det ger användbara resultat. Datorns fördel är att den snabbt kan ta fram och testa miljoner sätt att lösa en uppgift, förkasta de oanvändbara och förbättra de användbara. Typexempel: maskininlärning.

– Typiska uppgifter för artificiell intelligens är mönsterigenkänning, bildanalys, talförståelse, skapande av bevis och spel. – Kända typer av AI‑program är artificiella neuronnät, genetiska algoritmer, cellautomater och expertsystem. I stället för intelligens talar man ofta om maskininlärning. Man utnyttjar datorernas snabbhet för att låta dem pröva sig fram till ett sätt att lösa uppgiften. Se också djup maskininlärning och artificiell generell intelligens. – Ett vanligt underförstått kriterium på artificiell intelligens är att AI‑program ska lösa uppgifter på ett sådant sätt att även en sakkunnig mänsklig bedömare inte förstår hur det går till – se Lovelacetest. Att en dator gör omfattande och komplexa matematiska beräkningar mycket snabbt räknas inte som AI. – Förespråkare för artificiell intelligens säger ibland att så snart som man har lyckats utveckla ett datorprogram som kan lösa en krävande uppgift, som att slå världsmästaren i schack, så räknas den prestationen inte längre som bevis på intelligens – ribban höjs hela tiden. – Den första som diskuterade artificiell intelligens enligt den starka riktningen som en verklig möjlighet var Alan Turing† som gett namn åt Turingtest. – Läs också om Partnership on AI och One hundred year study on artificial intelligence. – Helsingfors universitets grundkurs från 2019 i artificiell intelligens finns på denna länk. – Den amerikanska forskaren Kate Crawford (katecrawford.net) hävdar 2021 i sin bok Atlas of  AI (länk) att artificiell intelligens ”varken är artificiell eller intelligent”. – IDG:s artiklar om artificiell intelligens: länk.

[ai] [ändrad 8 juli 2021]

Linus lag

  1. – ”Given enough eyeballs, all bugs are shallow”, vilket betyder att om tillräck­ligt många granskar programkoden kommer varje bugg att vara lätt att rätta till (åtminstone för någon av granskarna). – Yttrandet tillskrivs Linus Torvalds och citeras i Eric Raymonds bok Kate­dralen och basaren;
  2. – ”Allt som en människa gör moti­ve­ras med över­levnad, socialt liv eller nöje.” – I sitt förord till boken The hacker ethic and the spirit of the information age från 2001 (länk) for­mu­le­rade Linus Torvalds den tesen, och han ansåg att det var stadier i en utveckling: resul­tatet blir bäst när man gör saker bara för att det är roligt.

[fel] [lagar] [systemutveckling] [ändrad 29 mars 2023]

basar

(bazaar mode) – programutveckling över internet med många deltagare och full öppen­het under arbetets gång. Anses prägla utvecklingen av Linux. – Benämningen bazaar i denna betydelse kommer från Eric Raymonds bok The cathedral and the bazaar från 1999, svensk översättning Katedralen och basaren, 2001 (länk). – Eric Raymond ställde basaren mot katedralen som två kontrasterande sätt att arbeta. Även katedralen är en modell för utveckling med öppen källkod, men i cathedral mode sker utveck­lingen av nya versioner i små, slutna grupper: öppenheten kommer först när en ny version av programmet har släppts. Basaren präglas däremot av öppenhet, nyfikenhet och utbyte av kunskap. – The cathedral and the bazaar i engelsk original­text kan laddas ner här; svensk översättning finns här (borttagen).

[linux] [programmering] [öppen källkod] [ändrad 12 februari 2022]

Snowden, Edward

Foto av Edward Snowden.
Edward Snowden.

amerikansk it-specialist som har avslöjat USA:s över­vakning av tele- och datatrafik i hela världen. – Edward Snowden läckte hemliga dokument om NSA:s övervakning till journalisten Glenn Greenwald på brittiska tidningen The Guardian, först under pseudonymen Citizen four. Därefter försvann Snowden från USA, och fick så småningom politisk asyl i Ryssland, där han fortfarande bor (2023). – Snowden hade tidigare arbetat för CIA, men de dokument som han röjde fick han tillgång till när han arbetade som inhyrd konsult på NSA. Hans avslöjanden ledde till en kris i förhållandena mellan Väst­europa och USA, eftersom det bland annat framkom att NSA har avlyssnat Tysklands dåvarande förbundskansler Angela Merkels mobiltelefon. Det har också lett till en förtroendekris i USA, eftersom det blev känt att NSA har avlyssnat amerikaners privata telefonsamtal även när det inte finns någon misstanke om brott. – Enligt dokumenten förekommer det också omfattande utbyte av avlyssnad information mellan USA och andra länder, inklusive Sverige, se Five eyes, Nine eyes och Fourteen eyes samt European cryptologic center. – Den Oscarsbelönade filmen Citizenfour från 2014 (se IMDb: länk) handlar om Edward Snowden. Han belönades också 2014 med Right Livelihood‑priset (länk). – Edward Snowdens bok Permanent Record (länk), svensk översättning I allmänhetens tjänst (länk), kom ut i september 2019. Kort därefter stämde USA:s regering Snowden och hans förlag för att Snowden hade publicerat boken utan att först låta CIA och NSA granska manuset – se stämningsansökan. – I oktober 2019 blev det känt att det spreds en piratkopia av boken på internet, och att den kopian innehåller skadeprogram – se artikel i Bleeping Computerlänk. I maj 2020 publicerades boken Dark mirror: Edward Snowden and the American surveillance state (länk) av Barton Gellman (bartongellman.com). – IDG:s artiklar om Edward Snowden: länk.

[avslöjanden] [dataläckor] [edward snowden] [kartläggning] [personer] [rättsfall och skandaler] [spelfilmer] [underrättelseverksamhet] [övervakning] [ändrad 6 april 2023]

Schneier, Bruce

(1963) – amerikansk expert på it‑säkerhet och kryptering. – Bruce Schneier anses som en av de ledande på om­rådet. Han är känd för att framhäva att tek­niska lösningar inte är nog för att garantera säkerhet. Han har riktat hård kritik mot den amerikanska statens säkerhetsåtgärder efter terrorist­attentatet den 11 september 2001 – han kallar dem för ”security theater”. – Bruce Schneier har skrivit standardverket Applied cryptography (1994, omarbetad upplaga 1996) samt böcker som Practical cryptography (med Niels Ferguson, 2003), Secrets and lies (2000), Beyond fear (2003) och Data and Goliath (2015). Han har också utvecklat krypteringsalgoritmerna Blowfish och Twofish. – Bruce Schneier var från 2014 teknisk direktör på IBM Resilient Systems (tidigare Co3 Systems) (länk), sedan 2020 direktör för säkerhetsarkitektur på Inrupt (länk). Sedan 2014 är han knuten till Harvard: länk. Han ingår också sedan 2013 i EFF:s styrelse (länk). Tidigare var Schneier ”säkerhetsfuturolog” på BT, som 2006 köpte hans företag Counterpane. Han ger ut nyhetsbrevet Crypto‑Gram (länk), och har webbplatsen schneier.com. År 2007 fick han EFF:s Pioneer Award (se länk). – Se också Schneiers lag och Bruce Schneier facts.

[bruce schneier] [it-säkerhet] [personer] [ändrad 28 februari 2021]

Nelson, Ted

Porträttfoto av Ted Nelson.
Ted Nelson.

Theodor Holm Nelson (1937) – amerikansk forskare, känd för projektet Xanadu, en mer krävande parallell till webben. Han har arbetat på det sedan 1960. Nelson var bland annat inspirerad av Vannevar Bush†. Ordet hypertext infördes av Nelson redan 1965. – Målet för Nelsons arbete har alltid varit att göra datorer enkla att använda för alla. Ted Nelson har också utvecklat ZigZag, en flexibel modell för hantering av relationer mellan data. Han gav 2008 ut boken Geeks bearing gifts: how the computer world got this way (även ett föredrag, klicka här – föredragets titel anspelar på uttrycket ”beware of Greeks bearing gifts”). – Ted Nelsons webbsidor finns på ted.hyperland.com och thetednelson.com, se också xanadu.com.au. Självbiografin Possi­plex (länk, arkiverad) kom ut 2012.

[personer] [ted nelson] [ändrad 28 november 2020]

cybersoul

– cybersjäl:

  1. – i filosofi: människans djupaste person­lig­het sedd som ett mönster av data som i princip kan återskapas med elektronik. Idén fram­fördes 1999 av författaren Margaret Wertheim (se Wikipedia) i boken The pearly gates of cyberspace (länk);
  2. – den del av personlig­heten som ut­vecklas i cyber­rymden, eller som kommer till ut­tryck där.

– Se också cyber.

[filosofi] [psykologi] [ändrad 19 april 2020]

NLS

en användar­miljö med grafiskt användargränssnitt, mus och videokonferens, utvecklad på 1960‑talet av Douglas Engelbart†. – NLS visades upp 1968 i San Francisco på ”The mother of all demos”. (NLS är kort för online system) – NLS hade, förutom tangent­bord och mus, en liten klaviatur med fem tangenter som användaren behövde lära sig hantera för att kunna styra maskinen. En video av demonstrationen finns på denna länk. – NLS var så långt före sin tid att det inte togs på allvar, utom av de forskare som senare anställdes på Xerox PARC och där utveck­lade persondatorn Xerox Alto. Den hade en del av NLS funktioner. – NLS bytte senare namn till Augment, ibland kallat NLS/Augment. – Läs mer på Doug Engelbart Institutes webbsidor (länk) och i boken What the dormouse said: How the sixties counterculture shaped the personal computer industry av John Markoff.

[förkortningar på N] [grafiskt användargränssnitt] [it-historia] [ändrad 10 oktober 2018]

PARC

Palo Alto Research center, förr Xerox PARC, sedan januari 2002 bara PARC – ett legendariskt forskningsinstitut i Palo Alto där mycket av det vi tar för givet i moderna person­datorer har uppfunnits. – Den första datorn som påminner om en modern person­dator var Xerox Alto†, som utvecklades 1973 på PARC, men som inte såldes kommersiellt. Den följdes 1981 av Xerox Star†, som såldes kommersiellt, men som inte kunde hävda sig mot de billigare persondatorerna från företag som Apple och IBM. – Kända forskare som har arbetat på PARC är Alan Kay, Bob Metcalfe, Anita Borg† och Mark Weiser†. – Xerox grundade PARC 1970 under ledning av fysikern George Pake (19252004, (se Wikipedia) med uppdraget att upp­finna ”framtidens kontor”. Stig Hagström† var forskningschef på PARC:s materialforskningsavdelning 19761987. På PARC ut­veck­lades det grafiska användar­gräns­snittet, det lokala nätverket, ethernet och laserskrivaren. Legendariskt är också hur Xerox ständigt har försummat att marknads­föra uppfinningarna (med undantag för laserskrivaren). Det blev Steve Jobs† som, efter att ha sett Xerox Alto, såg till att det grafiska användargränssnittet med fönster, ikon, mus och pekare blev normen för en användarvänlig persondator. – Tillsammans med Stanford‑universitetet har Xerox PARC varit den kreativa motorn i Silicon Valley, men storhetstiden var på 1970‑talet. Se boken Dealers of lightning: Xerox PARC and the dawn of the computer age av Michael Hiltzik (1999). – Sedan januari 2002 är PARC, som tidigare var en avdelning, ett helägt dotterbolag till Xerox. – Se parc.com.

[forskningsinstitut] [förkortningar på P] [it-historia] [ändrad 11 april 2019]