e-singel

kort e-bok. – Det finns ingen exakt gräns mellan en e‑bok och en e‑singel, men en e‑singel brukar innehålla 5 000 till 30 000 ord. En bok inne­håller ofta 100 000 ord eller mer. Innehållet i e‑singlar är ofta fack­litteratur. – På engelska: e‑single. (Ordet anspelar på singelskivor, vinyl­skivor med en låt på vardera sidan, men där oftast bara den ena låten, ”framsidan” räknades som viktig.)

[ord på e–] [e-böcker] [ändrad 8 juni 2020]

FSCONS

Free society conference and Nordic summit – en årlig konferens om datorprogram och kulturell frihet. – FSCONS har an­ordnats varje höst sedan 2007 i Göteborg (men 2017 var det i Oslo). 2019 års konferens var inställd och därefter ha inte heller någon FSCONS-konferens ägt rum. FSCONS är också en förening som fortfarande är aktiv, se Friprogramvarusyndikatet (friprogramvarusyndikatet.se). Bakom konferensen står europeiska Free software foundation, svenska Wikimedia och svenska Creative commons. På konferensen delades tidigare utmärkelsen Nordic free software award† ut. – Läs mer på fscons.org (från 2019). 

[fri mjukvara] [förkortningar på F] [kultur] [konferenser] [ändrad 8 september 2022]

Schneier, Bruce

(1963) – amerikansk expert på it‑säkerhet och kryptering. – Bruce Schneier anses som en av de ledande på om­rådet. Han är känd för att framhäva att tek­niska lösningar inte är nog för att garantera säkerhet. Han har riktat hård kritik mot den amerikanska statens säkerhetsåtgärder efter terrorist­attentatet den 11 september 2001 – han kallar dem för ”security theater”. – Bruce Schneier har skrivit standardverket Applied cryptography (1994, omarbetad upplaga 1996) samt böcker som Practical cryptography (med Niels Ferguson, 2003), Secrets and lies (2000), Beyond fear (2003) och Data and Goliath (2015). Han har också utvecklat krypteringsalgoritmerna Blowfish och Twofish. – Bruce Schneier var från 2014 teknisk direktör på IBM Resilient Systems (tidigare Co3 Systems) (länk), sedan 2020 direktör för säkerhetsarkitektur på Inrupt (länk). Sedan 2014 är han knuten till Harvard: länk. Han ingår också sedan 2013 i EFF:s styrelse (länk). Tidigare var Schneier ”säkerhetsfuturolog” på BT, som 2006 köpte hans företag Counterpane. Han ger ut nyhetsbrevet Crypto‑Gram (länk), och har webbplatsen schneier.com. År 2007 fick han EFF:s Pioneer Award (se länk). – Se också Schneiers lag och Bruce Schneier facts.

[bruce schneier] [it-säkerhet] [personer] [ändrad 28 februari 2021]

Dread Pirate Roberts

påstådd pseudonym för Ross William Ulbricht, som sägs ha stått bakom den hemliga och olagliga e‑handels­­sajten Silk Road†. Ulbricht har inte medgett att han är Dread Pirate Roberts. – Ulbricht greps av FBI den 2 oktober 2013 efter omfattande spaningsarbete. Han dömdes i maj 2015 till livstids fängelse utan möjlig­het till nåd. Han ska också betala 138 miljoner dollar i skadestånd. Ul­brichts försvarare hävdar att åklagaren har undanhållit försvaret information om att den amerikanska narkotikapolisen DEA hade varit inblandad i Silk Road. Två DEA‑agenter har dömts till fängelse för brott i samband med utredningen. – Domen överklagades och överklagandet togs upp i början av 2016, men det avslogs den 31 maj 2017. – Filmen Deep Web från 2015 handlar om fallet, se IMDb (länk). – Namnet: Dread Pirate Roberts var en figur i filmen The Princess Bride från 1987. På svenska: Fruktade piraten Roberts i filmen Bleka dödens minut, se IMDb (länk).

[it-relaterad brottslighet] [mörka webben] [personer] [pseudonymer] [spelfilmer] [ändrad 30 november 2020]

cyberpunk

  1. – science fiction som handlar om hackare, och som ofta utspelar sig i en totalitär nära framtid (en dystopi). – Kända författare i genren är William Gibson och Bruce Sterling. Genrens storhetstid var runt 1990. – Ordet: Samman­satt av cyber och punk i betydelsen slyngel. – Läs också om cybernoir, cypherpunk och steampunk;
  2. Cyberpunk 2020 är ett rollspel som först lanserades 1990. Det utvecklades av Mike Pondsmith (på Twitter) och har kommit i flera versioner. 2020 kom Cyberpunk 2077. – Se talsorianstore.com…;
  3. – hackarnas subkultur i början av 1990‑talet. – Se boken Cyberpunk av Katie Hafner och John Markoff, 1991.

– Läs också om edupunk.

[hackare] [konst och litteratur] [ord på -punk] [ändrad 20 december 2020]

Nelson, Ted

Porträttfoto av Ted Nelson.
Ted Nelson.

Theodor Holm Nelson (1937) – amerikansk forskare, känd för projektet Xanadu, en mer krävande parallell till webben. Han har arbetat på det sedan 1960. Nelson var bland annat inspirerad av Vannevar Bush†. Ordet hypertext infördes av Nelson redan 1965. – Målet för Nelsons arbete har alltid varit att göra datorer enkla att använda för alla. Ted Nelson har också utvecklat ZigZag, en flexibel modell för hantering av relationer mellan data. Han gav 2008 ut boken Geeks bearing gifts: how the computer world got this way (även ett föredrag, klicka här – föredragets titel anspelar på uttrycket ”beware of Greeks bearing gifts”). – Ted Nelsons webbsidor finns på ted.hyperland.com och thetednelson.com, se också xanadu.com.au. Självbiografin Possi­plex (länk, arkiverad) kom ut 2012.

[personer] [ted nelson] [ändrad 28 november 2020]

cybersoul

– cybersjäl:

  1. – i filosofi: människans djupaste person­lig­het sedd som ett mönster av data som i princip kan återskapas med elektronik. Idén fram­fördes 1999 av författaren Margaret Wertheim (se Wikipedia) i boken The pearly gates of cyberspace (länk);
  2. – den del av personlig­heten som ut­vecklas i cyber­rymden, eller som kommer till ut­tryck där.

– Se också cyber.

[filosofi] [psykologi] [ändrad 19 april 2020]

NLS

en användar­miljö med grafiskt användargränssnitt, mus och videokonferens, utvecklad på 1960‑talet av Douglas Engelbart†. – NLS visades upp 1968 i San Francisco på ”The mother of all demos”. (NLS är kort för online system) – NLS hade, förutom tangent­bord och mus, en liten klaviatur med fem tangenter som användaren behövde lära sig hantera för att kunna styra maskinen. En video av demonstrationen finns på denna länk. – NLS var så långt före sin tid att det inte togs på allvar, utom av de forskare som senare anställdes på Xerox PARC och där utveck­lade persondatorn Xerox Alto. Den hade en del av NLS funktioner. – NLS bytte senare namn till Augment, ibland kallat NLS/Augment. – Läs mer på Doug Engelbart Institutes webbsidor (länk) och i boken What the dormouse said: How the sixties counterculture shaped the personal computer industry av John Markoff.

[förkortningar på N] [grafiskt användargränssnitt] [it-historia] [ändrad 10 oktober 2018]

PARC

Palo Alto Research center, förr Xerox PARC, sedan januari 2002 bara PARC – ett legendariskt forskningsinstitut i Palo Alto där mycket av det vi tar för givet i moderna person­datorer har uppfunnits. – Den första datorn som påminner om en modern person­dator var Xerox Alto†, som utvecklades 1973 på PARC, men som inte såldes kommersiellt. Den följdes 1981 av Xerox Star†, som såldes kommersiellt, men som inte kunde hävda sig mot de billigare persondatorerna från företag som Apple och IBM. – Kända forskare som har arbetat på PARC är Alan Kay, Bob Metcalfe, Anita Borg† och Mark Weiser†. – Xerox grundade PARC 1970 under ledning av fysikern George Pake (19252004, (se Wikipedia) med uppdraget att upp­finna ”framtidens kontor”. Stig Hagström† var forskningschef på PARC:s materialforskningsavdelning 19761987. På PARC ut­veck­lades det grafiska användar­gräns­snittet, det lokala nätverket, ethernet och laserskrivaren. Legendariskt är också hur Xerox ständigt har försummat att marknads­föra uppfinningarna (med undantag för laserskrivaren). Det blev Steve Jobs† som, efter att ha sett Xerox Alto, såg till att det grafiska användargränssnittet med fönster, ikon, mus och pekare blev normen för en användarvänlig persondator. – Tillsammans med Stanford‑universitetet har Xerox PARC varit den kreativa motorn i Silicon Valley, men storhetstiden var på 1970‑talet. Se boken Dealers of lightning: Xerox PARC and the dawn of the computer age av Michael Hiltzik (1999). – Sedan januari 2002 är PARC, som tidigare var en avdelning, ett helägt dotterbolag till Xerox. – Se parc.com.

[forskningsinstitut] [förkortningar på P] [it-historia] [ändrad 11 april 2019]