(ghost work) – arbete som utförs av människor, men som av it‑företag marknadsförs som artificiell intelligens. – Mycket av arbetet med att rensa bort olämpligt innehåll i sociala medier sköts till exempel av människor, inte av algoritmer. Dessa människor är dessutom ofta underbetalda och har osäkra anställningsvillkor. – Ordet spökarbete i denna betydelse kommer från den amerikanska författaren Kate Crawford(katecrawford.net) och hennes bokAtlas of AI: Power, politics and the planetary cost of artificial intelligence från 2001(länk). – Se också human cloud, human intelligence task och mekanisk turk.
en sökmotor för konstverk. – Museo har när detta skrivs foton av målningar och skulpturer från fyra museer. Konstverken är sökbara med text: antingen konstnärens namn eller ord som beskriver motiven. Alla bilder får laddas ner och användas fritt. Museo lanserades 2021. – De fyra museer som ställt bilder till förfogande är: Art Institute of Chicago(artic.edu), Rijksmuseum(rijksmuseum.nl), Minneapolis Institute of Art(new.artsmia.org) och New York Public Library(digitalcollections.nypl.org). – Se museo.app.
beteckning på konstnärliga verk som är i digital form och som av en blockkedja skyddas mot kopiering. – Det innebär att det finns endast ett äkta exemplar av verket, nämligen det som ingår i en blockkedja; det går fortfarande att göra kopior, men de kan lätt avslöjas. Skyddet innebär bland annat att det äkta exemplaret är krypterat och bara kan visas om det dekrypteras med ägarens privata nyckel. Dessutom innehåller blockkedjan dokumentation av alla tidigare försäljningar och köp av objektet från att det skapades – dess proveniens. (Jämför med hur man i kryptovalutor använder blockkedjan för att förhindra dubbelspendering.) – Kryptokonst i denna bemärkelse anses ha gjort det möjligt att sälja och köpa digitala konstverk på en marknad, ibland till höga priser. Tidigare har detta ansetts meningslöst, eftersom det är enkelt att kopiera digitala konstverk exakt, och det inte har gått att skilja kopior från originalet. Men blockkedjan fungerar som ett äkthetsintyg. – Kryptokonst var ett av årets nyord 2021 enligt Språkrådet (se isof.se…) och Språktidningen (se spraktidningen.se…). – Kryptokonst kallas ibland också för digital konst – digital art. – På engelska: crypto art. – Se också icke-fungibla objekt(non‑fungible tokens NFT).
manipulering av någon så att personen börjar tvivla på sitt förstånd. – Manipulationen kan omfatta allt från spridning av falska rykten till iscensättning av händelser som sedan påstås vara offrets inbillning. – Ordet gaslighting kommer av pjäsen Gaslight (Gasljus) från 1938. Pjäsen blev film 1940 och 1944, då med Ingrid Bergman i huvudrollen (se IMDb – länk). Uttrycket gaslighting har blivit vanligt i slutet av 2010‑talet och kan då syfta på all slags vilseledande information som sprids genom internet. – Försvenskningen gasljusning förekommer. – Gaslighta var ett av årets svenska nyord 2021 enligt Språkrådet (se isof.se…) och Språktidningen (se spraktidningen.se…). 2022 var gaslighting årets ord enligt ordboken Merriam‑Webster – länk.
beteckning på sociala medier i Jaron LaniersbokTen arguments for deleting your social media accounts right now(länk) från 2018 (svensk översättning: Tio skäl att genast radera dina sociala medier, 2019). – BUMMER uppges i boken vara en förkortning av Behavior of users modified and made into an empire for rent. Annars är bummer ett engelskt kraftord för besvikelse, ungefär som fan också!
The laughing man – en figur i den japanska mangaserien Ghost in the shell (se Wikipedia). Det är en hemlighetsfull och mycket skicklig hackare. Han brukar anses representera det som kallas för the stand alone complex. Det finns också en film från 2016 som heter The laughing man, se IMdB – länk. – Namnet är taget från en roman från 1949 av J D Salinger.
– om åsikter: överdrivna föreställningar i en grupp av människor som tycker likadant, förstärker varandras åsikter och ignorerar invändningar. – Se också ekokammare;
– om ekonomi: orealistiska förväntningar bland många människor om att tjäna pengar på prisstegringar. – En bubbla innebär att många människor betalar mer för aktier, värdepapper, kryptovalutor eller andra tillgångar än de visar sig vara värda, även på längre sikt. Resultatet blir att ”bubblan spricker”: de som har tagit lån i tron att de ska kunna betala av lånen med inkomsterna från tillgångarna, eller har använt tillgångarna som säkerhet, kan inte betala sina skulder, och om många är inblandade kan detta leda till en ekonomisk kris. – En klassisk bok om bubblor är Memoirs of extraordinary popular delusions and the madness of crowds från 1841 av Charles Mackay – se gutenberg.org/files…. Några av de äldsta exemplen på bubblor är tulpanmanin i Nederländerna på 1600‑talet och söderhavsbubblan i Storbritannien på 1700‑talet.
Pirate Bays tjänst för strömmande video. – Liksom Pirate Bays övriga material publiceras filmer och tv‑program på BayStream utan hänsyn till upphovsrätten. Tjänsten blev känd i december 2019. Man kommer åt materialet på BayStream genom Pirate Bays användargränssnitt: det är markerat antingen med bokstaven B eller med en liten grön triangel. Sajten baystream.co (oåtkomlig sedan september 2020] var för uppladdning av material. – IDG:s artiklar om BayStream: länk.
”it-buddhism” – buddhistiskt inspirerat levnadssätt anpassat till arbete i it-branschen. Det handlar bland annat om att behålla ett tillstånd av så kallad mindfulness, trots distraktioner. – Uttrycket tech buddhism förknippas med amerikanen Dan Zigmond(Twitter), författare till bokenBuddha’s office: the ancient art of waking up while working well från 2019(länk).
(the paradox of choice) – det att ju fler alternativ människor har att välja mellan, desto svårare har de att bestämma sig; de kanske ger upp och inte väljer något alls. – Valfrihetsparadoxen har konsekvenser för marknadsföring på internet: det kan vara lättare att få en besökare att köpa om hon ställs inför ett fåtal, noggrant utvalda alternativ än om hon ställs inför flera hundra. – Fenomenet blev känt genom den amerikanska psykologen Barry Schwartz(länk)bokThe paradox of choice(länk) från 2004 (på svenska: Valfrihetens tyranni, 2004 – länk), men liknande observationer har gjorts tidigare.
