irriterad benämning på bärare av Google Glass† när de inte använde glasögonen på ett acceptabelt sätt. Glasögonen hade inbyggd videokamera som var ständigt påslagen som förval; den borde stängas av i många situationer.
program skrivna för Google Glass. – Enligt uppgifter som blev kända i april 2013 krävde Google av fristående utvecklare för Google Glass att programmen skulle vara gratis och fria från reklam. Utvecklarna fick inte heller sälja uppgifter om användarna vidare.
annoterad verklighet – teknik som förser användaren med kompletterande information, normalt text (annoteringar), om den fysiska omgivningen (människor och saker). – Annoterad verklighet förutsätter en kroppsburen dator, teknik som uppfattar och känner igen det som finns i omgivningen samt speciell utrustning som hörlurar eller interaktiva glasögon. – Jämför med förstärkt verklighet(augmented reality).
glasögon med inbyggd dator och en bildskärm som användaren kan se samtidigt som hon ser sin materiella omgivning som vanligt. Eventuellt används näthinneprojektion. – Det mest kända projektet för att utveckla interaktiva glasögon var Google Glass, som lades på is i början av 2015 men återupplivades 2019. – Se också Magic Leap, Telepathy och Givevision. – Jämför med VR‑glasögon.
varumärke för interaktiva glasögon från Google. – Det gäller glasögon med inbyggd bildskärm, konstruerade så att användaren kan se det som visas på bildskärmen samtidigt som hon ser omgivningen som vanligt (blandad verklighet). – Glasögonen fanns att köpa under 2014 under namnet Explorer Edition, men i januari 2015 beslöt Google att sluta sälja dem till konsumenter. I augusti 2015 spreds obekräftade uppgifter om ett kommande nytt utförande av Google Glass med namnet Enterprise Edition, EE. Först i maj 2019 presenterades Enterprise Edition 2, se Googles blogg. De glasögonen säljs bara till företag. De är avsedda som hjälpmedel i arbete. Bilder på Google Glass 2 hade visats i pressen i slutet av december 2015: glasögonen hade lämnats in till amerikanska telestyrelsen, FCC, men det blev då ingen produkt. – Under sommaren 2015 bytte projektet Google Glass namn till Project Aura. Det projektet togs över av Googles systerbolag X. Under 2017 försvann det namnet från Googles webbsidor. – Googles forskningschef Astro Teller förklarade i en artikel på idg.se(länk) varför den första modellen av Google Glass stoppades. Enligt Astro Teller ska den modell som såldes 2014 ses som en testmodell, inte som det slutliga utförandet. Dessutom uppstod etiska och juridiska problem med att bärarna av Google Glass ständigt var utrustade med en aktiv videokamera, vilket inte alla som de mötte uppskattade. (Bärarna kallades ibland för glassholes.) – Project Aura ska inte förväxlas med Googles Project Ara, och Google Glass ska inte förväxlas med det avvecklade Google Goggles†. – Program för Google Glass kallades för Glassware. På svenska har interaktiva glasögon skämtsamt kallats för glassögon efter Google Glass. – Läs också om Telepathy och Magic Leap.
(augmented reality) – teknik som kombinerar människans sinnesintryck med datorgenererade intryck i realtid. – Den vanliga yttervärlden som vi uppfattar med ögon, öron och andra sinnesorgan kompletteras alltså med virtuella inslag medan vi går och står. Det förutsätter speciella interaktiva glasögon eller liknande utrustning. En metod som är i praktiskt bruk fungerar så att man tittar på en historisk turistattraktion genom bildskärmen på en smart mobil med kamera. På bildskärmen visas då motivet med datorgenererade tillägg, till exempel en rekonstruktion av hur arkeologer tror att en ruin såg ut innan den blev ruin. Det liknar virtuell verklighet, fast blandat med vanliga sinnesintryck. – Jämför med annotated reality, augmented virtuality och blandad verklighet(mixed reality). – Förstärkt verklighet var ett av årets nyord 2016 enligt Språkrådet(länk) och Språktidningen(länk).
(wearable computer) – dator som är inbyggd eller fastsatt i kläder, bälte, mössa, headset, interaktiva glasögon, armband, smart klocka, sele eller annat. Sådana datorer har ofta trådlös datakommunikation och möjlighet till talstyrning. Ofta är de gjorda för att man ska kunna använda dem när man är i rörelse eller har händerna upptagna. Kroppsburna datorer har praktisk nytta för yrkesgrupper som reparatörer och räddningsarbetare. I mitten av 2010-talet börjar de också förekomma bland personer som vill slippa ta upp telefonen ur fickan. – Se också Openshoe.
visning av bilder genom att de projiceras direkt på ögats näthinna (retina). – Den som ser bilder (som kan vara rörliga) som visas med näthinneprojektion ser bilderna hängande i luften framför sig, men ingen annan ser dem. Bilderna har ingen materiell existens, utan är så kallade virtuella bilder. Man talar på engelska därför om virtual retinal display. Det finns ett fåtal kommersiella produkter för näthinneprojektion (se Wikipedia). Tekniken kan användas i så kallade interaktiva glasögon. – På engelska: retinal projection. – Läs också om air casting.