att göra en krypterad text läsbar igen när man har tillgång till nyckeln och krypteringsalgoritmen. Man omvandlar alltså kryptotext till klartext. – Om man gör detta utan tillgång till nyckeln och / eller krypteringsalgoritmen kallas det för forcering. Mer vardagligt: att knäcka krypteringen. (Krypteringsalgoritmen brukar vara känd, se Kerckhoffs princip.) – Se också crypter (ett hjälpmedel för dataintrång). – Läs också om avkodning. – På engelska: decryption, på svenska också ibland avkryptering.
[kryptering] [ändrad 20 maj 2022]
kontroll av att innehållet i ett meddelande inte har ändrats på vägen från avsändare till mottagare. – På engelska: message authentication. – Se autentisering och elektronisk signatur.
[elektroniska signaturer] [ändrad 30 oktober 2019]
(KSU) – beteckning på kryptosystem som har granskats och godkänts för användning av svenska myndigheter. – Granskningen görs av Försvaret, närmare bestämt av Avdelningen för krypto och it‑säkerhet på Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, MUST. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, fastställer reglerna för svenska myndigheters användning av kryptering.
[kryptering] [ändrad 28 maj 2019]
Data encryption standard – den amerikanska krypteringsalgoritm som var amerikansk standard från 1977 till början av 2001. – DES utvecklades från början av IBM. DES är en symmetrisk algoritm med 56 bitars nyckellängd. Under 1990‑talet blev det uppenbart att nyckeln hade blivit alltför kort, och att krypteringen kunde knäckas med en måttlig insats av tid och datakraft. Det är inte möjligt att öka nyckellängden i DES, men däremot har det kommit varianter som Triple‑DES. För att få ett helt nytt, säkrare system har USA:s regering skaffat en efterträdare till DES, kallad Advanced encryption standard (AES).
[förkortningar på D] [kryptering] [standarder] [ändrad 15 november 2018]
standard för asymmetrisk kryptering, avsedd för e‑post. Det är ett tillägg till e‑poststandarden MIME. – Mer i Wikipedia.
[e-post] [kryptering] [ändrad 22 november 2018]
- – ett program för säker filöverföring, utvecklad av det svenska företaget Romab (länk) (länken brukar fungera, trots eventuell överstrykning) och marknadsförd av Sysctl (länk). Filerna överförs i krypterad form. Mottagaren måste ta emot både ett mejl och ett SMS för att kunna ta emot och dekryptera filen;
- – tidigare namn på SecureDrop (securedrop.org), ett liknande program som har utvecklats i USA för att hjälpa journalister att skydda sina källor.
– Se också dead drop och blind drop.
[datakommunikation] [kryptering] [personlig integritet] [ändrad 26 april 2019]
ett program som krypterar filerna på hårddisken i Linuxsystem. Det är en efterföljare till Cryptoloop. Förkortningen dm står för device-mapper, ett annat program som krävs för att dm‑crypt ska fungera. Device-mapper är ett program som gör att man kan hantera diskarna i ett Linuxsystem som logiska volymer, alltså lägga upp ett filsystem oberoende av filernas plats på de fysiska hårddiskarna. – Mer om dm‑crypt på denna webbsida.
[kryptering] [ändrad 17 december 2019]
platsen där britterna under andra världskriget knäckte tyskarnas kryptering. – Alan Turing† arbetade under kriget på Bletchley Park, och där byggdes datorn Colossus†. Bletchley Park är ett gods några tiotal kilometer norr om London. Numera museum. – Mer information finns på bletchleypark.org.uk. – 2018 invigdes National college of cybersecurity, en gymnasieutbildning i kryptologi, på Bletchley Park – se qufaro.uk.
[för- och bihistoria] [kryptering] [platser] [utbildningar] [ändrad 1 oktober 2018]
kryptering där varje individuellt tecken i klartexten kan motsvaras av flera olika tecken i kryptotexten. Till exempel kan bokstaven S enligt ett slumpmässigt mönster kodas som flera olika tecken – fast alla de tecknen står för S. – Syftet med homofon kryptering är att försvåra forcering av krypterade meddelanden. Vissa bokstäver, som S, är nämligen vanligare än andra i text, medan till exempel W och Q är ovanliga på svenska. Det kan ge en ledtråd åt den som försöker forcera kryptotexten. Det är därför önskvärt att göra alla tecken ungefär lika vanliga. Det gör man i homofon kryptering genom att ersätta S och andra vanliga bokstäver med flera olika tecken. Då jämnar man ut skillnaderna mellan olika bokstävers förekomst. Det gör det svårare att forcera kryptotexten. – På engelska: homophonic encryption. Man talar också om homofont chiffer – homophonic cipher. – Se också homofon.
[kryptering] [ändrad 6 juli 2020]
krypteringsnyckel som hålls hemlig för alla utom avsändaren och mottagaren av ett krypterat meddelande. – Hemliga nycklar används i symmetrisk kryptering, som var den enda kända typen av kryptering fram till 1970‑talet. I den typ av kryptering som används på internet, asymmetrisk kryptering, har man dels en privat nyckel, som bara mottagaren (inte avsändaren) har tillgång till, dels en publik nyckel eller öppen nyckel, som sprids öppet, och som avsändaren använder. (När man talar om asymmetrisk kryptering är det kutym att inte säga hemlig nyckel, även om den privata nyckeln faktiskt måste hållas hemlig. Man säger privat nyckel.)
[kryptering] [ändrad 22 november 2018]