homofon

(homophone) – ord som uttalas likadant som ett annat ord. Kol och kål är homo­foner. – Homofoner behöver alltså inte stavas likadant. Egenskapen kallas för homofoni (homophony). Orden är homofona (homophonous).

  • – Ord som både stavas och uttalas likadant kallas för homonymer.
  • – Om två ord stavas likadant, men uttalas olika, kallas de på engelska för heterophones, på svenska heterofoner, till exempel hov (på häst) och hov (kungligt hushåll).

– Av grekiska homo – likadan, och phonos – ljud. – Se också homofon kryptering samt homo­graf. – Bredvidläsning: Läs om läraren som fick sparken från en språkskola för att han skrev om homofoner på sin blogg (se länk).

[dumhet] [kuriosa] [språk] [ändrad 8 september 2019]

Eliza

ett datorprogram som kunde parodiera en psykoterapeut i skriftlig dialog med en människa. – Programmet, med en nyare term en dialogrobot, använde knep som att göra frågor av den mänskliga mot­partens utsagor: ”Jag har huvud­värk.” – ”Varför tror du att du har huvudvärk?”. Program­met kunde därigenom ge intryck av att förstå och veta mer än vad det faktiskt gjorde (nämligen ingenting). – Eliza skrevs och utvecklades 1964—1966 av Joseph Weizen­baum (1923—2008, se Wikipedia) på MIT. Syftet med programmet var inte att visa att datorer kan föra en riktig dialog, utan att visa att människor låter sig duperas av ett relativt enkelt program. Weizenbaum beskrev Eliza som en parodi på hur psyko­tera­peuter talar med sina patienter. – The Eliza effect, Eliza‑effekten – det att ett program för artificiell intelligens, liksom Eliza, verkar vara mer intelligent än det faktiskt är. – Eliza har återskapats i en version som finns på nätet – klicka här. – Namnet: Eliza syftar på ”Eliza Doolittle”, huvud­person i George Bernard Shaws pjäs Pygmalion och i musikalversionen My fair lady. – Läs också om Jolly Roger Telephone Co., ”Eugene Goostman” och om Elbot.

[it-historia] [kuriosa] [mjukvarurobotar] [psykologi][språkteknik] [ändrad 19 januari 2018]

clbuttic

superpryd omskrivning av classic – beteckning på idiotiska försök att ersätta fula ord med mindre fula ord: en oge­nom­tänkt sök / ersätt har bytt ut ass i classic mot butt. – Andra klbut­tiska exempel är när löparen Tyson Gay blev Tyson Homosexual och när the American constitution blev the American consbreastution. – Se artikel i Daily Telegraph: länk. – Läs också om apyware, the Cupertino effect och Scunthorpeproblemet.

[fel] [kuriosa] [språkteknik] [ändrad 27 maj 2020]

Mountain Lion

version 10.8 av operativsystemet för Macintosh, OS X (numera macOS). Släpptes i juli 2012. – Mountain Lion var den sista versionen av OS X som uppkallades efter kattdjur. (Händelsevis var det den andra puman i OS X historia – mountain lion betyder puma) Den följande versionen av OS X hette Mavericks.

[macos] [macos-versioner] [ändrad 13 september 2019]

4chan

amerikanskt diskussions­forum, känt för att flera virala fenomen (”mem”) har börjat där. Bland annat rick­rolling, lolcats, sprid­ningen av sången Chocolate rain och de groteskt enkla teck­ningarna Rage comics (se länk). Rörelsen Anonymous började också på 4chan (se artikel på IDG, länk). Sajten är också känd för det anonyma forumet /b/. – 4chan grundades 2003 av den då 15‑årige Christopher Poole, som drog sig tillbaka som chef för 4chan i januari 2015. 4chan finns på 4chan.org. – Namnet: Uttalas som engelska fortune. –4chan har fått en efterföljare som heter 8chan.

[diskussioner] [mem] [ändrad 30 oktober 2019]

lorem ipsum

(även: lipsum) – de första orden i en vanlig exempel­­text. – Texten är på sönderbrutet latin, och är tagen från den romerska författaren Ciceros (se Wikipedia) bok Om det högsta goda och onda från år 45. Texten har dock brutits upp så att den har blivit meningslös, även för den som kan latin. – Lorem ipsum har använts för att markera brödtext i tryckta texter sedan 1500‑talet. Poängen med att an­vända en förvanskad latinsk text som exempeltext är att den som bedömer den typo­­grafiska formen inte ska distraheras av textens innehåll (om hon inte råkar kunna latin). – På svenska har lorem ipsum använts bara i några decennier. Huru­­vida en latinsk text lämpar sig för att representera svensk bröd­­text kan ifrågasättas: orden är längre på latin, ändelserna ser annorlunda ut och åäö saknas. För svenskt bruk finns därför en annan exempel­­text som börjar ”Träutensi­li­erna i ett tryckeri äro ingalunda…” (se länkarkiverad). Den före­­slogs av Arne Heine (1922–2016, se intervju i Computer Sweden). – Läs mer i Wikipedia. –  Kuriosa: Den sönder­hackade latinska texten till lorem ipsum har över­­satts till lika sönderhackad engelska av Jaspreet Singh Boparai. Över­sättningen finns på bloggen lob.co.uk.

[typografi] [ändrad 3 februari 2020]

Paretoprincipen

Paretodiagram som åskådliggör Pareto-principen. Den svarta linjen visar ackumulerat värde.
Paretodiagram som åskådliggör Pareto-principen. Den svarta linjen, som planar ut, visar ackumulerat värde.

(the Pareto principle)”20 procent av orsakerna står för 80 procent av effekterna.” – 20 procent av kunderna står för 80 procent av försäljningen, de rikaste 20 procenten av befolkningen äger 80 procent av alla pengar, 20 procent av problemen tar 80 procent av tiden att lösa. – Paretoprincipen är därför också känd som 80‑20‑regeln. Det är en iaktta­gelse som stämmer ungefär i många fall, inte en exakt lag. Paretoprincipen kan gälla i flera led: inom de 20 procenten står återigen 20 procent av orsakerna för 80 procent av effekterna: alltså fyra procent mot 96 procent. Och så vidare  – Ett diagram som visar fördelningen med orsakerna (i bred bemärkelse) på längd­axeln och effekterna på höjdaxeln kallas för Paretodiagram. Ett Paretodiagram som åskådliggör Paretoprincipen har en stor kropp i ena änden (80 procent av effekterna på höjdaxeln) medan större delen av diagram­met är en lång smal svans (20 procent av effekterna på höjdaxeln, men 80 procent av orsakerna på längdaxeln). – I företagsekonomi har principen använts som motive­ring för att satsa på de 20 pro­centen och strunta i resten. Detta har ifrågasatts – se den långa svansen. – Se också drakkung, potenslag, svart svan och Zipfs lag. – Läs också om DSDM. – Prin­cipen är uppkallad efter den italienska ekonomen och industria­listen Vilfredo Pareto (1848—1923, se Wikipedia).

[lagar] [statistik] [ändrad 6 maj 2020]

Poes lag

(Poe’s law) – ”Utan en blinkande smilis eller annan uppen­bar humor­­markering är det omöjligt att göra en parodi på en kreationist på ett sådant sätt att inte någon för­­växlar det med äkta vara.” – Med andra ord: det är praktiskt taget omöjligt att skilja parodier på religiös fundamentalism från all­­var­ligt menad fundamentalism. Att åberopa Poes lag inne­bär alltså att säga att det här inlägget (om religion) måste vara skrivet på skämt. – Lagen har namn efter en Nathan Poe, för övrigt okänd, som formulerade lagen i ett debattinlägg på Christian­­forums (länk). – En reviderad version av Poes lag lyder: ”På internet går det inte att avgöra ifall någon skämtar.”

[diskussioner] [lagar] [ändrad 15 juni 2017]

Chuck Norris facts

Han gav fakta ett ansikte.
Han gav fakta ett ansikte.

orimligt överdrivna påståenden om den ameri­kanska film­stjärnan och kampsportaren Chuck Norris. ”Chuck Norris gör inte arm­hävningar – han pressar ner jordklotet”, ”Chuck Norris bär solglasögon för att inte skada solen”, ”Chuck Norris doesn’t need Twitter – he’s already following you”, ”anledningen till att rymden är krökt är att Chuck Norris böjde den”. – Chuck Norris facts har gett upphov till en genre med ”facts”, till exempel SOA facts (se denna länk) – det enda som Chuck Norris inte kan döda är nämligen SOA. – Se denna blogg. – Det finns också Bruce Schneier facts, se här. – Se chucknorrisfacts.net.

[mem] [ändrad 11 september 2018]