Cheetah

version 10.0 av Mac OS X (numera macOS), vilket, trots numreringen, var den första versionen av Apples helt omgjorda operativsystem för Macintosh. Det släpptes i mars 2001. Den följande versionen hette Puma.

[macos] [ändrad 28 oktober 2018]

Tiger

  1. – en extra säker mobiltelefon med kryp­te­ring från det svenska företaget Sectra (länk). Det finns flera modeller. Tiger/S 7401 från 2015 är gjord för att uppfylla Natos krav på säker­het, SECURE. – Se Sectras webb­sidor (länk). – Läs också om Black, Blackphone†, CryptoPhone, GranitePhone och Solarin;
  2. – version 10.4 av OS X (numera macOS), släppt i april 2005. Den inne­höll bland annat den interna sök­motorn Spot­light. Tiger var efter­följare till Panther och före­gångare till Leopard.

[it-säkerhet] [macos] [mobiltelefoner] [versioner] [ändrad 21 februari 2018]

Lion

version 10.7 av Apples operativsystem för persondatorer, OS X (numera macOS). För­sälj­ningen, som enbart skedde över internet, började i juli 2011. – Lion hade hämtat flera funktioner från Apples operativsystem för mobiltelefoner och plattor, iOS. – Lion kom efter Snow Leopard och följ­des i juli 2013 av Mountain Lion.

[macos] [versioner] [ändrad 11 juli 2017]

whittling

fiktivt kirurgiskt ingrepp i tummen som skulle göra det enklare att SMS:a med mobiltelefoner. (To whittle är att tälja, kreta, karva.) Den (förhoppnings­­vis) påhittade före­te­elsen beskrevs 2007 i en satirisk tidnings­artikel, men togs på allvar, och spreds 2013 fort­farande som sanning. – Se artikel i Engadget (länk).

[kuriosa] [källkritik] [meddelanden] [ändrad 22 november 2017]

Hanlons rakkniv

(Hanlon’s razor)”Förklara aldrig någonting med ill­vilja om dumhet räcker som för­kla­ring.” – Namnet: Upphovsperson påstås vara en Robert Hanlon, men det är oklart vilken Robert Hanlon; even­tu­ellt formulerades lagen i själva verket av för­fat­ta­ren Robert Hein­lein – mer om det i Wikipedia. – Ordet rakkniv anspelar på Ockhams rak­kniv, upp­kallad efter den medel­tida engelska filo­sofen William av Ockham (se Wiki­pedia): krångla inte till det i onödan eller, som William uttryckte det: ”antalet stor­heter bör inte ökas mer än vad som är nöd­vän­digt”.

[dumhet] [lagar] [ändrad 17 oktober 2019]

emoji

Pratbubbla med texten "Call me Ishmael” med vanlig skrift, därunder med emoji.
Första meningen ur Moby Dick skriven med emoji.

en ursprungligen japansk typ av humör­figur i många utföranden. – Emojier har spritt sig till hela världen, troligen för att emojierna är många fler än de humör­figurer som tidigare var vanliga. Emojier föreställer inte alltid ansikten. Ordet emoji är sammansatt av japanska e för bild och moji för tecken. – De första emojierna ritades på 1990‑talet av Shigetaka Kurita på japanska NTT Docomo. Från början var det bara japanska mobiloperatörer som till­­handa­­höll färdig­­­kodade emojier, men de har blivit till­gäng­liga i allt fler samman­hang. – En upp­­sättning emojier finns här.

  • – Arti­kel i Wired om att det är svårt att använda emojier rätt: länk;
  • – I maj 2015 beskrevs emoji som ”Storbritanniens snabbast växande språk” (länk);
  • – Det pågick då också ett försök att skriva Herman Melvilles roman Moby Dick (som på engelska har 206 052 ord) enbart med emojier under namnet Emoji Dick (artikel), se emojidick.com;
  • – Till julen 2015 publicerade Finlands utrikes­de­par­te­ment en uppsättning finska emojier, se här;
  • – Och i maj 2016 kom Bibeln översatt till emoji som appApp Store;
  • – Läs också om introjier, emojier för introverta;
  • Unicode om stan­dardi­se­ring av emojier: länk;
  • Emoji utsågs till årets ord 2015 av Oxford Dictionaries (länk);
  • – Och den engelska reklam­byrån SapientNitro, senare Sapientrazorfish numera del av Publicis Sapient (länk) har gjort en app som översätter talad engelska till emojier, se speakemoji.co.uk (borttagen, men se denna länk);
  • – se också memoji.

– Läs också om kon­fe­rensen Emojicon.

[tecken] [ändrad 10 juni 2019]

kopimi

”copy me” – text och märke som säger att något får kopieras fritt. Det kan vara text, bild, video, musik eller annat. Den som sätter dit kopimimärket är, eller bör vara, den som har upp­hovs­­rätten. De som använder kopimimärket kallas för kopimister. – Läs mer på kopimi.com. – Kopimism är också en religiös rörelse, grundad i Sverige 2010 av Isak Gerson (isakgerson.blogspot.com). Det missionerande kopimistsamfundet är sedan 2011 er­känt som tros­sam­fund i Sverige. Kopimisterna anser att kopiering och spridande av in­formation är heliga handlingar. – Se kopimistsamfundet.se (nere sedan november 2018 – arkiverad). – Läs också om copyleft, Creative commons, Free art license, GNU Free documentation license, GPL och IDDN.

[kuriosa] [upphovsrätt] [ändrad 28 november 2018]

Bells lag

(Bell’s law eller Bell’s law of computer classes) – säger att det kommer en ny typ av datorer varje år­tionde. På 1960‑talet var det stor­datorer, på 1970‑talet mini­datorer, på 1980‑talet persondatorer, på 1990‑talet internet­anslutna person­datorer, på 00‑talet internet­anslutna mobiltelefoner och på 10‑talet surf­plattor. – Lagen formulerades 1972 av Gordon Bell (länk), som då arbetade på Digital†, sedan på Micro­soft Research, numera emeritus. – Gordon Bell uttryckte sig 1972 så här: ”Roughly every decade, tech­nology advances in semiconductors, storage, networks, and interfaces enable a new, lower cost computer class also known as platform to form to serve a new need that is enabled by smaller devices e.g. less transistors per chip, less expensive storage, displays, i/o, network, and unique inter­face to people or some other information processing sink or source.”

[datorer] [lagar] [ändrad 17 oktober 2019]