Kategori: lagringsmedier

Artiklar som i IDG:s ordlista helt eller delvis handlar om lagringsmedier. Kategorin lagringsmedier är en underavdelning av kategorin datalagring. Den har i sin tur underavdelningarna band och optiska diskar.

A

  1. – beteckning (enhetsbokstav) för inbyggd diskettstation på datorer med DOS eller Windows. Skrevs ofta A: eftersom det alltid måste stå ett kolon mellan enhetsbokstaven och den följande filspecifikationen (alltså beteckningen på den fil på disketten som man ville öppna). – Moderna datorer har inte in­bygg­da diskettstationer, så enhetsbokstaven A förekommer inte längre. – Se också B och C;
  2. – se ctrl-a‚
  3. – se A-processorer (från Apple)

[grafiskt användargränssnitt] [lagringsmedier] [tangentbord] [ändrad 9 juni 2020]

C

  1. – se C (programspråk);
  2. – beteckning (enhetsbokstav) på inbyggd hårddisk i persondator med DOS eller Windows. Skrivs ofta C: eftersom det alltid måste stå ett kolon mellan enhetsbokstaven och den följande filspecifikationen (alltså beteckningen på den fil på disketten som man ville öppna). – Bokstäverna A och B användes för inbyggda diskettstationer när det fanns sådana, men förekommer numera inte alls i den betydelsen. Om det finns fler än en inbyggd hårddisk betecknas den andra med D;
  3. – för copy (kopiera) – se ctrl-c;
  4. – se cyan.

[c] [grafiskt användargränssnitt] [lagringsmedier] [tangentbord] [ändrad 5 juli 2021]

enhetsbokstav

(drive letter) – bokstav som betecknar hårddisk eller annat anslutet lagringsmedium. Vanligtvis används bokstaven C för datorns inbyggda hårddisk. Finns det två inbyggda hårddiskar betecknas den andra med D. Följande bokstäver i alfabetet används för hårddiskar i det lokala nät­verket eller andra permanent eller tillfälligt anslutna hårddiskar eller andra lagringsenheter som CD- och DVD-spelare eller USB‑minnen. – Bokstäverna A och B användes om inbyggda diskettstationer när det fanns sådana. – Bok­stäverna skrivs ofta med kolon (C:, D:), eftersom enhetsbokstaven alltid måste skiljas med kolon från filspecifikationen (beteckningen på den fil på hårddisken som man vill öppna). –  Macintosh‑datorer använder inte enhetsbokstäver, utan hårddiskarna har namn.

[datalagring] [ändrad 3 maj 2019]

D

beteckning (enhetsbokstav) på den andra inbyggda hårddisken, om det finns någon, i person­dator med Windows. Samma nomenklatur förekommer i andra operativsystem. Skrivs ofta D: efter­som det alltid måste stå ett kolon mellan enhetsbokstaven och den följande filspecifikationen (alltså beteckningen på den fil på disken som man vill öppna). Bok­stäv­erna A och B an­vändes för in­byggda diskett­­stationer, men sådana finns inte längre. Den första in­byggda hård­disken be­tecknas med C. – Vilken hårddisk som räknas som den första respektive andra är godtyckligt. Finns det fler än två hårddiskar använder man E, F och så vidare. 

[lagringsmedier] [ändrad 12 augusti 2019]

DNA storage

DNA-datalagring – lagring av data i syntetiska DNA‑molekyler. – DNA‑datalagring är en experimentell teknik. Tal skrivna med de binära siffrorna 1 och 0 omkodas till de fyra baserna i DNA: A, C, G och T. När man senare ska läsa den lagrade informationen omvandlas sekvensen av A, C, G och T tillbaka till ettor och nollor. Forskare på European molecular biology laboratory (se ebi.ac.uk) har lagrat nästan en megabyte med data i DNA och sedan återskapat datamängden i digital och binär form. – Se denna artikel från 2013 (arkiverad). – Datalagring i DNA blir extremt kompakt jämfört med magnetisk datalagring, men att läsa data lagrade som DNA är tidskrävande.

[datalagring] [experimentell teknik] [ändrad 27 september 2021]

holographic versatile disc

förkortat HVD – en planerad optisk disk i DVD-storlek med holografisk lagringsteknik. – Teknik för holografisk lagring på optisk disk har utvecklats sedan början av 00‑talet, men inga produkter har lanserats. Troligen kommer det inget nytt optiskt diskformat efter Blu‑ray disc, utan konsumenterna går över till fasta lagringsmedier som hårddisk eller SSD eller till att strömma filmer och musik från internet. – En HVD skulle, enligt förhandsuppgifter, rymma 100‑200 gånger så mycket data som en DVD och skulle kunna överföra data till datorn upp till 40 gånger snabbare. – En branschorganisation för utveckling av HVD‑formatet var Holography system development forum, HSD, tidigare Holographic versatile disc alliance – troligen nerlagd.

[experimentell teknik] [inaktuellt] [optiska diskar] [ändrad 4 mars 2020]