lagringsenhet – hårddisk (hard drive) eller annat lagringsminne. – En drive kan till exempel vara en hårddisk, en del av en hårddisk, se partition, ett inbyggt halvledarminne (SSD), ett USB‑minne, en optisk disk i en brännare eller ett magnetband. – Bakgrund: När det gäller magnetiska diskar brukar man på engelska skilja mellan disk och drive. Så länge som man använde disketter, som var ett slags magnetisk disk, så var disken skivan med data, medan drive stod för anordningen som läste och skrev till disken. I hårddiskar finns det sedan länge alltid flera diskar (roterande skivor) i samma hölje, som också innehåller skriv- och läsmekanismen. På svenska kallar vi helheten för disk, på engelska heter det drive. På svenska finns inget ord som direkt motsvarar drive, så om det inte passar med disk eller hårddisk (Apple brukar skriva skiva) får man skriva lagringsenhet eller bara enhet.
[lagringsmedier] [ändrad 22 november 2017]
– se USB-minne. – Beteckningen thumb drive syftar på storleken, men de är vanligtvis mindre än en tumme.
[lagringsmedier] [usb]
lagringsminne i form av ett kort, avsett för mobiltelefoner, digitalkameror och annat handhållet. – Ett minneskort är ungefär lika stort som ett frimärke, några millimeter tjockt och med en kapacitet på några gigabyte. Korten är löstagbara och sätts i kortplatser, som kan vara inbyggda eller separata enheter: kortläsare. Minneskort finns i många olika fysiska format, och varje format kräver en speciell kortplats. Minneskort kallas ibland också för mediekort. – För minnespinne, se USB‑minne.
[kort] [lagringsmedier] [ändrad 27 april 2020]
(eller floppy) – ett föråldrat flyttbart lagringsmedium för data, bestående av en tunn böjlig magnetiserbar skiva i ett fodral. – I grunden samma teknik som hårddisk. – En diskett var en tunn böjlig rund plastskiva med ett magnetiserbart skikt på en sida eller båda, monterad så att den kunde rotera i ett fodral med öppning för datorns läs- och skrivhuvud. Benämningen ”floppy [disk]” kommer av att plastskivan utan fodral är sladdrig. De första disketterna hade pappfodral, och var på åtta tum, senare 5,25 tum, och kapaciteten var 360 kilobyte, senare 1,2 megabyte. 5,25-tumsdisketter användes på persondatorer till början av 1990-talet. – 3,5-tumsdisketter slog igenom 1984 med Apples Macintosh. De hade fodral av hårdplast och en skyddsskiva av plåt för öppningen. De hade först en kapacitet på 720 kilobyte (double density, DD), senare 1,44 megabyte (high density, HD). Efter år 2000 har disketter kommit ur bruk, eftersom de har för låg kapacitet. Apple tog bort diskettstationen på Mac 1998. Filer överförs i stället över internet, över lokala nätverk eller med USB-minnen. År 2010 meddelade Sony att företaget slutade tillverka disketter. – Men det amerikanska företaget Floppydisk.com (floppydisk.com) säljer fortfarande (2022) disketter, antingen från restpartier eller återanvända. – Boken Floppy disk fever: the curious afterlives of a flexible medium av Niek Hilkmann och Thomas Walskaar från 2022 (se onomatopee.net…) handlar om företag som fortfarande använder disketter. (Ett utdrag ur boken finns på eyeondesign.aiga.org….)
[inaktuellt] [lagringsmedier] [ändrad 20 september 2022]
- – to complete – göra något helt klart. Till exempel att se till att en fil som har laddats ner från internet är klar för användning. Ordet slutföra används i denna betydelse i stället för avsluta, som när det gäller datorer ofta betyder att avsluta ett arbetspass eller ta paus, inte nödvändigtvis att arbetet är helt klart;
- – finalize – om bränning av optiska diskar: att göra en disk spelbar efter att man har bränt (läst in) filerna. Behövs för att en bränd CD, DVD eller Blu‑ray disc ska kunna spelas i en vanlig CD/DVD/Blu‑ray‑spelare. Enkelt uttryckt är slutförandet att lägga till den information som talar om för spelaren var spåret slutar. Detta görs ofta automatiskt när man matar ut skivan efter bränningen, annars med en knapptryckning.
[optiska diskar] [språktips] [ändrad 3 december 2019]
- – Adobe Flash, ursprungligen
Macromedia Flash – ett program för rörliga bilder och interaktiv grafik som ska visas i webbläsare. – I juli 2017 meddelade Adobe att Flash skulle avvecklas 2020 – se Adobes webbsidor. – Flash, som lanserades 1996, var länge det vanligaste formatet för animerad video på webben, och det har varit nästan nödvändigt att ha insticksprogrammet Adobe Flash Player installerat i webbläsare. Det var gratis. Animerad video i Flash‑format framställs med Adobe Flash Professional, som däremot inte är gratis. Filformatet för Flash hette .swf. – I mitten av 2010‑talet började allt fler it‑företag ta avstånd från Flash. Flash sades ge möjlighet till dataintrång, det var en företagsspecifik teknik som ägdes av Adobe, det drog mycket ström och HTML5 sägs ha gjort det överflödigt. Hösten 2015 bildades därför Alliance for open media med målet att skapa ett öppet, säkert och strömsnålt alternativ. Apple har förbjudit användning av Flash i program för iPhone och iPad, se detta brev (arkiverat) från 2010 från Steve Jobs†. Google beslöt 2012 att inte längre tillhandahålla Flash för Android. – I december 2015 meddelade Adobe att Flash Professional ska ersättas med Adobe Animate CC, se blogginlägg (länk) och i juli 2017 blev det, som sagt, känt att Adobe tänkte sluta att tillhandahålla Flash för nerladdning och sluta att uppdatera det vid slutet av 2020. – Läs mer om Flash på Adobes webbsidor (länk). – Se också Gnash och Swish. – Aktionsgruppen Occupy HTML5, som finns på Facebook, bildades 2016 för att slå vakt om Flash. – Historia: Flash utvecklades 1996 av företaget FutureWave Software, som kallade det för FutureSplash Animator. Macromedia köpte FutureWave Software samma år och döpte då om programmet till Macromedia Flash. Adobe köpte i sin tur Macromedia 2005 och döpte då om programmet till Adobe Flash;
- – se flashminne.
[datoranimering] [lagringsmedier] [webben] [ändrad 4 oktober 2022]
det som bär, innehåller eller förmedlar något:
- – företag och infrastrukturer som förmedlar ord, ljud och bild som massmedier, etermedier;
- – materiella bärare av information, som papper, film, magnetband, Blu‑ray disc och USB‑minnen, hårddiskar och flashlagring;
- – tekniska system som förmedlar ord, ljud eller bild, som telefonnät, bredband, kabelnät;
- – signalbärare som kopparkabel, optisk fiber och radiovågor;
- – Medium – ett amerikanskt företag som erbjuder en webbaserad plattform för publicering av olika slags material. Grundat 2012, se medium.com.
– Ordet bör användas om det som förmedlar eller förvarar information, inte om informationen som sådan – inte om det som förmedlas. – Ordet: Medium böjs så här: ett medium, det mediet, flera medier, medierna. Massmedium – massmedier. I sammansättningar: medie-: medieanalys, massmedieforskning. (Se sajten svenska.se.) – Den engelska termen multimedia (som börjar bli ålderdomlig) kan, om den behövs, ersättas med multimedier. – Formen media är latinskt flertal, och ska inte användas på svenska; absolut inte som ental. – Se också ordbokssajten Svenska.se (länk). – Se också gammelmedier, multimedier, rich media och sociala medier.
[datakommunikation] [lagringsmedier] [massmedier] [sociala medier] [språktips] [ändrad 25 augusti 2021]
(MBR) – gemensam startsektor – på en partitionerad hårddisk: information som datorn behöver för att starta ett operativsystem (se bootstrap) från hårddisken. En gemensam startsektor är på 512 byte och finns på hårddiskens första sektor (sektor 0). Startsektorn består av tre delar:
- – hårddiskens unika id‑nummer;
- – information om hur hårddisken är uppdelad i partitioner – partitionstabellen;
- – instruktioner för start av operativsystem (bootstrapping).
[lagringsmedier] [ändrad 11 maj 2012]
- – compact disc – digital optisk disk, från början avsedd för musik. Det var den första optiska disken som fick stor spridning, och den kom före DVD. Standarden för CD presenterades 1979. CD används för musik, data och fotografier, men på grund av begränsat utrymme inte för filmer. – CD som användes för datalagring kallades för CD‑ROM, men oftast räckte det med att kalla dem för bara CD. – Undvik att skriva
CD‑skiva, skriv bara till exempel ”en CD”. För stavningen (disc eller disk), se disk. – Se också vad Datatermgruppen skriver: länk. – För CD som man för eget bruk kan lagra data eller musik på (”bränna”), se CD‑R, CD‑RW, CD+R och CD+RW;
- – collision detection – se kollision;
- – continuous delivery – se kontinuerlig leverans.
[cd] [förkortningar på C] [nätverk] [optiska diskar] [ändrad 2 juni 2020]
content protection for recordable media – ett kopieringsskydd som fungerar direkt på lagringsmediet. – Utan lösenord kan man varken kopiera, flytta eller radera CPRM‑skyddade filer på lagringsmediet. Materialet lagras också på ett speciellt sätt som gör att automatisk backup, defragmentering och användning av RAID‑teknik blir omöjlig. Ett förslag om att göra CPRM till del av ATA‑specifikationen för gränssnittet mellan dator och hårddisk blev känt i slutet av år 2000 och ledde till högljudda protester. Däremot används CPRM fortfarande (2020) för lagringsmedier som minneskort. – CPRM utvecklades av företaget 4C Entity. 4C Entitys beskrivning av CPRM finns här.
[datalagring] [förkortningar på C] [datalagring] [ändrad 3 mars 2020]