licens

(license) – tillåtelse att använda ett datorprogram med beskrivning av vad användaren får och inte får göra med programmet. Licensen kan vara knuten till köp eller följa med gratis vid överlåtelse av program. – Betalda licenser är ett sätt för programföretag att behålla makten över programmen. Den som skaffar licens till ett program blir nämligen inte nödvändigtvis ägare till ett exemplar av programmet. Det innebär att programföretaget fortfarande äger programmet och kan förbjuda kunden att använda det om kunden bryter mot reglerna i licensavtalet. Detta gäller vare sig kunden betalar för programmet eller laddar ner det gratis. – För program med öppen källkod och för fri mjukvara används speciella licenser. Syftet med dem är dels att skydda källkodens öppenhet, dels att skydda upphovsmannen mot skadeståndskrav. – Det finns ett spektrum av licenser för öppen källkod. I ena änden finns licenser av så kallad BSD‑typ, som enkelt uttryckt säger ”gör vad du vill med detta program, men du får inte stämma mig om det blir problem”. I andra änden finns GPL‑licensen, som säger att ”detta är fri mjukvara, varje del av detta är fri mjukvara, detta kommer alltid att vara fri mjukvara och all annan källkod som använder minsta lilla del av denna källkod blir därmed också fri mjukvara”. Detta kallas för ”smittsamma” licenser. – Organisationen Open source initiative, OSI, håller reda på och godkänner olika slags licenser för öppen källkod. – Se också client access license (CAL).

[licenser] [ändrad 5 april 2018]

Creative commons

kreativ allmänning licens som ger andra än upp­­hovs­­rätts-havaren fri­het att inom an­givna ramar an­vända upp­­hovs­­rättsligt skyddade verk. – Idén ut­vecklades av den amerikanska juristen Lawrence Lessig (se Harvards webbsidor). Creative commons kan an­vändas för text, musik, bilder och film som publiceras på internet. En Creative commons-licens, markerad med cc i en ring, ger upp­­hovs­­personen möjlig­het att ge an­vändaren fri­heter som den vanliga tillämpningen av upp­hovs­rätt inte ger. – Ob­servera att Creative commons inte upp­­häver upphovs­rätten. För att man ska kunna sprida ett verk med Creative commons-licens måste man först ha upp­hovs­rätt till verket. Creative commons är en tillämpning av upp­hovs­rätten där upp­hovs­rättshavaren frivilligt ger andra vissa angivna friheter. Sam­tidigt kan upp­hovs­personen välja att be­hålla andra rättig­heter. – Det finns fyra komponenter som kan ingå, eller inte ingå, i en cc-licens. De kan kombineras på olika sätt:

  1. erkännande (attribution) – upp­hovs­personen tillåter att användaren kopierar verket, sprider det till andra och be­arbetar det, men bara om upphovs­personens namn anges. – Se här;
  2. icke-kommersiell (non-commercial) – verket får inte an­vändas för kommersi­ella ända­mål. Detta vill­kor har blivit kontro­versi­ellt – se här;
  3. – dela lika (share alike) – bearbetade versioner av verket får spridas till andra an­vändare, men bara på vill­kor att den som sprider verket vidare inte tar bort någon av friheterna i den ur­sprung­liga licensen. (Jäm­för med copyleft.) – Se här;
  4. inga bearbetningar (no derivative works, noderivs) – det är inte tillåtet att ändra verket. – Se här.

– Dessa fyra komponenter kan kombineras på olika sätt. Att ett verk skyddas av Creative commons-licens markeras med bok­stäverna cc i en liten ring, alltså rätt likt copyright-tecknet. Eftersom det saknas HTML-kod för det inringade cc-tecknet skriver man ofta i stället ©©. De olika komponenterna i licensen markeras med enkla tecken. – Se creativecommons.se. – Läs också om Free art license, GNU Free documentation license, GPL, IDDN och kopimi.

[licenser] [upphovsrätt] [ändrad 22 december 2017]

BSD

Berkeley standard distribution – ett Unixkompatibelt operativ­­­system. – BSD ut­­veck­­lades på Berkeley‑universitetet på 1980‑talet av bland andra Bill Joy. Det kallas ibland för Berkeley‑Unix. – Systemet ligger till grund för flera kom­­mer­­si­­ella ut­föranden av Unix, som macOS (Darwin), och för varianter av Unix som sprids fritt, till exempel FreeBSD, NetBSD, OpenBSD och Anonym OS†. – BSD var på 1980‑talet huvud­­alter­­na­ti­vet till AT&T:s Unix­, System V, och det har skett om­­fattande kors­­be­­frukt­­ning mellan de två varianterna sedan dess. (Läs också om Unix­­krigen.) – BSD är fortfarande inte en offi­ciell Unix­­version, det vill säga att det inte upp­­­fyller kraven i The Single Unix Specification (undan­­tag: Darwin). Det beror inte på kvali­­te­ten, utan på skill­­nader i upp­­bygg­­naden (eller på att certifieringen kostar för mycket), men The open group för­söker överbrygga skill­na­derna. – 1993 belö­­nades BSD med Usenix lifetimee achieve­ment award (se länk, en bit ner på sidan). – BSD sprids med den programlicens som kallas för BSD-licensen: den ger innehavaren stor frihet att göra vad hon vill med programmet och programkoden, utan krav på att programmet ska förbli fri mjukvara, och det friskriver också den som överlämnar eller säljer programmet från ansvar för eventuella fel och skador.

[förkortningar på B] [unix] [ändrad 5 april 2018]