(punktuppbyggd) – om bild eller tecken: beskriven eller återgiven som ett mönster av bildpunkter (pixlar). Ett sådant mönster kallas på engelska för en bitmap. – Bitmappning är det grundläggande sättet att beskriva bilder som ska visas på bildskärm eller skrivas ut med skrivare, eftersom bildskärmar och skrivare bygger upp bilder (och även text) på det sättet. Det enklaste sättet att spara en digital bild är nämligen att spara den bildpunkt för bildpunkt. (Se bmp.) – Nackdelen med den metoden är att bilden inte ser bra ut om den förstoras. Sneda och krökta linjer blir hackiga (blockiga). De ser ut som om de vore byggda med Lego. Därför använder man för bildbehandling bildfilsformat som är vektoriserade. Det innebär att linjer och kurvor beskrivs med geometriska formler. Det är först när bilden ska återges på bildskärm eller skrivas ut som bildfilen konverteras till bitmappat format. – För att minska blockighet används kantutjämning.
[bildbehandling] [grafik] [ändrad 25 januari 2018]
bildformat för tv och bildskärmar med ungefär 4 000 bildpunkter (pixel) på bildens långsida. Det ger extra hög upplösning jämfört med till exempel HDTV. Det finns flera vanliga 4k-format: 4096⨯2304, 4096⨯2160, 4096⨯2034 och 3840⨯2160 (känt som 4K UHD). – k i 4k står för tusen. Förkortningen 2k kan på samma sätt stå för bildformat med runt 2 000 bildpunkter på långsidan. (Båda förkortningarna skrivs oftast med stort K, alltså 2K och 4K, men när k står för tusen ska bokstaven k enligt internationell standard vara liten). – Se också 8k.
[bildskärmar] [radio och tv] [upplösning] [ändrad 10 december 2019]
- – mått på hur små detaljer som kan urskiljas i en bild. I digitala bilder är det antalet bildpunkter (pixel) per längdenhet. – Ett vanligt sätt att mäta upplösning i analog teknik är att avbilda tätt liggande linjer. Upplösningen definieras då som det kortaste avståndet mellan linjerna då linjerna fortfarande kan särskiljas. Upplösning brukar anges i punkter per tum (dots per inch, dpi) eller pixel per tum (pixels per inch, ppi), ibland omräknat till pixel per centimeter. Detta är den definition av upplösning som traditionellt används inom optik och vid tryckning. Mer precist: ytupplösning;
- – se skärmupplösning;
- – i digital fotografi: antalet pixel i bildfilen utan längdmått – filupplösning. Till exempel 1024⨯768. Detta kallas också för pixelmått. Bildpunkterna i kamerans minne har ju inget mått som kan anges i millimeter. Upplösning i traditionell betydelse, alltså angett i pixel per centimeter, kan inte anges förrän bilden realiseras på bildskärm eller skrivs ut, och då varierar ju måtten beroende på bildskärmens storlek;
- – om processorer: mått på hur små detaljer som kan framställas vid processortillverkning. Mäts numera vanligtvis i nanometer (miljarddels meter). Under 2020 utvecklar Intel en processor med en upplösning på sju nanometer. Då närmar man sig den gränsen då kvantfysikens effekter gör det svårt att få elektronerna att hålla sig i rätt fåra;
- – ofta också: mått på hur små detaljer som kan urskiljas i motivet. Man kan till exempel säga att satellitbilderna som används i Google Earth har hög upplösning. (Man kan till exempel urskilja en bil eller en person på jordytan.) Den upplösningen beror på kamerans (eller kikarens) upplösning och på avståndet till motivet, samt i praktiken också på yttre omständigheter som vibrationer och dis.
– Skilj mellan upplösning och det vaga begreppet definition (om bilder). – Se också pixeldjup och bildupplösning. – På engelska: resolution.
[bildbehandling] [bildskärmar] [kameror] [processorer] [upplösning] [språktips] [ändrad 27 december 2020]
- – dots per inch, dpi – bildpunkter per tum. Vanligt mått på upplösningen i en skrivare, normalt 300—600 dpi, och vid tryckning. En tum är 25,4 millimeter, så 300 dpi blir ganska precis 12 bildpunkter per millimeter. När det gäller upplösning på bildskärmar används måttet ppi, pixels per inch;
- – se djup paketinspektion.
[förkortningar på D] [it-säkerhet] [måttenheter] [nätverk] [skrivare] [upplösning] [ändrad 8 augusti 2017]
digital bilds yttermått angett i pixel, till exempel 1280⨯960 pixel. – Det är ett mått på detaljtätheten i bilden. Pixelmåttet säger inget om bildens storlek mätt i millimeter, eftersom samma antal pixlar kan ingå i en stor eller liten bild, beroende på bildskärmens storlek. En bild som visas på två olika stora bildskärmar får ju olika yttermått i millimeter på bildskärmarna, men den har samma pixelmått på båda. Pixelmått kallas ibland för upplösning, vilket är en utvidgning av den traditionella betydelsen av upplösning. – Se också pixeldjup.
[bildskärmar] [foto] [upplösning] [ändrad 19 september 2018]
återgivande, uppritning – i datorgrafik och datoranimering: generering av en bild som kan visas på en bildskärm utifrån något mer komplicerat än en vanlig bildfil. – Rendering innebär omvandling en digital beskrivning av föremål till en bild i tvådimensionellt format. Rendering kan vara att återge en vanlig bildfil, en CAD‑fil eller att rita bildrutor till en datoranimerad film. – Ordet används om beräkningskrävande operationer, inte vanlig bildvisning. Rendering kan utföras på stillbilder eller rörliga bilder. Det kan inbegripa komplicerade beräkningar av dagrar och skuggor, se ljussättning (ray tracing). – Eftersom rendering kräver hög datorkapacitet brukar man använda speciellt utrustade datorer, ofta många sammankopplade, se renderingsfarm. – Språkligt: Rendering uttalas på svenska med samma betoning som i regering, alltså ren‑de‑ring. En del retar sig på användningen av verbet rendera på svenska i denna betydelse, men det anknyter till betydelsen resultera [i något], leda till [något] – se sajten svenska.se: länk. – På engelska: rendering, att rendera – to render. – Jämför med imaging.
[bildbehandling] [språktips] [ändrad 24 februari 2021]
(alpha channel) – i datorgrafik: information om hur genomsiktlig varje enskild pixel (bildpunkt) i en bild är. – Alfakanaler är användbara när man arbetar med datorgrafik i flera lager. Det som slutligen visas på bildskärmen är då en bild som är sammansatt av flera bilder, som man kan tänka sig som lager. Varje lager skymmer bakomliggande skikt helt eller delvis. Skikten kan vara helt eller delvis genomsiktliga, som färgat glas. – På bildskärmen finns det ju bara ett skikt med pixlar. Varje pixel kan då antingen ha samma färg som motsvarande pixel i det översta skiktet eller vara en blandning av motsvarande pixlar i flera skikt. – Varje punkt i alfakanalen har ett värde mellan 0 och 1. Värdet 0 innebär att punkten är helt genomsiktlig, alltså att den är inte alls skymmer pixlar i bakomliggande skikt. Värdet 1 betyder att pixeln är helt ogenomsiktlig och alltså helt döljer pixlar i bakomliggande skikt. – I datorfärggrafik har varje bildpunkt tre värden: rött, grönt och blått (se RGB); finns det en alfakanal har varje bildpunkt dessutom ett fjärde värde.
[bildbehandling] [bildskärmar] [ändrad 3 januari 2018]
minskning av antalet uppgifter i en datamängd; sammanslagning av värden som ligger nära varandra. Uttrycket kommer av engelska bin – korg, behållare, soptunna – man lägger värden som ligger nära varandra ”i samma korg”:
- – data binning innebär att värden som ligger nära varandra byts ut mot ett enhetligt värde, vanligtvis det centrala. Exempel: alla värden mellan 9,5 och 10,5 byts ut mot 10. Avrundning kan alltså ses som en form av binning;
- – i digital bildbehandling: det att en grupp bildpunkter (pixlar) ersätts med en enda bildpunkt. 2⨯2 eller 3⨯3 bildpunkter kan till exempel ersättas med en enda bildpunkt. Vanligtvis blir det då ett medelvärde av de ingående bildpunkternas färgtoner. Detta kan underlätta bildanalys och göra bilden tydligare, och det är nödvändigt om bilden ska förminskas;
- – phone binning (skämtsamt): att hålla en kikare framför objektivet på en mobiltelefons kamera. Man använder alltså kikaren som teleobjektiv;
- – to bin kan också betyda att kasta bort (”lägga i det runda arkivet”, the bin).
[analys] [bildbehandling] [kameror] [matematik] [ändrad 3 april 2020]
(morphing) – byte av form, utseende eller skepnad, omställning, förvandling, transformation. Att morfa är att:
- – omvandla en bild till en annan bild. Till exempel att gradvis förvandla en bild av ett ansikte till en bild av ett annat ansikte;
- – om hårdvara: byta funktion på ett genomgripande sätt (så att en anordning kan göra samma nytta som två eller flera separata). Ett exempel var företaget Transmetas† processor Crusoe†, som kunde ställa om sig – morfa – mellan två instruktionsuppsättningar: den kunde bete sig som en Intelprocessor eller som en Transmetaprocessor;
- – se kodmorfning.
[bildbehandling] [hårdvara] [ändrad 4 januari 2020]
(blocking) – fackterm för de typiska trappstegsliknande konturer som uppstår i digitala bilder eller tecken när de visas med för låg upplösning eller i stark förstoring. Bilden verkar vara sammansatt av Legobitar. Det är en typ av vikning. Kallas ofta för pixling eller pixelering. Effekten motverkas med kantutjämning. – Se Optiksällskapets ordlista (pdf), sidan 13. – Se också aliasing, RGB‑interpolering och jaggies. – Blocking distortion – blockighetsstörning.
[bildbehandling] [ändrad 15 september 2018]