bitmappad

(punktuppbyggd) – om bild eller tecken: be­skriven eller åter­given som ett mönster av bild­punkter (pixlar). Ett sådant mönster kallas på engelska för en bit­map. – Bit­­mapp­ning är det grund­­läggande sättet att be­skriva bilder som ska visas på bild­­skärm eller skrivas ut med skrivare, eftersom bildskärmar och skrivare bygger upp bilder (och även text) på det sättet. Det enk­laste sättet att spara en di­gi­tal bild är nämligen att spara den bild­­punkt för bild­­punkt. (Se bmp.) – Nack­­delen med den metoden är att bilden inte ser bra ut om den för­­storas. Sneda och krökta linjer blir hackiga (blockiga). De ser ut som om de vore byggda med Lego. Därför an­vänder man för bildbehand­­ling bild­­fils­­format som är vek­­tori­­se­rade. Det inne­­bär att linjer och kurvor beskrivs med geo­met­riska formler. Det är först när bilden ska återges på bild­­skärm eller skrivas ut som bild­­filen kon­ver­te­ras till bitmappat format. – För att minska blockig­­het används kant­­ut­jäm­ning.

[bildbehandling] [grafik] [ändrad 25 januari 2018]

4k

bildformat för tv och bildskärmar med ungefär 4 000 bildpunkter (pixel) på bildens lång­sida. Det ger extra hög upp­lösning jämfört med till exempel HDTV. Det finns flera vanliga 4k-format: 4096⨯2304, 4096⨯2160, 4096⨯2034 och 3840⨯2160 (känt som 4K UHD). – k i 4k står för tusen. Förkort­ningen 2k kan på samma sätt stå för bild­­format med runt 2 000 bildpunkter på lång­sidan. (Båda förkort­ning­arna skrivs oftast med stort K, alltså 2K och 4K, men när k står för tusen ska bok­­staven k enligt internationell standard vara liten). – Se också 8k.

[bildskärmar] [radio och tv] [upplösning] [ändrad 10 december 2019]

upplösning

  1. – mått på hur små detaljer som kan urskiljas i en bild. I digitala bilder är det antalet bildpunkter (pixel) per längdenhet. – Ett vanligt sätt att mäta upplösning i analog teknik är att avbilda tätt liggande linjer. Upplösningen definieras då som det kortaste avståndet mellan linjerna då linjerna fortfarande kan särskiljas. Upplösning brukar anges i punkter per tum (dots per inch, dpi) eller pixel per tum (pixels per inch, ppi), ibland omräknat till pixel per centimeter. Detta är den definition av upplösning som traditionellt används inom optik och vid tryckning. Mer precist: ytupplösning;
  2. – se skärmupplösning;
  3. – i digital fotografi: antalet pixel i bildfilen utan längdmått – filupplösning. Till exempel 1024⨯768. Detta kallas också för pixelmått. Bildpunkterna i kamerans minne har ju inget mått som kan anges i millimeter. Upp­lös­ning i traditionell betydelse, alltså angett i pixel per centimeter, kan inte anges förrän bilden realiseras på bildskärm eller skrivs ut, och då varierar ju måtten beroende på bildskärmens storlek;
  4. – om processorer: mått på hur små detaljer som kan framställas vid processortillverkning. Mäts numera vanligtvis i nanometer (miljarddels meter). Under 2020 utvecklar Intel en processor med en upplösning på sju nanometer. Då närmar man sig den gränsen då kvantfysikens effekter gör det svårt att få elektronerna att hålla sig i rätt fåra;
  5. – ofta också: mått på hur små detaljer som kan urskiljas i motivet. Man kan till exempel säga att satellitbilderna som används i Google Earth har hög upplösning. (Man kan till exempel urskilja en bil eller en person på jordytan.) Den upplösningen beror på kamerans (eller kikarens) upp­lös­ning och på avståndet till motivet, samt i praktiken också på yttre omständigheter som vibrationer och dis.

– Skilj mellan upplösning och det vaga begreppet definition (om bilder). – Se också pixeldjup och bildupplösning. – På engelska: resolution.

[bildbehandling] [bildskärmar] [kameror] [processorer] [upplösning] [språktips] [ändrad 27 december 2020]

pixelmått

digital bilds yttermått angett i pixel, till exempel 1280⨯960 pixel. – Det är ett mått på detaljtätheten i bilden. Pixelmåttet säger inget om bildens storlek mätt i millimeter, eftersom samma antal pixlar kan ingå i en stor eller liten bild, beroende på bild­skärmens storlek. En bild som visas på två olika stora bildskärmar får ju olika yttermått i millimeter på bildskärmarna, men den har samma pixelmått på båda. Pixelmått kallas ibland för upplösning, vilket är en utvidgning av den tra­di­tion­ella be­tyd­elsen av upplösning. – Se också pixeldjup.

[bildskärmar] [foto] [upplösning] [ändrad 19 september 2018]

rendering

återgivande, uppritning – i datorgrafik och datoranimering: generering av en bild som kan visas på en bildskärm utifrån något mer komplicerat än en vanlig bildfil. – Rendering innebär omvandling en digital beskrivning av föremål till en bild i tvådimensionellt format. Rendering kan vara att återge en vanlig bildfil, en CAD‑fil eller att rita bildrutor till en datoranimerad film. – Ordet an­vänds om beräkningskrävande operationer, inte vanlig bildvisning. Rendering kan utföras på still­bilder eller rörliga bilder. Det kan inbegripa komplicerade beräkningar av dagrar och skuggor, se ljussättning (ray tracing). – Efter­­som rendering kräver hög datorkapacitet brukar man använda speciellt utrustade datorer, ofta många sammankopplade, se renderingsfarm. – Språkligt: Rendering uttalas på svenska med samma betoning som i regering, alltså ren‑de‑ring. En del retar sig på användningen av verbet rendera på svenska i denna betydelse, men det anknyter till betydelsen resultera [i något], leda till [något] – se sajten svenska.se: länk. – På engelska: rendering, att rendera – to render. – Jämför med imaging.

[bildbehandling] [språktips] [ändrad 24 februari 2021]

alfakanal

(alpha channel) – i datorgrafik: information om hur genom­siktlig varje enskild pixel (bild­punkt) i en bild är. – Alfakanaler är an­vänd­bara när man arbetar med dator­grafik i flera lager. Det som slut­ligen visas på bild­skärmen är då en bild som är samman­satt av flera bilder, som man kan tänka sig som lager. Varje lager skymmer bakom­liggande skikt helt eller delvis. Skikten kan vara helt eller delvis genomsiktliga, som färgat glas. – På bildskärmen finns det ju bara ett skikt med pixlar. Varje pixel kan då antingen ha samma färg som motsvarande pixel i det översta skiktet eller vara en blandning av motsvarande pixlar i flera skikt. – Varje punkt i alfa­kanalen har ett värde mellan 0 och 1. Värdet 0 inne­bär att punkten är helt genom­siktlig, alltså att den är inte alls skymmer pixlar i bakomliggande skikt. Värdet 1 betyder att pixeln är helt ogenom­siktlig och alltså helt döljer pixlar i bakomliggande skikt. – I dator­färggrafik har varje bild­punkt tre värden: rött, grönt och blått (se RGB); finns det en alfa­kanal har varje bild­punkt dess­utom ett fjärde värde.

[bildbehandling] [bildskärmar] [ändrad 3 januari 2018]

binning

minskning av antalet uppgifter i en data­mängd; sammanslagning av värden som ligger nära varandra. Uttrycket kommer av engelska bin – korg, behållare, soptunna – man lägger värden som ligger nära varandra ”i samma korg”:

  1. – data binning innebär att värden som ligger nära varandra byts ut mot ett en­het­ligt värde, vanligtvis det centrala. Exempel: alla värden mellan 9,5 och 10,5 byts ut mot 10. Avrund­ning kan alltså ses som en form av binning;
  2. – i digital bildbehandling: det att en grupp bildpunkter (pixlar) ersätts med en enda bildpunkt. 2⨯2 eller 3⨯3 bildpunkter kan till exempel ersättas med en enda bildpunkt. Vanligtvis blir det då ett medelvärde av de ingående bildpunkternas färgtoner. Detta kan underlätta bildanalys och göra bilden tydligare, och det är nödvändigt om bilden ska förminskas;
  3. – phone binning (skämtsamt): att hålla en kikare framför objektivet på en mobiltelefons kamera. Man an­vänder alltså kikaren som teleobjektiv;
  4. – to bin kan också betyda att kasta bort (”lägga i det runda arkivet”, the bin).

[analys] [bildbehandling] [kameror] [matematik] [ändrad 3 april 2020]

morfning

(morphing) – byte av form, utseende eller skepnad, omställning, förvandling, transformation. Att morfa är att:

  1. – omvandla en bild till en annan bild. Till exempel att gradvis förvandla en bild av ett ansikte till en bild av ett annat ansikte;
  2. – om hårdvara: byta funktion på ett genomgripande sätt (så att en anordning kan göra samma nytta som två eller flera separata). Ett exempel var företaget Transmetas† processor Crusoe†, som kunde ställa om sig – morfa – mellan två instruktionsuppsättningar: den kunde bete sig som en Intelprocessor eller som en Transmetaprocessor;
  3. – se kodmorfning.

[bildbehandling] [hårdvara] [ändrad 4 januari 2020]

blockighet

(blocking) – fackterm för de typiska trapp­stegs­liknande konturer som uppstår i digitala bilder eller tecken när de visas med för låg upp­lösning eller i stark för­storing. Bilden verkar vara sammansatt av Lego­bitar. Det är en typ av vikning. Kallas ofta för pixling eller pixelering. Effekten mot­verkas med kantutjämning. – Se Optik­­säll­­skapets ord­lista (pdf), sidan 13. – Se också aliasing, RGB‑interpo­le­ring och jaggies. – Blocking dis­tortionblockighetsstör­ning.

[bildbehandling] [ändrad 15 september 2018]