Yolo

  1. YOLO – you only live once;
  2. – se You only look once;
  3. – en nerlagd billig smart mobil, utvecklad för den afrikanska marknaden av Intel i samarbete med den kenyanska operatören Safaricom (länk). – Yolo visades först upp i januari 2013, och såldes i afrikanska länder för ungefär tre hundra kronor. Den avvecklades under 2014. – Yolo kunde användas som basstation för wi‑fi: flera an­vändare kunde alltså ansluta till inter­net genom tele­fonen. – Se Intels webb­sidor.

[ai] [bildbehandling] [förkortningar på Y] [lågprisprodukter] [mobiltelefoner] [nerlagt] [nät- och sms-språk] [ändrad 24 maj 2022]

vektor

Vektor med namn på detaljerna utsatta.
Vektorns detaljer. (Från Wikipedia)
    1. – i programmering: en serie tal i en bestämd ordning. (Ett slags datastruktur);
    2. – i matematik: tecknad pil som beskriver en riktad kraft. Pilens längd visar kraftens belopp. – Ett mer abstrakt sätt att beskriva en vektor är att räkna upp koordinaterna för dess ändpunkter. Om vi ritar en vektor på rutat papper behöver vi två koordinater för startpunkten och två för slutpunkten, alltså fyra. Men man kan tänka sig vektorer som beskriver krafter i fler dimensioner, och då blir det fler siffror. Sådana sifferserier kan kallas för vektorer även om man inte ritar dem som en pil. Därav den datortekniska betydelsen, se ovan. – Man talar ibland om flerdimensionella vektorer, men då menar man att vektorn beskriver en kraft i en flerdimension­ell rymd. Själva vektorn, alltså talserien, är alltid endimension­ell (en rät linje). Därför är det skillnad mellan en vektor och en array: en array kan vara flerdimensionell, men det kan inte en vektor. – Se också tensor;
    3. – se vektorisering.

    – På engelska används vector också i betydelsen bärare, som disease vector, smittbärare, och attack vector. (Vector är latin för bärare.)

    [bildbehandling] [datastrukturer] [matematik] [skadeprogram] [ändrad 21 maj 2023]

vektorisering

angivande av formen på bokstäver och bildmotiv med geometriska formler i digital form. – Detta i motsats till bitmappade beskrivningar, som beskriver tecknet eller bilden som ett punktmönster. Vektoriserade bilder behåller sin form vid förstoring och förminskning. Bitmappade bilder blir däremot blockiga när de förstoras och är svåra att förminska. I en vektoriserad bild beskrivs en rät linje med koordinaterna för ändpunkterna och en cirkel anges med mittpunktens position och måttet på radien.  Fördelen med vektorisering är alltså att tecken och bilder kan förstoras utan att få trappstegsformade konturer. Bildprogrammet räknar först om måtten och ritar sedan upp formerna. Bilderna kan också förminskas så mycket som bildskärmens upplösning tillåter. – Vektorisering är sedan länge det vanliga i bildbehandling. Men visningsprogrammet måste göra om den vektoriserade bilden till en bitmappad bild när den ska visas på bildskärm eller skrivas ut. – Uttrycket vektorisering är egentligen föråldrat: det syftar på en äldre typ av datorgrafik, vektorgrafik, där cirklar och andra kurvor beskrevs som sammansatta av korta räta linjer, vektorer. En cirkel återgavs alltså som en månghörning med väldigt många, lika långa sidor. Numera beskrivs kurvor som kontinuerliga former.

[bildbehandling] [ändrad 5 juli 2019]

bitmappad

(punktuppbyggd) – om bild eller tecken: be­skriven eller åter­given som ett mönster av bild­punkter (pixlar). Ett sådant mönster kallas på engelska för en bit­map. – Bit­­mapp­ning är det grund­­läggande sättet att be­skriva bilder som ska visas på bild­­skärm eller skrivas ut med skrivare, eftersom bildskärmar och skrivare bygger upp bilder (och även text) på det sättet. Det enk­laste sättet att spara en di­gi­tal bild är nämligen att spara den bild­­punkt för bild­­punkt. (Se bmp.) – Nack­­delen med den metoden är att bilden inte ser bra ut om den för­­storas. Sneda och krökta linjer blir hackiga (blockiga). De ser ut som om de vore byggda med Lego. Därför an­vänder man för bildbehand­­ling bild­­fils­­format som är vek­­tori­­se­rade. Det inne­­bär att linjer och kurvor beskrivs med geo­met­riska formler. Det är först när bilden ska återges på bild­­skärm eller skrivas ut som bild­­filen kon­ver­te­ras till bitmappat format. – För att minska blockig­­het används kant­­ut­jäm­ning.

[bildbehandling] [grafik] [ändrad 25 januari 2018]

4k

bildformat för tv och bildskärmar med ungefär 4 000 bildpunkter (pixel) på bildens lång­sida. Det ger extra hög upp­lösning jämfört med till exempel HDTV. Det finns flera vanliga 4k-format: 4096⨯2304, 4096⨯2160, 4096⨯2034 och 3840⨯2160 (känt som 4K UHD). – k i 4k står för tusen. Förkort­ningen 2k kan på samma sätt stå för bild­­format med runt 2 000 bildpunkter på lång­sidan. (Båda förkort­ning­arna skrivs oftast med stort K, alltså 2K och 4K, men när k står för tusen ska bok­­staven k enligt internationell standard vara liten). – Se också 8k.

[bildskärmar] [radio och tv] [upplösning] [ändrad 10 december 2019]

pixelmått

digital bilds yttermått angett i pixel, till exempel 1280⨯960 pixel. – Det är ett mått på detaljtätheten i bilden. Pixelmåttet säger inget om bildens storlek mätt i millimeter, eftersom samma antal pixlar kan ingå i en stor eller liten bild, beroende på bild­skärmens storlek. En bild som visas på två olika stora bildskärmar får ju olika yttermått i millimeter på bildskärmarna, men den har samma pixelmått på båda. Pixelmått kallas ibland för upplösning, vilket är en utvidgning av den tra­di­tion­ella be­tyd­elsen av upplösning. – Se också pixeldjup.

[bildskärmar] [foto] [upplösning] [ändrad 19 september 2018]

upplösning

  1. – mått på hur små detaljer som kan urskiljas i en bild. I digitala bilder är det antalet bildpunkter (pixel) per längdenhet. – Ett vanligt sätt att mäta upplösning i analog teknik är att avbilda tätt liggande linjer. Upplösningen definieras då som det kortaste avståndet mellan linjerna då linjerna fortfarande kan särskiljas. Upplösning brukar anges i punkter per tum (dots per inch, dpi) eller pixel per tum (pixels per inch, ppi), ibland omräknat till pixel per centimeter. Detta är den definition av upplösning som traditionellt används inom optik och vid tryckning. Mer precist: ytupplösning;
  2. – se skärmupplösning;
  3. – i digital fotografi: antalet pixel i bildfilen utan längdmått. Till exempel 1024⨯768. Detta kallas också för pixelmått. Bildpunkterna i kamerans minne har ju inget mått som kan anges i millimeter. Upp­lös­ning i traditionell betydelse, alltså angett i pixel per centimeter, kan inte anges förrän bilden realiseras på bildskärm eller skrivs ut, och då varierar ju måtten beroende på bildskärmens storlek;
  4. – om processorer: mått på hur små detaljer som kan framställas vid processortillverkning. Mäts numera vanligtvis i nanometer (miljarddels meter). Under 2020 utvecklade Intel en processor med en upplösning på sju nanometer. Apples processorer M1 och M2 har en upplösning på fem nanometer. I oktober 2022 meddelade Samsung att företaget 2027 kommer att tillverka processorer med en upplösning på 1,4 nanometer (se pressmeddelande). Då närmar man sig den gränsen då kvantfysikens effekter gör det svårt att få elektronerna att hålla sig i rätt fåra;
  5. – ofta också: mått på hur små detaljer som kan urskiljas i motivet. Man kan till exempel säga att satellitbilderna som används i Google Earth har hög upplösning. Då handlar det inte om upplösningen på bildens yta, utan om att man till exempel kan urskilja en bil eller en person på jordytan. Den upplösningen beror på kamerans (eller kikarens) upp­lös­ning och på avståndet till motivet, samt i praktiken också på yttre omständigheter som vibrationer och dis.

– Skilj mellan upplösning och det vaga begreppet definition (om bilder). – Se också pixeldjup och bildupplösning. – På engelska: resolution.

[bildbehandling] [bildskärmar] [kameror] [processorer] [upplösning] [språktips] [ändrad 5 oktober 2022]

rendering

återgivande, uppritning – i datorgrafik och datoranimering: generering av en bild som kan visas på en bildskärm utifrån något mer komplicerat än en vanlig bildfil. – Rendering innebär omvandling en digital beskrivning av föremål till en bild i tvådimensionellt format. Rendering kan vara att återge en vanlig bildfil, en CAD‑fil eller att rita bildrutor till en datoranimerad film. – Ordet an­vänds om beräkningskrävande operationer, inte vanlig bildvisning. Rendering kan utföras på still­bilder eller rörliga bilder. Det kan inbegripa komplicerade beräkningar av dagrar och skuggor, se ljussättning (ray tracing). – Efter­­som rendering kräver hög datorkapacitet brukar man använda speciellt utrustade datorer, ofta många sammankopplade, se renderingsfarm. – Språkligt: Rendering uttalas på svenska med samma betoning som i regering, alltså ren‑de‑ring. En del retar sig på användningen av verbet rendera på svenska i denna betydelse, men det anknyter till betydelsen resultera [i något], leda till [något] – se sajten svenska.se: länk. – På engelska: rendering, att rendera – to render. – Jämför med imaging.

[bildbehandling] [språktips] [ändrad 24 februari 2021]

alfakanal

(alpha channel) – i datorgrafik: information om hur genom­siktlig varje enskild pixel (bild­punkt) i en bild är. – Alfakanaler är an­vänd­bara när man arbetar med dator­grafik i flera lager. Det som slut­ligen visas på bild­skärmen är då en bild som är samman­satt av flera bilder, som man kan tänka sig som lager. Varje lager skymmer bakom­liggande skikt helt eller delvis. Skikten kan vara helt eller delvis genomsiktliga, som färgat glas. – På bildskärmen finns det ju bara ett skikt med pixlar. Varje pixel kan då antingen ha samma färg som motsvarande pixel i det översta skiktet eller vara en blandning av motsvarande pixlar i flera skikt. – Varje punkt i alfa­kanalen har ett värde mellan 0 och 1. Värdet 0 inne­bär att punkten är helt genom­siktlig, alltså att den är inte alls skymmer pixlar i bakomliggande skikt. Värdet 1 betyder att pixeln är helt ogenom­siktlig och alltså helt döljer pixlar i bakomliggande skikt. – I dator­färggrafik har varje bild­punkt tre värden: rött, grönt och blått (se RGB); finns det en alfa­kanal har varje bild­punkt dess­utom ett fjärde värde.

[bildbehandling] [bildskärmar] [ändrad 3 januari 2018]