kamerabevakningslagen

en svensk lag som reglerar kamerabevakning. Den ersatte i juni 2018 den tidigare kameraövervakningslagen. (Lagtexten finns här.) – Jämfört med den tidigare lagen ger kamerabevakningslagen företag och privatpersoner mer frihet att anordna kamerabevakning utan tillstånd. Myndigheter och allmänna inrättningar som sjukhus måste ha tillstånd för kamerabevakning, men polisen och Säpo behöver inte begära tillstånd om det gäller bekämpning av allvarliga brott. – Fotograf­e­r­ing från drönare, gjord av privatpersoner och företag, faller sedan den 1 augusti 2017 inte längre under kameraövervakningslagen / kamerabevakningslagen. I stället gäller Dataskyddsförordningen. – Läs mer på Integritetsskyddsmyndighetens webbsidor (länk). – Den tidigare kameraöver­­vak­­nings­­lagen (KÖL) ersatte den äldre Lagen om kameraövervakning (LAK).

[drönare] [foto] [lagar] [namnbyte] [övervakning] [ändrad 11 februari 2019]

ansiktsigenkänning

igen­känn­ing av ansikten med användning av dator­program. – An­siktena foto­graf­eras med digital video eller digital stillbildskamera och analys­eras av ett datorprogram. Målet är att fastställa vilken person som avfotograferas. Det finns två huvudtyper:

  1. – identifiering av ansikten: vilken person är detta? – I maj 2019 förbjöd staden San Francisco stadens myndigheter, inklusive polisen, att använda datoriserad ansiktsigenkänning (se denna länk). Många hävdar att de system för ansiktsigenkänning som används av polisen fungerar så dåligt att de hotar rättssäkerheten. Se till exempel den amerikanska kampanjen Ban facial recognition: banfacialrecognition.com;
  2. – ansiktsigenkänning för inloggning – ett slags biometrisk inloggning. – Se till exempel Face ID

– På engelska: face recognition eller facial recognition. – Electronic frontier foundation (EFF) har en utförlig artikel om ansiktsigenkänning: länk. – Under 2020-talet har det vuxit fram en opinion mot ansiktsigenkänning, som anses hota rätten till skyddat privatliv. 2020 meddelade IBM att företaget inte längre tillhandahåller teknik för ansiktsigenkänning, utom för specifika och begränsande ändamål (se ibm.com/policy…). Och i juni 2022 meddelade Microsoft att programmeringsramverket Azure Face API endast ska kunna användas efter godkännande i varje enskilt fall (se azure.microsoft.com…). Den grundläggande skiljelinjen går mellan å ena sidan ansiktsigenkänning på gator och torg – en form av övervakning – och å andra sidan ansiktsigenkänning för ändamål som inloggning och inpassering. – Se också ansiktsupptäckt (face detection). – IDG:s artiklar om ansiktisgenkänning: länk.

[biometri] [inloggning] [kameror] [övervakning] [ändrad 22 juni 2022]

Peeple

  1. Nicole McCullough och Julia Cordray.
    Nicole McCullough och Julia Cordray.

    – en app för poäng­sätt­ning av människor. – Användare av Peeple kan sätta betyg, 1—5, på i princip vem som helst, och skriva om­dömen om personen. Det krävs bara att de anger per­sonens mobil­nummer. Kritikern måste använda sitt riktiga namn. Den berörda kan begära rättelser och kommen­tera. – Positiva omdömen publiceras direkt, nega­tiva omdömen skickas till den berörda personen för even­tu­ella kommentarer och publiceras efter 48 timmar. Om den berörda personen inte har konto på Peeple pub­li­ceras bara posi­tiva omdömen. – Peeple grundades av Nicole McCullough och Julia Cordray, och körde igång i slutet av 2015. Redan innan dess fick den hård kritik, vilket ledde till föränd­ringar som, jämfört med det ursprung­­liga upplägget, tar större hänsyn till de berörda – vilket, enligt några kritiker, har gjort appen meningslös. Andra trodde att det hela var en bluff, avsedd att ge publicitet – se artikel i Snopes (länk). – Peeples webb­sidor på forthepeeple.com för­svann i början av oktober 2015, liksom dess konton på sociala medier, men återkom senare;

  2. – en digital kamera för titthål i dörrar (peephole). – Se peeple.io.

[appar] [kameror] [skvaller] [sociala medier] [ändrad 19 maj 2017]

Exif

Exchangeable image file format –standard för automatisk teknisk beskrivning av bilder som tas med digitala kameror. – Exif lagrar tillsammans med fotot upp­gifter om bland annat vilken kamera (eller mobiltele­fon) som bilden är tagen med, datum och klockslag, avståndsinställning, bländare, brännvidd, känslig­het (ISO), pixelmått och slutartid. (Datum och klockslag blir fel om de är fel inställda på kameran.) Om möjligt sparas också uppgifter om plats, foto­graf och upphovsrätt.  Exif‑data följer med när foton över­förs till dator eller sparas digitalt på andra sätt. Man kan få fram Exif‑data genom att klicka på Egenskaper eller Mer information när bilden visas. Däremot följer Exif‑data inte alltid med när foton publiceras på sociala medier. – Standarden för Exif fastställs av Camera and imaging products association (cipa.jp) och finns på denna länk. – Läs också om Jeffrey’s Exif viewer Jeffrey’s image metadata viewer.

[filformat] [förkortningar på E] [kameror] [ändrad 21 juni 2018]

nakenkamera

(full body scanner eller body scanner) – kameraliknande anordning som ger en bild av en människas nakna kropp även om hon är påklädd. – Nakenkameror används i USA och Storbritannien på flygpassagerare för att se ifall de har med sig vapen eller sprängämnen. An­vänd­ningen av nakenkameror är mycket kontroversi­ell. Tekniskt fungerar det genom användning av millimetervågor, elektromagnetiska vågor som kan tränga igenom tunnare lager av material, men som inte är lika genomträngande som röntgen (som an­vänder en mycket kortare våglängd). – Det finns två typer av nakenkameror: aktiva och passiva:

  • – Den passiva typen läser bara av de millimetervågor som avges av kroppen och av de föremål som människan bär på sig. Passiva nakenkameror fungerar alltså ungefär som kameror i egentlig bemärkelse;
  • – Den aktiva typen sänder ut millimetervågor, och ger en mer detal­jerad bild av allt som finns under kläderna, inklu­sive den nakna kroppen. Aktiva nakenkameror är alltså ett slags skannrar.

[kameror] [personlig integritet] [ändrad 9 juni 2020]

XQD

ett minneskort för digitalkameror, avsett för yrkesfotografer. – XQD‑kort är unge­fär 3⨯4 centimeter, och utvecklat för att ha så snabb datalagring att det kan användas för video­inspelning. Det använder bussen PCI Express, och kan skriva och läsa data i en takt av en gigabit per sekund. XQD‑kort har funnits att köpa sedan början av 2012. – Läs mer på bransch­orga­ni­sa­tionen Compact­flash Associations webb­sidor (compactflash.org). – I april 2016 lanserades en snabbare efterföljare till XQD, CFexpress, se compactflash.org….

[datalagring] [förkortningar på X] [kameror] [kort] [videoteknik] [ändrad 23 oktober 2017]

Nixie

en flygande kamera i format som ett arm­bands­ur. Den har inte realiserats som produkt. Det var en mycket liten drönare som i hop­fällt skick kunde bäras runt handleden, och som hade inbyggd kamera. Den kunde användas för att ta så kallade dronies. – Nixie visades upp på CES‑mässan i januari 2015, men fanns då inte att köpa. – Se flynixie.com (stängd).

[aldrig realiserad] [drönare] [kameror] [ändrad 6 augusti 2018]

Gonzo Cam

en internetansluten webbkamera som skulle säljas för under 300 kronor. Den har aldrig realiserats. – Tanken var att man skulle kunna sätta upp den var som helst där man ville kunna se vad som händer, och sedan låta den klara sig själv. Den skulle ta still­bilder och bara behöva en GSM‑an­slut­ning för att skicka bilder. Gonzo Cam bestod av kom­ponenter, inklusive kameran, från en billig mobil­­telefon. Bildskärmen var borttagen. Operativsystemet, som hette JanOS (janos.io), var baserat på Firefox OS†. – Gonzo Cam utvecklades på Telenor under ledning av Jan Jong­­boom (janjongboom.com). Den finns inte att köpa. – Se Tele­nors webb­plats (från 2017 – arkiverad).– Namnet: Gonzo anspelar troligen på den amerikanska kultförfattaren och journalisten Hunter S Thompsons (1937–2005) speciella genre gonzo journalism – se Wikipedia.

[aldrig realiserad] [kameror] [ändrad 8 mars 2022]

raw

  1. .raw – ett filformat för digitalfoton: en obearbetad bildfil direkt från digitalkamerans bildsensor. – En bild i raw-format ser inte särskilt annorlunda ut än ett ”vanligt” digitalfoto, men brukar till exempel ha lägre kontrast. – Normalt levererar digital­kameror bilder som redan har bearbetats av ett program som är inbyggt i kameran. Sådana bilder har bearbetats i kameran för att se mer skarpa ut och bli mer tilltalande för betraktaren. Bilderna är också inexakt komprimerade. Men på avancerade digitalkameror kan man få bilderna i filformatet .raw, som alltså inte är bearbetat. Varje bildpunkt är röd, grön eller blå (RGB) direkt från färgfiltermatrisen, utan att digitalkamerans inbyggda program har snyggat till färgerna. Det kräver mer efterbehand­ling än vanliga digitala bilder, som har bearbetats auto­matiskt i kameran, men det ger också större möjligheter. – Se också RGB‑interpolering;

(2) – rå obe­ar­betad, okom­pri­merad – raw data – rådata, obearbetade data; raw format – rå­format, obear­betat filformat; raw file – rå fil, okomprimerad fil, obearbetad fil.

[data] [foto] [ändrad 17 december 2014]