GIF

Graphics interchange format – ett vanligt format för komprimerade bildfiler. Det används för punktuppbyggda bilder, alltså bilder som beskrivs bildpunkt (pixel) för bildpunkt. – GIF‑formatet är ett av de äldsta formaten för bildfiler. Det är baserat på LZW‑algoritmen, som Unisys (unisys.com) patenterade 1985. Under några år hävdade Unisys att alla program som användes för att komprimera och packa upp GIF‑filer krävde tillstånd, och eventuellt också avgift, från Unisys. Detta var dödfött, men stimulerade utveck­ling­en av andra, fria bildformat som PNG. Tvisten om patentet är överspelad, eftersom patentet har gått ut; GIF‑formatet används fortfarande flit­igt. – GIF utsågs, något oväntat, till Årets ord 2012 av Oxford American Dictionary (länk). – Observera att när man på 2010‑talet talar om GIF‑bilder menar man ofta rörliga GIF‑bilder (animerade GIF‑bilder), alltså enkla rör­liga bilder i GIF-format. – Se också cinemagraf och reaction GIF. – Läs om GIF:s historia i artikeln ”Long live the GIF” från Popular Mechanics från 2019.

[filformat] [förkortningar på G] [grafik] [rörliga bilder] [ändrad 1 november 2019]

bitmappad

(punktuppbyggd) – om bild eller tecken: be­skriven eller åter­given som ett mönster av bild­punkter (pixlar). Ett sådant mönster kallas på engelska för en bit­map. – Bit­­mapp­ning är det grund­­läggande sättet att be­skriva bilder som ska visas på bild­­skärm eller skrivas ut med skrivare, eftersom bildskärmar och skrivare bygger upp bilder (och även text) på det sättet. Det enk­laste sättet att spara en di­gi­tal bild är nämligen att spara den bild­­punkt för bild­­punkt. (Se bmp.) – Nack­­delen med den metoden är att bilden inte ser bra ut om den för­­storas. Sneda och krökta linjer blir hackiga (blockiga). De ser ut som om de vore byggda med Lego. Därför an­vänder man för bildbehand­­ling bild­­fils­­format som är vek­­tori­­se­rade. Det inne­­bär att linjer och kurvor beskrivs med geo­met­riska formler. Det är först när bilden ska återges på bild­­skärm eller skrivas ut som bild­­filen kon­ver­te­ras till bitmappat format. – För att minska blockig­­het används kant­­ut­jäm­ning.

[bildbehandling] [grafik] [ändrad 25 januari 2018]

Pagemaker

det första programmet för layout och sidframställning på dator, släppt 1985, nerlagt 2004. – Page­maker använde det grafiska an­vändar­gräns­snittetMac (kort därefter också i Windows), sid­be­skriv­nings­språket Post­script från Adobe och de första eko­no­miskt över­kom­liga laser­skriv­ar­na. Page­maker, som ut­veck­lades och såldes av före­taget Aldus blev in­led­ningen till den stora om­välv­ningen av tid­nings- och tryck­saks­pro­duk­tion som på mindre än tio år slutade med att prak­tiskt taget allt som trycks skrivs och formges på datorer. – Page­maker visade sig snart vara mer lämp­ligt för pro­duk­tion av enstaka sidor än för tid­nings­form­giv­ning, så i tid­nings­bran­schen kon­kur­re­rades det ut av Quark­XPress, senare av Adobes In­Design. 1994 köpte Adobe Aldus, som då upp­hörde att existera som varu­märke. 2004 med­de­lade Adobe att Page­maker inte ska ut­veck­las mer. An­vänd­arna upp­ma­nades att gå över till In­Design. I över tio år fortsatte dock Adobe att tillhandahålla Pagemaker.

[applikationer] [grafik] [nerlagt] [ändrad 4 maj 2017]

alfakanal

(alpha channel) – i datorgrafik: information om hur genom­siktlig varje enskild pixel (bild­punkt) i en bild är. – Alfakanaler är an­vänd­bara när man arbetar med dator­grafik i flera lager. Det som slut­ligen visas på bild­skärmen är då en bild som är samman­satt av flera bilder, som man kan tänka sig som lager. Varje lager skymmer bakom­liggande skikt helt eller delvis. Skikten kan vara helt eller delvis genomsiktliga, som färgat glas. – På bildskärmen finns det ju bara ett skikt med pixlar. Varje pixel kan då antingen ha samma färg som motsvarande pixel i det översta skiktet eller vara en blandning av motsvarande pixlar i flera skikt. – Varje punkt i alfa­kanalen har ett värde mellan 0 och 1. Värdet 0 inne­bär att punkten är helt genom­siktlig, alltså att den är inte alls skymmer pixlar i bakomliggande skikt. Värdet 1 betyder att pixeln är helt ogenom­siktlig och alltså helt döljer pixlar i bakomliggande skikt. – I dator­färggrafik har varje bild­punkt tre värden: rött, grönt och blått (se RGB); finns det en alfa­kanal har varje bild­punkt dess­utom ett fjärde värde.

[bildbehandling] [bildskärmar] [ändrad 3 januari 2018]

Gianduia

försvunnen teknik för att visa rörliga bilder och annat grafiskt krävande material på webbsidor. Utvecklades 2009 av Apple som alternativ till Flash. Efter 2010 har det inte hörts något från Apple om Gianduia. – Namnet: Gianduia är italiensk choklad med finmalda hasselnötter.

[grafik] [nerlagt] [ändrad 9 mars 2018]

tessellation

eller tessellering – täckande av en yta med geometriska figurer. Ingen överlappning och inga luckor är tillåtna. Det ska vara identiska figurer eller kombinationer av ett fåtal geometriska former, till exempel åttasidingar och kvadrater. – I datorgrafik talar man om tessellering när ett program delar in en yta i mindre och mindre delar, vanligtvis trianglar. Syftet är att efterlikna en detaljrik yta (textur) utan att behöva beskriva den punkt för punkt. Trianglarna är därför inte exakt identiska utan lätt deformerade. På så sätt kan man förhöja intrycket av att en yta är ojämn.

[grafik] [ändrad 17 september 2019]