en nerlagd webbaserad tjänst som kunde upptäcka manipulerade digitala fotografier. – Alla som ville kunde ladda upp foton gratis till Izitru för analys. Tjänsten använde flera tekniker för att hitta tecken på att ett foto i själva verket var sammansatt av flera foton, eller manipulerat på annat sätt. Tjänstens utgivare, det amerikanska företaget Fourandsix Technologies, underströk att metoden inte alltid upptäckte manipulerade foton, men om den kom fram till att ett foto var manipulerat var det med största säkerhet sant. – Izitru var i drift från 2014 till maj 2018. Se avskedsbrev på fourandsix.com (nere sedan december 2020 – arkiverat). – Izitrus källkod har licensierats av den amerikanska krigsmaktens forskningsinstitut DARPA och används i projektet MediFor. – Izitrus galleri av historiska manipulerade bilder finns kvar på pth.izitru.com (nere sedan december 2020 – arkiverat). – Se också Fotoforensics.
[bildbehandling] [foto] [källkritik] [nerlagt] [ändrad 19 januari 2021]
(ELA) – metod för att upptäcka vissa tecken på att ett digitalt foto har blivit manipulerat. – ELA ger utslag ifall ett foto är sammansatt av delar med olika komprimerings‑grad. En förutsättning är att fotona har komprimerats med inexakt komprimering. ELA fungerar alltså inte på okomprimerade foton, och inte heller på foton som har komprimerats med exakt komprimering. – Slutsatser om att vissa nyhetsfoton har blivit manipulerade, baserat på analys med ELA, har ifrågasatts av kritiker. Metodens upphovsman, Neal Kravetz, säger att ELA bara är ett verktyg, och att det är användaren som måste göra den slutliga bedömningen. – Mer i Wikipedia. – Introduktion till ELA, se denna länk.
[källkritik] [ändrad 5 april 2018]
en webbtjänst för analys av fotografier som misstänks vara manipulerade (fotoforensik). – Fotoforensics söker efter tekniska tecken på att bilder är manipulerade. Tjänsten säger däremot inget om ifall bilder är tagna ur sina sammanhang eller har en vilseledande bildtext. Fotoforensics är gratis. Alla kan ladda upp bilder på Fotoforensics och få dem analyserade. – Se fotoforensics.com. – Se också Izitru†, MediFor och YouTube Dataviewer.
[bildbehandling] [foto] [källkritik] [ändrad 6 november 2021]
(photo forensics) – undersökning av fotografier i syfte att upptäcka om de har blivit manipulerade. I bred bemärkelse också för att se ifall bilderna föreställer något annat än de påstås föreställa. – Se boken Photo Forensics av Hany Farid (länk).
[foto] [källkritik] [ändrad 4 juni 2017]
om bildskärmar: uppdatering – alltså uppritande av en komplett bild på bildskärmen, med eller utan ändringar. (Även när bilden på bildskärmen förblir oförändrad måste den ritas upp många gånger i sekunden, annars blir bildskärmen svart). Termen kan också användas i motsvarande betydelse om annat, till exempel om data från mätinstrument. – Refresh rate – uppdateringsfrekvens (när det gäller datorer). Refresh rate brukar ha högre frekvens än frame rate: varje bild (frame) visas nämligen vanligtvis två eller tre gånger (alltså exakt samma bild) innan den byts ut mot nästa bildruta. På bildskärmar är uppdateringsfrekvensen minst 60 hertz, ofta 100 hertz eller mer. När det gäller tv‑apparater (och även bildskärmar) används termerna (bild‑)repetitionsfrekvens och, förr, uppfriskningsfrekvens.
[bildskärmar] [videoteknik] [ändrad 11 juni 2017]
– förkortning för pixels per inch, bildpunkter eller pixel per tum. – En tum är 25,4 millimeter (exakt). Ppi är den vanliga måttenheten för upplösning av bilder som visas på bildskärm eller läses in av skanner. När det gäller bilder som trycks eller skrivs ut på papper används måttet dpi, dots per inch. Men det är inte ovanligt att ppi och dpi blandas samman.
[bildskärmar] [förkortningar på P] [måttenheter] [upplösning] [ändrad 4 december 2022]
kort för print resolution – den upplösning som behövs på bilder som ska tryckas. Branschstandard är 300 bildpunkter per tum (ppi), minsta godtagbara upplösning för tryck anses vara 250 bildpunkter per tum (alltså tio per millimeter).
[förkortningar på P] [skrivare] [tryckning] [upplösning] [ändrad 8 december 2016]
ljusets spridning när en ljusstråle går genom ett litet hål. Ju mindre hål, desto mer diffraktion. – Om man belyser ett hål med en samlad ljusstråle som täcker hela hålets yta och ställer en skärm på andra sidan hålet så kommer den bild av hålet som ljuset bildar på skärmen att vara större än själva hålet. Detta alltså på grund av diffraktion. Om hålet är mycket litet kan det fungera som en lins utan glas. Då uppstår en bild på skärmen, fast upp‑och‑ner‑vänd. Den effekten används i titthålskameror. – Diffraktion är intressant inom it av främst två skäl:
– På engelska: diffraction.
[bildbehandling] [fysik] [optisk dataöverföring] [ändrad 14 oktober 2018]
slå på (om högtalare, hörlurar, mikrofon), slå på ljudet, slå på mikrofonen. Även: sätta på eller (sällsynt) avtysta. I menyer och liknande kan det stå: Mikrofon på eller motsvarande. – Se också mute.
[ljud och bild] [ändrad 3 april 2020]