färgfiltermatris

mönster av röda, gröna och blå mycket små rutor som är placerat över bildsensorn i digital­­kameror för att de ska kunna ta färg­­bilder. – Bildsensorer re­agerar nämligen bara på ljus­styrka, inte på färg. En digitalkamera kan alltså egentligen bara ta svart­vita bilder. Det är tack vare färgfiltermatrisen den kan ta färgbilder. –– Färg­­filter­­matrisen be­står av ett rut­mönster av mycket små röda, gröna och blåa filter (se RGBG). När ljuset passerar genom färg­filter­matrisen upp­står en bild som fort­farande är svart­vit, och som bildar ett mönster som kan vara svårt att tolka. Men bilden kan lätt om­vandlas till en färg­bild genom att man lägger till rött, grönt och blått i samma mönster som i matrisen. Detta görs med automatik när en digitalkamera visar foton. Efter­som varje ruta i mönstret bara har en färg –– bilderna blir på nära håll som mosaiker i rött, grönt och blått –– kan bilderna bli lite suddiga i kon­tu­rerna, särskilt om man förstorar dem (se blockig­het). Digital­­kameror brukar därför också ha ett inbyggt pro­gram för RGB‑interpo­le­ring som automatiskt till­­delar varje bild­punkt en mer nyanse­rad färg, samman­­­satt av rött, grönt och blått. (Jämför med filformatet RAW.) – På engelska: color filter array, förkortat CFA.

[kameror] [ändrad 24 januari 2018]

DeCSS

ett program som dekrypterar DVD för film, som ofta är krypterade med CSS. – DeCSS ut­vecklades 1999 av den norska 16‑åringen Jon Lech Johansen i samarbete med två anonyma vänner. Det gjorde de för att kunna spela film‑DVD på Linux‑datorer. Men DeCSS ut­målades av filmbranschen som ett hjälpmedel för tjuv­­kopiering. Johan­sen stämdes i Norge för piratkopiering, men han friades 2003. – I USA stämdes webbtidskriften 2600, som hade publicerat en länk till DeCSS. (Läs mer på 2600:s webbsidor: länk.) Domstolen tvingade 2600 att ta bort länken.

[kryptering] [ljud och bild] [rättsfall och skandaler] [upphovsrätt] [ändrad 7 januari 2019]

data line

  1. datarad – i programmering: rad av bestämd längd, ofta 32 tecken, med data eller instruktioner;
  2. text-tv-signal, videotexsignal – den linje i varje tv‑bild som innehåller texten som visas i text‑tv;
  3. datalinje – krets eller kabel för dataöverföring.

snaparazzi

beteckning på privatpersoner som tar bilder på olyckor, naturkatastrofer eller attentat med kameramobil och säljer eller ger bilderna till nyhets­medier; också: amatörfotografer som försöker ta bilder på kändisar. Ordet anspelar på italienska paparazzo, plural paparazzi – fotografer som jagar kändisar och fotograferar dem, gärna i genanta situationer. Motsvarande böjning: en snaparazzo, flera snaparazzi. – Se också hackerazzi.

[foto] [illa omtyckta personer] [ändrad 29 juni 2017]

Kodi

(tidigare XBMC) –– mediespelare skriven i fri och öppen källkod för Linux, Mac och Windows. – Kodi kan visa upp video och bilder samt spela upp musik, och har goda möjlig­heter för den som vill utveckla tilläggsfunktioner. –– Kodi hette först Xbox Media Center, sedan XBMC, och har alltid utveck­lats fri­stå­ende från Micro­soft. –Kodi utvecklas av stiftelsen XBMC Foundation (som i juni 2017 inte har bytt namn). – Se kodi.tv.

[mjukvara] [musik] [videoteknik] [ändrad 10 juni 2017]

vidvinkel

om kameraobjektiv: bildvinkel som får med ett större utsnitt av motivet än vad det mänskliga ögat anses uppfatta. Vidvinkelobjektiv används därför ofta för fotografering i trånga utrymmen, som av heminredning. Ett vidvinkelobjektiv har kortare brännvidd än ett normalobjektiv. På en kamera för 35-millimetersfilm (den vanligaste filmtypen före digitalkamerorna) räknas brännvidder från 35 millimeter och kortare (till exempel 24 millimeter) som vidvinkel. Objektiv för extrem vidvinkel (under 10 millimeter) kallas för fisheye och ger en uppblåst, avrundad effekt åt det som är i mitten av bilden. Observera att om man har ett annat filmformat, eller en annan storlek på digitalkamerans sensorplatta, så måste man använda andra brännvidder för att få samma verkan, se 35-mm equivalent. – På engelska: wide angle eller wide-angle.

[foto] [ändrad 12 december 2017]

35 millimeter

  1. 35-millimetersfilm –– den 35 millimeter breda film som används i så kallade små­bilds­kameror. Själva bildrutan är 24×36 millimeter, utom i så kallat halvformat, som är 18×24 millimeter. Detta var den van­lig­aste typen av film före digitalkamerorna. Samma film används i pro­fes­sion­ella filmkameror;
  2. 35-millimetersobjektiv –– objektiv med bränn­vidden 35 milli­meter, som ger lätt vid­vinkel på en små­bilds­kamera med bildrutor på 24×36 millimeter. (Men med andra mått på bildrutan ger samma bränn­vidd en annan bildvinkel.) – Se också 35-mm equi­valent.

[foto] [kameror] [ändrad 26 april 2018]

brännvidd

i kamerateknik: den egenskap hos kameraobjektiv som avgör ifall objektivet får en snäv bildvinkel (tele, som en kikare), vid bildvinkel eller något däremellan. – Tekniskt är brännvidd det avstånd mellan objektivet och filmplanet som ger en skarp bild när objektivet är inställt på oändlighet. Avståndet mäts från objektivets inre mittpunkt (huvudpunkten) och anges i millimeter (även i USA). Långa brännvidder kallas för tele och fungerar som kikare, korta brännvidder kallas för vidvinkel. Vad som är lång och kort brännvidd beror på vilken storlek kamerans sensorplatta, eller filmrutan, har. På en traditionell småbildskamera för 35-millimetersfilm (den vanligaste kameratypen före digitalkamerorna) räknas brännvidder från 70 mm och uppåt som tele, brännvidder från 35 mm och kortare som vidvinkel. Objektiv med brännvidd runt 50 mm kallas för normalobjektiv eftersom de ger ungefär samma bildvinkel som ögat. Men detta gäller bara för 35 mm-film – andra filmformat behöver andra brännvidder för att ge samma bildvinkel. Digitalkameror har också andra brännvidder än småbildskameror, men kameratillverkarna brukar räkna om brännvidderna för digitalkameror till 35‑mm equivalent. – På engelska: focal length. – Se Optiksällskapets ordlista (kräver sökning).

[kameror] [ändrad 23 augusti 2018]

AAC

  1. förkortning för Advanced audio coding –– en standard för ljudkomprimering med högre ljud­kvali­tet än MP3, och med mindre utrymmes­krav för den kom­pri­me­rade filen. Ut­veck­lad av det tyska Fraunhofer‑institutet (länk). Full­­stän­d­igt namn: MPEG‑4 AAC. En äldre version är MPEG‑2 AAC. –– AAC har an­ta­gits som kom­pri­me­rings­pro­gram för digitalradio‑standarden DRM. – AAC an­vänds också i Apples iPod, men AAC är inte en teknik som Apple äger, vilket många tror. –– En vidare­­ut­veck­­ling av AAC är high‑efficiency AAC, HE‑AAC, ibland mark­nads­­förd som AAC+;
  2. augmentative and alternative com­mu­ni­ca­­tion, se alter­na­tiv och kompletter­ande kom­­mu­­ni­­ka­­tion.

[förkortningar på A] [ljudinspelningar] [tillgängligt] [ändrad 13 maj 2019]