brännvidd

i kamerateknik: den egenskap hos kameraobjektiv som avgör ifall objektivet får en snäv bildvinkel (tele, som en kikare), vid bildvinkel eller något däremellan. – Tekniskt är brännvidd det avstånd mellan objektivet och filmplanet som ger en skarp bild när objektivet är inställt på oändlighet. Avståndet mäts från objektivets inre mittpunkt (huvudpunkten) och anges i millimeter (även i USA). Långa brännvidder kallas för tele och fungerar som kikare, korta brännvidder kallas för vidvinkel. Vad som är lång och kort brännvidd beror på vilken storlek kamerans sensorplatta, eller filmrutan, har. På en traditionell småbildskamera för 35-millimetersfilm (den vanligaste kameratypen före digitalkamerorna) räknas brännvidder från 70 mm och uppåt som tele, brännvidder från 35 mm och kortare som vidvinkel. Objektiv med brännvidd runt 50 mm kallas för normalobjektiv eftersom de ger ungefär samma bildvinkel som ögat. Men detta gäller bara för 35 mm-film – andra filmformat behöver andra brännvidder för att ge samma bildvinkel. Digitalkameror har också andra brännvidder än småbildskameror, men kameratillverkarna brukar räkna om brännvidderna för digitalkameror till 35‑mm equivalent. – På engelska: focal length. – Se Optiksällskapets ordlista (kräver sökning).

[kameror] [ändrad 23 augusti 2018]

vidvinkel

om kameraobjektiv: bildvinkel som får med ett större utsnitt av motivet än vad det mänskliga ögat anses uppfatta. Vidvinkelobjektiv används därför ofta för fotografering i trånga utrymmen, som av heminredning. Ett vidvinkelobjektiv har kortare brännvidd än ett normalobjektiv. På en kamera för 35-millimetersfilm (den vanligaste filmtypen före digitalkamerorna) räknas brännvidder från 35 millimeter och kortare (till exempel 24 millimeter) som vidvinkel. Objektiv för extrem vidvinkel (under 10 millimeter) kallas för fisheye och ger en uppblåst, avrundad effekt åt det som är i mitten av bilden. Observera att om man har ett annat filmformat, eller en annan storlek på digitalkamerans sensorplatta, så måste man använda andra brännvidder för att få samma verkan, se 35-mm equivalent. – På engelska: wide angle eller wide-angle.

[foto] [ändrad 12 december 2017]

AAC

  1. förkortning för Advanced audio coding –– en standard för ljudkomprimering med högre ljud­kvali­tet än MP3, och med mindre utrymmes­krav för den kom­pri­me­rade filen. Ut­veck­lad av det tyska Fraunhofer‑institutet (länk). Full­­stän­d­igt namn: MPEG‑4 AAC. En äldre version är MPEG‑2 AAC. –– AAC har an­ta­gits som kom­pri­me­rings­pro­gram för digitalradio‑standarden DRM. – AAC an­vänds också i Apples iPod, men AAC är inte en teknik som Apple äger, vilket många tror. –– En vidare­­ut­veck­­ling av AAC är high‑efficiency AAC, HE‑AAC, ibland mark­nads­­förd som AAC+;
  2. augmentative and alternative com­mu­ni­ca­­tion, se alter­na­tiv och kompletter­ande kom­­mu­­ni­­ka­­tion.

[förkortningar på A] [ljudinspelningar] [tillgängligt] [ändrad 2 maj 2017]

cord-cutting

”kabelklippning”, ”[att] klippa sladden” – att säga upp kabel-tv-abonne­manget för att i stället titta på tv‑program som överförs över internet. Uttrycket används i USA. – Se också over-the-top och zero tv.

[radio och tv] [ändrad 11 december 2017]