(eller clipart) – urklippsbilder – samling av digitala bilder som får användas fritt. Ofta är det bilder i serieteckningsstil, men foton kan också spridas som urklippsbilder. Bilderna kan läggas in i dokument, bildspel, på webbsidor eller användas på andra sätt. Man måste kanske (särskilt förr) betala för bildsamlingen, men sedan får man använda bilderna hur man vill. – Ordet clip art användes också före persondatorernas tid om liknande tryckta bildsamlingar, avsedda för sax, papper och klister. De första digitala samlingarna av urklippsbilder kom på 1980‑talet. Intresset för dem har avtagit därför att det har blivit lätt att hitta och ladda ner bilder från webben. – Clip art var en samling urklippsbilder som följde med i Microsofts kontorsprogram från 1993. Microsoft lade ner Clip art i december 2014, och hänvisade bildletare till sökmotorn Bing (se blogg).
[ljud och bild] [ändrad 6 september 2018]
– förkortning för:
- – SMIL – Siffermaskinen i Lund – en av Sveriges första datorer, invigd 1956. SMIL var baserad på Sveriges första elektroniska dator BESK†. – Läs mer om SMIL i Wikipedia;
- –Synchronised multimedia integration language – föreslagen standard för multimedier, alltså för integrering av text, bild, rörliga bilder och ljussättning på webben. SMIL gör att ljud, bild och andra händelser synkroniseras i webbläsaren, även om de hämtas från filer på olika servrar. Den senaste standarden, SMIL 3.0, är från 2008. – Mer på W3C:s webbsidor (inte uppdaterat sedan 2012).
[förkortningar på S] [historiska datorer] [it-historia] [ljud och bild] [ändrad 22 maj 2017]
antal bildpunkter per tum i tryck eller i utskrift av en gråskalebild eller i en färgseparation (de fyra bilder som behövs för fyrfärgstryck). När det gäller skrivare motsvaras det av skrivarupplösning. Anges av tradition ofta i linjer per tum, lpi (lines per inch), ibland också i celler per tum. (Måttet kan givetvis enkelt räknas om till bildpunkter per centimeter eller per annat önskat längdmått.) För att man ska få god bildkvalitet bör bildupplösningen vara högre än rastertätheten, normalt 1,5 till två gånger högre. – På engelska: screen density. – Läs också om raster.
[skrivare] [upplösning] [tryckning] [ändrad 12 september 2020]
en amerikansk teknik för digitalradio, utvecklad av det amerikanska företaget Ibiquity, 2015 uppköpt av DTS (länk). – Den första HD‑radion visade upp i januari 2004. Tekniken har sedan dess bland annat anammats av biltillverkare i USA. Till skillnad från den europeiska DAB‑tekniken och Digital radio mondiale fungerar HD som ett tillägg till vanlig FM- och AM‑radio: en digital signal sänds parallellt med den analoga radiosignalen, som kan avlyssnas separat som förut. Existerande radiosändare kan gå över till HD genom att lägga till extra utrustning, och de fortsätter att sända på sina gamla frekvenser. Lyssnarna kan fortsätta att använda sina gamla radiomottagare eller skaffa speciella HD‑mottagare, som kan ta emot både HD‑radio och vanlig FM/AM‑radio. Med den digitala mottagaren kan man dessutom ta emot tre extra kanaler på samma frekvens. De kanalerna kan inte tas emot på en vanlig FM‑mottagare. – HD‑radio uppges ge högre ljudkvalitet, bättre mottagning och möjlighet att baka in extra information i radiosignalen. – Förkortningen HD anspelar på high definition. – Se hdradio.com.
[radio och tv] [ändrad 16 oktober 2018]
Digital video broadcasting – en samling standarder för digitala tv- och radiosändningar. Standarderna utvecklas av organisationen DVB, se dvb.org. Det finns DVB-standarder för olika ändamål:
- – DVB-C, numera DVB-C2 – standard för digitala tv‑sändningar genom kabelnätet (cable);
- – DVB-CI, numera DVB-CI plus – standard för gränssnittet mellan satellit‑tv‑boxen och tv:n;
- – DVB-GEM – standard för interaktiva program i digital-tv;
- –
DVB-H – standard för digitala tv‑sändningar till mobiltelefoner och annat handhållet, numera avvecklad. I stället har DVB utvecklat DVB‑NGH (Next generation handheld) och DVB‑SH, men i praktiken tycks DVB-T2 lite (se nedan) ta över den nischen;
- – DVB-RCS, numera DVB-RCS2 (return channel satellite) – standard för tvåvägskommunikation via satellit, främst avsedd för internetanslutning (se också VSAT);
- – DVB-S, numera DVB-S2, med tillägg DVB-C2X – standard för digitala tv‑sändningar från satellit;
- – DVB-T, numera DVB-T2 – standard för digitala tv- och radiosändningar genom marknätet (T för terrestrial).
- – DVB-T2 lite är avsett för tv-sändningar till smarta mobiler, men det kan också användas för digitalradio. Det har framhållits som ett alternativ till det hårt kritiserade DAB. – Se också Digital radio mondiale och HD radio technology;
- – DVB-3DTV – standard för digital utsändning av tredimensionell tv. – Ett konkurrerande system är DMB.
[förkortningar på D] [radio och tv] [ändrad 13 december 2019]
tv-sändning med digital teknik. Infördes i Sverige under åren 2005—2007. – Se också DVB och den digitala dividenden.
[radio och tv] [ändrad 14 november 2017]
eller wild feed – tv‑sändning som inte är avsedd för allmänheten, i synnerhet en som läcker ut ändå. Det kan vara oredigerade tv‑inslag som överförs via satellit för redigering. Har man rätt utrustning kan man fånga in dem. Ibland innehåller de kontroversiellt material. – Wildfeeders har som hobby att leta efter wildfeeds.
[radio och tv] [ändrad 16 april 2018]
- – förkortning för directory access protocol – en föråldrad katalogstandard för internet. DAP kopplade samman namn, användarnamn och nätadress. DAP var en del av X.500‑standarden. Det introducerades 1988 och blev snabbt föråldrat. Det ersattes på 1990‑talet av LDAP;
- – förkortning för Download accelerator plus, ett program som gör att nerladdning av stora filer går snabbare. – Se Softonics webbsidor;
- – förkortning för digital audio player – musikspelare, ”MP3-spelare”.
[filer] [förkortningar på D] [försvunnet] [nätverk] [ändrad 6 maj 2019]
- – förkortning för consumer-generated media – konsumentproducerade medier: bloggar, webbsidor, kommentarer på diskussionsforum, i synnerhet när kommentarerna gäller företag och produkter. Konsumentproducerade medier anses som en allt viktigare faktor i marknadsföring. – Se också användarskapat innehåll;
- – förkortning för computer graphics metafile, se webCGM.
[bildbehandling] [förkortningar på C] [grafik] [marknadsföring] [ändrad 28 december 2018]
punkt som används i ritprogram när man drar kurvor med en spline (elastisk linjal). – Det brukar finnas en, två eller flera fasta punkter som håller kurvan på plats. Användaren greppar styrpunkterna med musen: de är rörliga, och när man flyttar dem ändras kurvans form. Det är programmerat för att efterlikna motsvarande effekt hos materiella elastiska linjaler. – På engelska: control point. Den svenska direktöversättningen kontrollpunkt är vanlig, men språkligt fel – se control.
[applikationer] [bildbehandling] [språktips] [ändrad 7 november 2017]