Play

ord som ingår i svenska varumärken för tv‑on‑demand, alltså tjänst som ger möjlighet att se tv‑program i efterhand. Programmen sänds på begäran till tittaren över internet eller genom kabel‑tv‑nätet. Även: motsvarande för radioprogram.

[radio och tv] [ändrad 25 november 2019]

playfunktion

möjlighet att se tv-program i efterhand när man själv önskar. Programmet överförs genom internet eller genom kanelnätet. Funktionen brukar finnas på tv‑bolagens webbsidor eller ingå i kabel‑tv‑operatörernas tjänster. – Se Play och tv-on-demand.

[radio och tv] [ändrad 6 januari 2020]

tv-on-demand

beställ-tv – möjlighet att se tv‑pro­gram när man själv önskar. Pro­gram­men sänds från tv-sta­tionen till tittaren på beställning. Det förut­sätter IP‑tv. – Skill­naden mellan tv-on-demand och video-on-demand (beställ­video) är att beställ­video brukar ha ett utbud av filmer (ungefär som en DVD‑butik på nätet), medan tv‑on‑demand har tv‑pro­gram från de vanliga sändningarna. Tv‑on‑demand till­handa­hålls i Sverige ofta under varumärket Play, se också playfunktion. – Jäm­för med tablå-tv, broadcast tv och broadcasting.

[radio och tv] [ändrad 26 oktober 2017]

on demand

efterfrågestyrd, dynamisk, på beställning (beställ-) – anpassad utan nämnvärd väntetid till efterfrågan eller förbrukning:

  1. – om tryckning: kundstyrd upplaga, ner till enstaka exemplar, som i print‑on‑demand (beställtryck);
  2. – leverans eller överföring när kunden önskar, som i video‑on‑demand (se beställvideo) och tv‑on‑demand (se också Play);
  3. – kapacitet som tillhandahålls när kunden efterfrågar den, som i computing-on-demand.

– Stavas också on‑demand. – Läs också vad Datatermgruppen skriver (länk).

[it-system] [radio och tv] [språktips] [tryckning] [ändrad 13 februari 2020]

RGB-interpolering

(demosaicking) – borttagande av det fina rut­­mönster som upp­står när digital­­­kameror tar färg­­­bilder. (Se blockig­het.) – De­mo­saicking görs vanligen auto­­ma­tiskt i kameran, så­vida foto­grafen inte tar ut bilderna i fil­­for­matet RAW. – En digital­­kamera tar nämligen färg­­bilder med hjälp av en färg­­filter­­matris. En bild som tagits på det sättet ser i för­­sto­ring ut som en mosaik av små röda, gröna och blå rutor inga andra färger. Bilden ser van­ligt­­vis ändå accep­ta­bel ut, men det kan upp­stå oöns­kade effekter efter­­som varje bild­­punkt har bara en av de tre färgerna, inga nyanser. För att ge bättre resultat har kameran ett pro­gram som till­­delar varje bild­punkt en mer nyan­se­rad kulör som är (kan vara) samman­­satt av rött, grönt och blått. Detta görs med en pro­­cess som för varje bild­­punkt tar hän­syn till färg­värdet hos de närmaste grannarna. Man tar alltså bort mosaiken, därav det engelska ordet de­­mosaicking (också stavat demosaicing). Funk­tionen är in­byggd i digital­­kameror, men om man tar ut bilderna i fil­­formatet RAW får man, om man vill, själv ta bort mosaik­­effekten med ett lämpligt bild­­behand­lings­­program. – Läs också om kant­­ut­jäm­ning.

[bildbehandling] [foto] [ändrad 18 september 2017]

bildsensor

eller sensorplatta – digitalkamerornas motsvarighet till film. – Bildsensorn är en elektronisk krets som omvandlar energin i det in­fal­lande ljuset till elektriska laddningar. Det finns två huvudtyper av bildsensorer, CCD och CMOS. Samma bild­sensorer kan användas både för still­bilder och rörliga bilder. – Efter­som bild­sensorer finns i många olika stor­lekar har det blivit svårt att avgöra vilka brännvidderobjektiven som motsvarar tele, vidvinkel och normal bränn­vidd på traditionella kameror (småbildskameror). Man brukar därför räkna om brännvidden så att den mot­svarar de som användes på små­bilds­kameror – se 35‑mm equivalent. – Se också färg­filter­matris.

[kameror] [ändrad 3 december 2019]

färgfiltermatris

mönster av röda, gröna och blå mycket små rutor som är placerat över bildsensorn i digital­­kameror för att de ska kunna ta färg­­bilder. – Bildsensorer re­agerar nämligen bara på ljus­styrka, inte på färg. En digitalkamera kan alltså egentligen bara ta svart­vita bilder. Det är tack vare färgfiltermatrisen den kan ta färgbilder. – Färg­­filter­­matrisen be­står av ett rut­mönster av mycket små röda, gröna och blåa filter (se RGBG). När ljuset passerar genom färg­filter­matrisen upp­står en bild som fort­farande är svart­vit, och som bildar ett mönster som kan vara svårt att tolka. Men bilden kan lätt om­vandlas till en färg­bild genom att man lägger till rött, grönt och blått i samma mönster som i matrisen. Detta görs med automatik när en digitalkamera visar foton. Efter­som varje ruta i mönstret bara har en färg – bilderna blir på nära håll som mosaiker i rött, grönt och blått – kan bilderna bli lite suddiga i kon­tu­rerna, särskilt om man förstorar dem (se blockig­het). Digital­­kameror brukar därför också ha ett inbyggt pro­gram för RGB‑interpo­le­ring som automatiskt till­­delar varje bild­punkt en mer nyanse­rad färg, samman­­­satt av rött, grönt och blått. (Jämför med filformatet RAW.) – På engelska: color filter array, förkortat CFA.

[kameror] [ändrad 24 januari 2018]

beställvideo

(video-on-demand) – sändning av film och andra program till individuella tittare på tider som varje tittare själv väljer. Alltså som en video‑butik på nätet. Kan göras genom kabel‑tv‑nätet, genom bredbandsnätet eller via mobiltelefonnätet. – Jämför med betald visning. – Se också near video‑on‑demand, over‑the‑top och push video‑on‑demand samt om Netflix och Play. – Läs också vad Dataterm­gruppen skriver – länk.

[kultur och underhållning på webben] [videoteknik] [webbtjänster] [ändrad 25 november 2019]

tessellation

eller tessellering – täckande av en yta med geometriska figurer. Ingen överlappning och inga luckor är tillåtna. Det ska vara identiska figurer eller kombinationer av ett fåtal geometriska former, till exempel åttasidingar och kvadrater. – I datorgrafik talar man om tessellering när ett program delar in en yta i mindre och mindre delar, vanligtvis trianglar. Syftet är att efterlikna en detaljrik yta (textur) utan att behöva beskriva den punkt för punkt. Trianglarna är därför inte exakt identiska utan lätt deformerade. På så sätt kan man förhöja intrycket av att en yta är ojämn.

[grafik] [ändrad 17 september 2019]

DeCSS

ett program som dekrypterar DVD för film, som ofta är krypterade med CSS. DeCSS ut­vecklades 1999 av den norska 16‑åringen Jon Lech Johansen i samarbete med två anonyma vänner. Det gjorde de för att kunna spela DVD‑filmer på Linux‑datorer. Men DeCSS ut­målades av filmbranschen som ett hjälpmedel för tjuv­­kopiering. Johan­sen stämdes i Norge för piratkopiering, men han friades 2003. – I USA stämdes webbtidskriften 2600, som hade publicerat en länk till DeCSS. (Läs mer på 2600:s webbsidor: länk.) Domstolen tvingade 2600 att ta bort länken.

[kryptering] [ljud och bild] [rättsfall] [upphovsrätt] [ändrad 7 januari 2019]