spektrumförvaltning

reglering av användningen av radio-­spektrum. – Till radiospektrum räknas radio­frekvenser som kan användas för radio, tv, mobiltelefoni, kommunikations­radio och tråd­lös dataöver­föring. Syftet med spektrumförvaltning är att uppnå effektiv användning av radiofrekvenserna (frekvenstilldelning), förebygga störningar och andra tekniska problem samt att samarbeta med andra länder för att förebygga störningar och skapa inter­nationella tekniska standarder. – Se också refarming. – Spektrumförvaltning i Sverige sköts av PTS. – På engelska: spectrum management.

[mobilt] [radio och tv] [trådlöst] [ändrad 5 januari 2021]

CMOS

complementary metal-oxide semiconductor – typ av elek­tron­isk krets som bland annat används som bildsensor i kameror. Den har blivit ett alternativ till CCD i kameror. – Tekniken för att framställa CMOS‑kretsar patenterades 1967 av ameri­kanen Frank Wanlass (länk). – CMOS-kretsar är okänsliga för brus, och drar nästan ingen ström när de går på tomgång. – Bildsensorer baserade på CMOS‑kretsar kallas också för active pixel sensors, APS. Men oftast kallas de bara för CMOS. – CMOS‑sensorer användes från början mest i enklare digitalkameror, till exempel i mobiltelefoner, men de har sedan slutet av 00‑talet spritt sig även till dyrare kameror. – Se Wikipedia.

[elektronik] [kameror] [ändrad 1 november 2018]

CCD

förkortning för charge coupled device, på svenska laddningskopplad krets, anordning eller mekanism – en typ av bildsensor som används i digitalkameror i stället för film. – En CCD omvandlar det ljus som träffar den till elektriska impulser. – CCD-tekniken utvecklades 1969 av Willard Boyle och George Smith (länk)Bell Labs. De belönades 2009 med Nobelpriset i fysik (länk). – Termen charge coupled, på svenska laddningskopplad, syftar på att ljuset som faller på kretsen skapar elektriska laddningar som förflyttas genom kretsen som om de vore sammankopp­lade i en kedja. Till sist kommer laddning­ar­na till en förstärkare som skapar en signal som kan bearbetas för att skapa en bild. – Som alterna­tiv till CCD i digital­kameror används CMOS. – Läs mer om CCD i Wikipedia.

[elektronik] [förkortningar på C] [kameror] [ändrad 28 maj 2018]

AirPlay

system från Apple för trådlös överföring av ljud och bild på nära håll. – Air­­Play är en sluten teknik som bara används i Apples egen ut­rust­ning och av företag som har köpt licens av Apple. Släpptes 2004 som AirTunes och klarade då bara musik. 2010 bytte det namn till AirPlay och klarade då även video. – Air­Play konkurrerar med Mira­cast från Wi‑Fi Alliance och tidigare också med WiDi† från Intel. – Se Apples webb­sidor (länk).

[ljud och bild] [trådlöst] [ändrad 30 mars 2017-2]

Pixar

Pixar Animation Studios – ett amerikanskt företag som gör datoranimerade lång­filmer. – Pixar är sedan 2006 dotterbolag till Disney; tidigare ägdes det av Steve Jobs†. – Pixar gjorde 1995 den första helt datoranime­rade långfilmen, Toy Story (se IMDb, länk), och har sedan dess gjort en rad succéer. Pixar skriver alltid egna filmmanus och utgår inte, till skillnad från vad Disney historiskt har gjort, från kända berättelser. – Disney distribuerade Pixars filmer i många år och köpte 2006 företaget från Steve Jobs i utbyte mot aktier, vilket gjorde Steve Jobs till Disneys största aktieägare. – Pixar grundades 1979 (då under annat namn) av filmregissören George Lucas, som 1986 sålde företaget till Steve Jobs. Från början utvecklade Pixar speciella datorer för datoranimering, men gick succes­sivt över till att i stället göra egna filmer. Detta berodde till stor del på att den begåvade filmskaparen John Lasseter fanns på företaget fram till slutet av 2018. (Han har beskyllts för ovälkomna sexuella närmanden och har därför lämnat Pixar.) – Pixar har utvecklat programmet Renderman för framställning av animerad film. – Edwin Catmull, som har varit anställd sedan Pixar grundades, och hans kollega Patrick Hanrahan fick Turingpriset för år 2019 för sina ”grundläggande bidrag till tredimensionell datorgrafik” (se denna länk och denna länk).– Se pixar.com.

[datoranimering] [företag] [spelfilmer] [ändrad 30 mars 2020]

Swish

  1. – en svensk tjänst för betalningar genom mobiltelefoner. – För att skicka en betalning anger man bara mottagarens mobiltelefonnummer och beloppet i Swishs app, och överföringen sker genast. Varje mobiltelefonnummer knyts i Swish till ett, och bara ett, bankkonto, och varje bankkonto kan knytas till ett, och bara ett, mobiltelefonnummer. – Swish drivs av företaget Getswish, som ägs av svenska banker och försäkrings­bolag – Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea, SEB samt Swedbank och Sparbankerna – och har använts sedan 2012. Det har blivit mycket spritt. En norsk motsvarighet är Vipps (vipps.no). – I november 2019 klagade polisen på att Swish inte hade tillstånd av Bankinspektionen och därför inte behöver rapportera avvikande transaktioner (misstänkt penningtvätt). Finansinspektionen kom fram till att Getswish inte behöver tillstånd, eftersom företaget enbart tillhandahåller ett tekniskt system, men inte själv genomför några betalningar. – Swish har använts för betalningsattacker, även kallade Swishattacker eller fulswishning. – Se swish.nu. – Läs också om EMPSA;
  2. SWiSH Max – ett avvecklat fristående program för framställning av rörlig dator­grafik (datoranimeringar) för uppspelning med Adobes Flash-spel­are. Swish Max utvecklades av det australiska företaget Swishzone, som lades ner i oktober 2016. Swish var baserat på Adobe Flashs källkod, som är offentlig.

[betalningar] [datoranimering] [nerlagt] [ändrad 6 april 2021]

refarming

spectrum refarming – spektrumskifte – omfördelning av radiofrekvenser. Frekvensområden får nya användningsområden, vanligtvis för att underutnyttjade frekvensområden ska utnyttjas mer effektivt. – Se också spektrumförvaltning.

[mobilt] [radio och tv] [trådlöst] [ändrad 5 januari 2021]

binning

minskning av antalet uppgifter i en data­mängd; sammanslagning av värden som ligger nära varandra. Uttrycket kommer av engelska bin – korg, behållare, soptunna – man lägger värden som ligger nära varandra ”i samma korg”:

  1. – data binning innebär att värden som ligger nära varandra byts ut mot ett en­het­ligt värde, vanligtvis det centrala. Exempel: alla värden mellan 9,5 och 10,5 byts ut mot 10. Avrund­ning kan alltså ses som en form av binning;
  2. – i digital bildbehandling: det att en grupp bildpunkter (pixlar) ersätts med en enda bildpunkt. 2⨯2 eller 3⨯3 bildpunkter kan till exempel ersättas med en enda bildpunkt. Vanligtvis blir det då ett medelvärde av de ingående bildpunkternas färgtoner. Detta kan underlätta bildanalys och göra bilden tydligare, och det är nödvändigt om bilden ska förminskas;
  3. – phone binning (skämtsamt): att hålla en kikare framför objektivet på en mobiltelefons kamera. Man använder alltså kikaren som teleobjektiv;
  4. – to bin kan också betyda att kasta bort (”lägga i det runda arkivet”, the bin).

[analys] [bildbehandling] [kameror] [matematik] [ändrad 3 april 2020]

Joost

Niklas Zennströms och Janus Friis vilande projekt för överföring av tv och video på internet. – Pro­jektet blev känt sommaren 2006 under namnet ”The Venice project”. Det byggde på samma tekniska kommunikationssystem som Skype och Kazaa†, alltså på Global index. Namnet Joost blev officiellt i januari 2007. Systemet användes under något år. I juli 2009 med­delade Joost att före­taget drar sig tillbaka från konsumentmarknaden för att enbart sälja teknik till mediebolag. Senare samma år såldes företagets tillgångar. Själva företaget lades inte ner, men det hade inte längre någon verksam­het – se joost.com/pause (stängd).

[datakommunikation] [nerlagt] [radio och tv] [videoteknik] [ändrad 11 maj 2017]