eller sensorplatta – digitalkamerornas motsvarighet till film. – Bildsensorn är en elektronisk krets som omvandlar energin i det infallande ljuset till elektriska laddningar. Det finns två huvudtyper av bildsensorer, CCD och CMOS. Samma bildsensorer kan användas både för stillbilder och rörliga bilder. – Eftersom bildsensorer finns i många olika storlekar har det blivit svårt att avgöra vilka brännvidder på objektiven som motsvarar tele, vidvinkel och normal brännvidd på traditionella kameror (småbildskameror). Man brukar därför räkna om brännvidden så att den motsvarar de som användes på småbildskameror – se 35‑mm equivalent. – Se också färgfiltermatris.
[kameror] [ändrad 3 december 2019]
mönster av röda, gröna och blå mycket små rutor som är placerat över bildsensorn i digitalkameror för att de ska kunna ta färgbilder. – Bildsensorer reagerar nämligen bara på ljusstyrka, inte på färg. En digitalkamera kan alltså egentligen bara ta svartvita bilder. Det är tack vare färgfiltermatrisen den kan ta färgbilder. – Färgfiltermatrisen består av ett rutmönster av mycket små röda, gröna och blåa filter (se RGBG). När ljuset passerar genom färgfiltermatrisen uppstår en bild som fortfarande är svartvit, och som bildar ett mönster som kan vara svårt att tolka. Men bilden kan lätt omvandlas till en färgbild genom att man lägger till rött, grönt och blått i samma mönster som i matrisen. Detta görs med automatik när en digitalkamera visar foton. Eftersom varje ruta i mönstret bara har en färg – bilderna blir på nära håll som mosaiker i rött, grönt och blått – kan bilderna bli lite suddiga i konturerna, särskilt om man förstorar dem (se blockighet). Digitalkameror brukar därför också ha ett inbyggt program för RGB‑interpolering som automatiskt tilldelar varje bildpunkt en mer nyanserad färg, sammansatt av rött, grönt och blått. (Jämför med filformatet RAW.) – På engelska: color filter array, förkortat CFA.
[färg] [kameror] [ändrad 24 januari 2018]
(demosaicking) – borttagande av det fina rutmönster som uppstår när digitalkameror tar färgbilder. (Se blockighet.) – RGB‑interpolering görs vanligen automatiskt i kameran, såvida fotografen inte tar ut bilderna i filformatet RAW. – En digitalkamera kan egentligen inte ta färgbilder, bara svartvita bilder. Färgbilder skapas med hjälp av en färgfiltermatris. En bild som tagits på det sättet återges i förstoring som en mosaik av små röda, gröna och blå rutor (se RGB) – inga andra färger. Bilden ser vanligtvis ändå acceptabel ut, men det kan uppstå oönskade effekter eftersom varje bildpunkt har bara en av de tre färgerna, inga nyanser. För att ge bättre resultat har kameran ett program som tilldelar varje bildpunkt en mer nyanserad kulör som är (kan vara) sammansatt av rött, grönt och blått. Detta görs med en process som för varje bildpunkt tar hänsyn till färgvärdet hos de närmaste grannarna. Man tar alltså bort mosaiken, därav det engelska ordet demosaicking (också stavat demosaicing). Funktionen är inbyggd i digitalkameror, men om man tar ut bilderna i filformatet RAW får man, om man vill, själv ta bort mosaikeffekten med ett lämpligt bildbehandlingsprogram. – Läs också om kantutjämning.
[bildbehandling] [foto] [färg] [ändrad 12 september 2020]
(video-on-demand) – sändning av film och andra program till individuella tittare på tider som varje tittare själv väljer. Alltså som en video‑butik på nätet. Kan göras genom kabel‑tv‑nätet, genom bredbandsnätet eller via mobiltelefonnätet. – Jämför med betald visning. – Se också near video‑on‑demand, over‑the‑top och push video‑on‑demand samt om Netflix och Play. – Läs också vad Datatermgruppen skriver – länk.
[kultur och underhållning på webben] [videoteknik] [webbtjänster] [ändrad 25 november 2019]
eller tessellering – täckande av en yta med geometriska figurer. Ingen överlappning och inga luckor är tillåtna. Det ska vara identiska figurer eller kombinationer av ett fåtal geometriska former, till exempel åttasidingar och kvadrater. – I datorgrafik talar man om tessellering när ett program delar in en yta i mindre och mindre delar, vanligtvis trianglar. Syftet är att efterlikna en detaljrik yta (textur) utan att behöva beskriva den punkt för punkt. Trianglarna är därför inte exakt identiska utan lätt deformerade. På så sätt kan man förhöja intrycket av att en yta är ojämn.
[grafik] [ändrad 17 september 2019]
ett program som dekrypterar DVD för film, som ofta är krypterade med CSS. DeCSS utvecklades 1999 av den norska 16‑åringen Jon Lech Johansen i samarbete med två anonyma vänner. Det gjorde de för att kunna spela DVD‑filmer på Linux‑datorer. Men DeCSS utmålades av filmbranschen som ett hjälpmedel för olovlig kopiering. Johansen stämdes i Norge för piratkopiering, men han friades 2003. – I USA stämdes webbtidskriften 2600, som först hade publicerat källkoden till DeCSS, därefter en länk till källkoden. (Läs mer på 2600:s webbsidor: länk.) Domstolen tvingade först att ta bort källkoden, sedan att ta bort länken.
[kryptering] [ljud och bild] [rättsfall] [upphovsrätt] [ändrad 27 oktober 2020]
- – datarad – i programmering: rad av bestämd längd, ofta 32 tecken, med data eller instruktioner;
- – text-tv-signal, videotexsignal – den linje i varje tv‑bild som innehåller texten som visas i text‑tv;
- – datalinje – krets eller kabel för dataöverföring.
[datakommunikation] [programmering] [radio och tv] [ändrad 8 juni 2020]
beteckning på privatpersoner som tar bilder på olyckor, naturkatastrofer eller attentat med kameramobil och säljer eller ger bilderna till nyhetsmedier; också: amatörfotografer som försöker ta bilder på kändisar. Ordet anspelar på italienska paparazzo, plural paparazzi – fotografer som jagar kändisar och fotograferar dem, gärna i genanta situationer. Motsvarande böjning: en snaparazzo, flera snaparazzi. – Se också hackerazzi.
[foto] [illa omtyckta personer] [ändrad 29 juni 2017]
(tidigare XBMC) – en mediespelare skriven i fri och öppen källkod för Linux, Mac och Windows. – Kodi kan visa upp video och bilder samt spela upp musik, och har goda möjligheter för den som vill utveckla tilläggsfunktioner. – Kodi hette först Xbox Media Center, sedan XBMC, och har, trots det ursprungliga namnet, alltid utvecklats fristående från Microsoft. Kodi utvecklas av stiftelsen XBMC Foundation (som i mars 2020 inte har bytt namn). – Se kodi.tv.
[musik] [videoteknik] [ändrad 31 mars 2020]
om kameraobjektiv: bildvinkel som får med ett större utsnitt av motivet än vad det mänskliga ögat anses uppfatta. Vidvinkelobjektiv används därför ofta för fotografering i trånga utrymmen, som av heminredning. – Ett vidvinkelobjektiv har kortare brännvidd än ett normalobjektiv. På en kamera för 35‑millimetersfilm (den vanligaste filmtypen före digitalkamerorna) räknas brännvidder från 35 millimeter och kortare (till exempel 24 millimeter) som vidvinkel. Objektiv för extrem vidvinkel (under 10 millimeter) kallas för fisheye och ger en uppblåst, avrundad effekt åt det som är i mitten av bilden. Observera att om man har ett annat filmformat, eller en annan storlek på digitalkamerans sensorplatta, så måste man använda andra brännvidder för att få samma verkan – se 35‑mm equivalent. – På engelska: wide angle eller wide-angle.
[foto] [ändrad 6 maj 2021]