Kategori: radio och tv

artiklar som i IDG:s ordlista handlar om radio- och tv-sändningar (så kallade etermedier). Även radio och tv över internet ingår. Se också kategorierna film och videoteknik.

DAB

  1. – Digital audio broadcasting, numera DAB+ – digitalradio enligt europeisk standard. – DAB används i Sverige i begränsad omfattning och i övriga Europa. – DAB förutsätter andra sändare och andra radiomottagare än analog radio (FM och AM). Programmen sänds i en sammansatt signal, ett så kallat kanalknippe (även kallat ensemble), som innehåller flera radioprogram samtidigt. Allt sänds på samma frekvens med hög bandbredd. Radiomottagaren, som till stor del är en dator, separerar kanalerna. Alla sändare sänder också på samma frekvens. Förutom tal och musik kan man överföra text, bilder och video. – Den ursprung­liga versionen av DAB ersattes i början av 2007 av DAB+. DAB+ kompri­merar signalen med AAC+, och kan därför utnyttja kapaciteten mer effektivt. Den ger också bättre mottagning. Men digitalradiomottagare för det ursprungliga DAB kan inte ta emot DAB+. – Läs mer på Sveriges Radios webbsidor. – DAB‑sändningar har pågått i delar av Sverige sedan 1995 utan att få någon större lyssnarskara. Det har funnits planer på att lägga ner FM‑nätet och helt gå över till DAB+, men de planerna övergav regeringen 2015 (mer om det under digitalradio). Kritiker har bland annat framhållit att DAB är en föråldrad teknik, och att påståendena om hög ljudkvalitet inte stämmer: FM har minst lika hög ljudkvalitet som DAB+. Radiosändningar på internet har också bidragit till att minska intresset för digitalradio – ett bredare utbud av program har annars varit ett argument för DAB+. – Norge började 2017 att avveckla rikstäckande radiosändningar på FM‑bandet och ersätta det med DAB+, vilket en majoritet av norrmännen är emot. Många har inte skaffat DAB-mottagare. I stället lyssnar många norrmän enbart på lokala radiokanaler, som fortfarande sänder på FM.  – Ett alternativ till digitalradio med DAB+ är DVB-T2 Lite, se DVB. – Läs också om Digital radio mondiale och HD Radio technology;
  2. – to dab – att dutta, att peta till – att snabbt vidröra en pekskärm;
  3. – även: en dans som blev populär 2017, se Språktidningen. – Dabba var ett av årets nyord 2017 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).

[förkortningar på D] [massmedier] [pek] [radio] [årets nyord] [ändrad 1 oktober 2021]

UHD

Ultra high definition television, också kallad Super Hi-Vision – en standard för extremt detalj­­rik tv och video, antagen 2012. Pixelmåttet är 7680×4320 bildpunkter. Det är 4⨯4 gånger fler bild­punkter än i HDTV. Formatet har utvecklats av det japanska före­taget NHK, och visades upp i en demo 2005. – Läs mer i Wikipedia.

[förkortningar på U] [tv] [ändrad 20 mars 2018]

broadcast

sända radioprogram, tv-program eller med­delanden från en till många. – Se också broadcasting och cell broadcast. – Ordet: Broadcast betyder kasta brett (omkring sig), och användes från början om sådd. Det överfördes i Stor­britan­nien i början av 1920 på radio­sänd­ningar till all­män­heten. Svenska ordet rundradio och norska kring­kasting är inspirerade av broadcasting.

[elektronisk kommunikation] [radio och tv] [ändrad 5 mars 2018]

DMB

Digital multimedia broadcasting – en standard för radiosändning av text, video och ljud till handhållna apparater som mobiltelefoner. – DMB utvecklades i Sydkorea på 00‑talet, och har inte nått större spridning i andra länder. DMB är främst avsett för utsändningar från en till många, alltså vanlig radio och tv, men har också kapacitet för tvåvägskommunikation, till exempel interaktiv tv. DMB är en tillämpning av DAB (det europeiska digitalradiosystemet). För sändningar direkt från satellit till handhållna mottagare talar man om S‑DMB, för sändningar från marknätet heter det T‑DMB, T för terrestrial (marksänd). I Norge kallas DMB för MiniTV. – Ett konkurrerande liknande system var det avvecklade DVB‑H (se DVB) och dess efterföljare. – Se organisationen WorldDAB:s webbsidor (länk) (borttagen).

[förkortningar på D] [radio och tv] [trådlöst] [ändrad 16 juni 2017]

Adams, Douglas

(1952—2001) – engelsk författare och humorist, känd för Liftarens guide till galaxen (The hitchhiker’s guide to the galaxy). – Det var först, 1978, en radioserie som sändes i BBC, sedan blev det en trilogi i bokform i hela fem delar (1978—1992). Bokserien har filmats två gånger. – Douglas Adams humor tilltalar nördar, och därför har namn och uttryck som han har myntat blivit namn på datorprogram: Babel fish, Deep Thought och Trillian samt allt som innehåller talet 42 utan vettig anledning. – Se också h2g2. – Douglas Adams var mycket intresserad av datorer och var med och utvecklade flera datorspel. – Handduksdagen högtidlighålls till Douglas Adams minne.

[böcker] [douglas adams] [film] [it-humor] [konst och litteratur] [personer] [radio och tv] [ändrad 31 maj 2017]

zero tv

zero tv home – om hushåll eller personer som inte har tv eller kabel‑tv‑abonnemang, men som ändå tittar på tv‑program i mobiltelefon eller dator. – Be­näm­ningen började användas i USA 2013 eller tidigare. – Se också cord-cutting.

[radio och tv] [ändrad 8 april 2013]

radio

  • – strikt tekniskt: överföring av information med elektromagnetiska vågor. I den betydelsen räknas inte bara ”vanliga” radioutsändningar (rundradio) som radio, utan också tv‑sändningar, mobiltelefoni, wi‑fi och bluetooth. – Se också mikrovågor;
  • – sändtagare för trådlös elektronisk kommunikation – mobiltelefoni, wi-fi, bluetooth, kallas ibland för radio;
  • – vardagligt och juridiskt: rundradio, alltså schemalagda utsändningar av program som kan tas emot av alla som har radiomottagare för rätt frekvensband;
  • – poddradio, eller poddar, har formen av radioprogram, men sänds genom internet, antingen fristående eller som komplement till utsändning genom rundradio (se Play).

[elektronik] [elektronisk kommunikation] [poddar] [publicering] [radio och tv] [ändrad 26 oktober 2020]