programmatic

programmatic buying [of media space]programstyrd handel med annonsutrymmen – köp och försäljning av annonsutrymme med helt automa­tiska metoder. Det går till på ungefär samma sätt som algoritmisk aktiehandel. Massmedier anger på ett slags börs vilka annonsutrymmen som är till salu och vad de kostar; annonsörer anger på motsvarande sätt vad de vill ha utrymme för och vad de är villiga att betala. Andra villkor kan givetvis också anges. Köpare och säljare matchas automatiskt. – Metoden kan användas för tidningar och tidskrifter, radio och tv, reklampelare och annat, och inte enbart för reklam. – Kallas på svenska ofta för programmat­ic eller programmatiskt. – Läs mer i till exempel Handboken om Programmatic 3.0 (länk), utgiven av IAB Sverige (länk).

[marknadsföring] [massmedier] [ändrad 3 april 2017]

advertorial

betald reklam som ser ut som journalistiskt material. (Till skillnad från text­reklam som är jour­nal­ist­iskt material som fungerar som reklam.) Ordet används även på svenska, och är samman­satt av engelska advertise­ment, annons, och editorial, re­dak­tion­ell. – Se också adver­mation.

[marknadsföring] [massmedier] [ändrad 28 december 2018]

smittsam

  1. – (viral, infectious) – om program­licenser: auto­matiskt gällande för alla andra program som inne­håller delar av det program som skyddas av licensen. Smitt­samma licenser används för program med öppen källkod, i synner­het för program som sprids som fri mjuk­vara. Det mest kända exemplet på smitt­sam­het är licensen GPL. – En smitt­sam licens säger att om pro­gram­met helt eller delvis används som del av ett annat program, så ska licens­vill­koren gälla även för det programmet. Samma sak gäller för program som är beroende av det licens­skyddade pro­grammet för att fungera. Alla här­ledda (derived) program måste därför också spridas med den smitt­samma licensen. – Vad som ska räknas som härledda program kan vara svårt att avgöra. Allmänt före­kom­man­de program för datakommunika­tion räknas till exempel inte. För att räknas som härlett ska pro­gram­met ha skrivits spe­ci­fikt för att fungera ihop med det smitt­samma pro­gram­met. Men om det smitt­samma pro­gram­met tvärtom har skrivits för att fungera ihop med ett program som redan finns så blir licensen givetvis inte smitt­sam.  Syftet är att pro­gram­met som helhet, men också varje del av program­met, aldrig ska kunna bli något annat än öppen källkod re­spek­tive fri mjuk­vara. – Prin­cipen om smitt­samma licenser är omstridd, eftersom den inte gör undantag för stora program­ut­veck­lings­pro­jekt i företag. Några rader kod från ett program med smitt­sam licens räcker för att licensen ska ”smitta”. Eftersom öppen källkod är fritt till­gäng­lig är det frestande för program­me­ra­re att låna. För att inte riskera att tvingas göra käll­koden till egna projekt offentlig und­viker därför många företag öppen källkod och fri mjuk­vara. En del debattörer anser därför att an­vänd­ningen av program med öppen källkod skulle öka ifall de smitt­samma licenserna mjukades upp. – Smitt­samma licens­vill­kor kan kring­gås genom att man använder så kallade shims (mellan­lägg);
  2. – om marknadsföring och annan ryktes­sprid­ning: se viral.

[fri mjukvara] [licenser] [marknadsföring] [öppen källkod] [ändrad 5 april 2018] 

FAST

  1. linear free ad supported streaming tvströmmande tv-sändningar med annonser som väljs ut för varje enskild kund. – FAST är så kallad tablå-tv, det vill säga att programmen sänds enligt ett schema med plats för reklamavbrott. Men olika tittare ser olika reklamsnuttar. Vilken reklam som ska visas för varje enskild tittare bestäms av ett datorprogram någon sekund innan reklamen visas. – Uttrycket FAST i denna betydelse myntades i USA i slutet av 2010-talet;
  2. – (fast active queue management scalable transmission control protocol) – ett proto­koll för snabb dataöverföring på internet. – FAST demonstrerades i slutet av 2002, och klarade då över åtta gigabit per sekund, vilket ska jämföras med den vanliga gränsen för bred­band som brukade sättas till två megabit per sekund. Tekniken hade utveck­lats av forskare vid Caltech. – Se denna sida, som dock inte tycks ha upp­daterats sedan 2007.

[experimentell teknik] [förkortningar på F] [inaktuellt] [internet] [marknadsföring] [radio och tv] [ändrad 30 oktober 2021]

Harry Hotline

Reklamfiguren Harry Hotline med hatt och mobiltelefon av 1990 års modell (stor).
Är det en hårtork? Nej, det är en sådan där nymodig mobiltelefon.

påhittad figur som i slutet av 1980-talet var med i Erics­sons reklam­filmer för mobil­tele­foner. – Se ett exempel på YouTube (länk). – Harry Hot­line-säll­skapet (länk) är en ex­klusiv för­ening som består av Erics­son­vete­ran­erna Hans Black­man, Per Göran Ohlsson och Jan Svens­son. De har till­sammans skrivit boken Erics­sons mobil­tele­foner 1983—2001 (länk), som kom ut i oktober 2015.

[fiktiva personer] [marknadsföring] [mobilt] [ändrad 8 januari 2018]

viral

smittsam, viral – beteckning på företeelser som sprids från person till person. – Viral marknadsföring (viral marketing) är marknads­föring som inte bygger på annonser och reklam­­filmer. I stället använder man olika knep för att få folk att tala om den nya produkten med varandra. Med andra ord mun‑till‑mun eller med djungeltele­grafen. – Viral ryktes­­sprid­ning är vandrings­sägner i ny form. (Se också Viralgranskaren†.) – Se också viral radio (viralradio). – Jämför med smitt­sam (om programlicenser).

[marknadsföring] [trender] [ändrad 18 december 2019]

kundupplevelse

kundens intryck av ett företag som hon är kund hos. – Ut­trycket an­vänds i synner­het om kundens intryck av webb­­sidor och annan elek­tro­nisk kommuni­ka­tion, men kund­­upp­­levelsen om­fattar all inter­­aktion mellan kunden och före­­taget. Alltså besök, person­­liga möten, tele­fon­­sam­tal och sociala medier samt annan elek­tro­nisk kom­­mu­ni­ka­tion. Att forma kundupp­­levelsen har blivit en spe­ci­ell genre inom webb­design. – På engelska: customer experience, förkortat CX. – Jämför med användarupplevelse.

[marknadsföring] [ändrad 8 september 2017]