korrektur

  1. – korrekturläsning (proofreading) –– rättning av fel i text som ska tryckas eller publiceras elektroniskt. Korrektur gäller innehållet i dokumentet, till skillnad från preflight, som gäller de tekniska förut­sätt­ningarna för tryckning. Förutom att granska texten och påpeka faktafel ska korrekturläsaren ofta också granska det grafiska ut­förandet, alltså att sidorna som helhet ser ut som de ska. Det omfattar alltså granskning av illustra­tioner, annan dekor, pagi­nering och sid­hän­visningar. – På engelska brukar proofreading syfta på text­gransk­ningen, medan proofing syftar på gransk­ning av att dokumentet som helhet har önskat utseende;
  2. – sidor som har granskats av korrektur­läsare och lämnas tillbaka till tryckeriet för införande av rätt­elser. –– Jäm­för med avdrag;
  3. – korrekturet –– avdelning som läser korrektur på tidning eller förlag.

– På engelska: proof.

[massmedier] [tryckning] [ändrad 5 februari 2019]

databasregeln

paragraf i yttrande­frihets­grund­lagen (ygl) som reglerar innehållet i webbsidor. (Första kapitlet, nionde paragrafen.) – Som databaser räknas alltså i denna lag webbsidor. Data­bas­regeln skiljer mellan webbsidor som publiceras av mass­medie­företag med utgiv­nings­bevis och ansvarig utgivare och webbsidor som publiceras av andra. En webbsida som publiceras av ett mass­medie­företag, till exempel av ett tidnings­förlag, regleras enligt samma principer som en tryckt skrift. Den faller alltså under tryckfrihetsförordningen (tf), som i stort sett är likadan som ygl. Andra webbsidor kan ansöka om utgiv­nings­bevis och regis­trera en ansvarig utgivare, och faller då också under ygl. – Läs också om bbs-lagen och person­upp­gifts­lagen (pul). – Fler juridiska lagar.

digitalradio

radiosändning där radioprogrammen överförs i digital form. –– Fördelen i jämförelse med med vanlig analog radio (FM och AM) är att de till­gäng­liga radiofrekvenserna kan användas mer effektivt. Man kan också överföra annan in­for­ma­tion än ljud, alltså text, bild och video, för­ut­satt att mottagaren kan hantera det. Ljud­kvali­teten blir inte nöd­vän­digt­vis bättre. –De svenska sändning­arna med digital­radio använder den euro­pe­iska standarden DAB. – Rege­ringen föreslog i juni 2013 att FM‑nätet skulle avvecklas senast 2022 och ersättas med digi­tal radio. I en utredning som överlämnades till regeringen i december 2014 före­slog utredaren Nina Wormbs att över­­­gången skulle ske så snabbt som möjligt (länk). Men i remissvar våren 2015 avrådde både Riks­­revi­sionen (arkiverad länk) och PTS (länk) i bestämda ordalag från övergång till DAB. I juni 2015 meddelade regeringen genom kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke att planerna på övergång till DAB inte ska förverk­ligas. – Se artikel i Svenska Dagbladet: länk. – Norge började 2017 att avveckla radiosändningar på FM‑bandet för att ersätta det med DAB, vilket en majoritet av norr­männen är emot. – Digi­tal­radio ska inte för­väx­las med internetradio, som tekniskt sett inte är radio, utan strömmande sändningar på internet. Däremot kan internet­radio vara utsänd­ningar av pro­gram från radiostationer, så i den bemärk­elsen är det radio. – Se också hybridradio. –– I enklare reklam förekommer det att vanliga radio­appa­rater med digital frekvens­visning kallas för ””digital­radio””, men det är bara dumt.

[massmedier] [politik] [radio] [trådlöst] [ändrad 16 juni 2017]

WarnerMedia

amerikansk mediekoncern med film, tv, press och datakommunikation. Köptes i juni 2018 av AT&T, hette fram till dess Time Warner. – WarnerMedia har funnits sedan 1990, då förlaget Time Inc slogs ihop med underhållningskoncernen Warner Communications till Time Warner. År 2000 köpte America Online (numera Aol) Time Warner och bildade då AOL Time Warner. (Se dotcombubblan.) Företaget bytte tillbaka till namnet Time Warner den 18 september 2003, och avknoppade Aol 2009. – Observera att musikbolaget Warner Music Group (wmg.com) sedan 2004 inte ingår i WarnerMedia, utan ägs av Access Industries (länk). Filmbolaget Warner Bros (warnerbros.com) är däremot ett dotterbolag till WarnerMedia. – I oktober 2016 la AT&T ett bud på 85 miljarder dollar för Time Warner. Amerikanska justitiedepartementet ville då stoppa köpet med hänvisning till antitrustlagarna, men i juni 2018 beslöt en domare att köpet var lagligt. Köpet genomfördes omedelbart därefter och AT&T ändrade då också Time Warners namn till WarnerMedia. – Se warnermediagroup.com.

[företag] [massmedier] [ändrad 8 februari 2019]

tyckonomi

”ett medieklimat där lättköpta poänger och över­ilade åsikter går före analys, käll­kritik och fakta”. –– Tycko­nomi var veckans nyord i Språktidningen i augusti 2012 (länk).

[massmedier] [ändrad 13 oktober 2018]

medium

det som bär, innehåller eller förmedlar något:

  1. – företag och infrastrukturer som förmedlar ord, ljud och bild som massmedier, etermedier;
  2. – fysiska bärare av information, som papper, film, magnetband, dvd och usb-minnen, hårddiskar och flashlagring;
  3. – tekniska system som förmedlar ord, ljud eller bild, som telefonnät, bredband, kabelnät;
  4. – signalbärare som kopparkabel, optisk fiber och radiovågor;
  5. – Medium – amerikanskt företag som erbjuder en webbaserad plattform för publicering av olika slags material. Grundat 2012, se medium.com

– Ordet bör användas om det som förmedlar eller förvarar information, inte om informationen som sådan –– inte om det som förmedlas. –– Ordet: Medium böjs så här: ett medium, –det mediet, flera medier, medierna. Mass­medium – massmedier. –I samman­­sätt­ningar: medie-: medie­analys, mass­medie­forskning. – Den engelska termen multi­media (som börjar bli ålder­domlig) kan, om den behövs, ersättas med multi­medier. –– Formen media är latinskt flertal, och ska inte användas på svenska; absolut inte som ental. –– Se också Medie­språk­gruppens re­kom­men­da­tioner (länk – en bit ner på sidan under ”Sub­stan­tiv”.) –– Se också gammel­­medier, multi­medier, rich media och sociala medier.

2600

2600: The Hacker Quarterly –– amerikansk tid­skrift för hackare. – – 2600 har kommit ut sedan 1984. En av grundarna, Eric Corley (även känd under namnet ”Emmanuel Goldstein”, taget från boken 1984), är fort­­farande chefredaktör (juni 2018). Tidskriften arrangerar konferensen Hope. – – Namnet: 2 600 hertz uppges vara den ljud­­­frekvens som förr kunde användas för att manipu­lera telefonnätet med toner, se phreaking. 2600 skrev åtminstone förr även om phreaking. – Se 2600.com.

[hackare] [massmedier] [ändrad 5 juni 2018]

QuarkXPress

layoutprogram för tidningsproduktion från företaget Quark. – QuarkXPress var på 1990‑talet det ledande programmet för layout och redigering av tidningssidor. Det förlorade runt 2000 sin ledande position till programmet Indesign från Adobe. QuarkXPress användes från början mest på Mac (även om det också fanns en version för Windows), men Quark gjorde misstaget att inte komma med en version för OS X (numera macOS) förrän flera år för sent, och förlorade därmed en stor del av kund­basen. QuarkXPress uppgavs 2012 ha ungefär 25 procent av marknaden, och det har inte ökat sedan dess. – Läs mer på quark.com.

Cringely, Robert X

signatur som har använts av flera journalister, en tid av två journalister samtidigt:

  1. – av den journalist som för tillfället skrev den numera ner­lagda bloggen Notes from the field (länk) i den ame­ri­kan­ska tidningen Info­­World (länk), syster­­tidning till Compu­ter Sweden. – Notes from the field var ett stående inslag i Info­­­world i 21 år, från 1984 till augusti 2015, och den skrevs under årens lopp av många olika journalister;

    Mark Stephens alias Robert X Cringely.
    Mark Stephens alias Robert X Cringely.
  2. – av journalisten Mark Stephens som artist­­namn. – Stephens skrev spalten i InfoWorld från 1987 till 1995. Under de åren började Stephens kalla sig själv för ”Robert X Cringely”. Han gav 1992 ut boken Accidental Empires (inte över­­satt till svenska) under författarnamnet Cringely. Accidental empires blev senare tv‑serie och lång­film under namnet The triumph of the nerds, se IMDb (länk). – Stephens usurpering av namnet Robert X Cringely ledde 1995 till att han blev upp­sagd från Info­World, men han fort­satte att använda namnet. Info­World gick då till dom­stol för att hindra Stephens från att kalla sig Robert X Cringely, men det miss­­­lyckades. – Stephens skrev fram till 2008 på webb­platsen I, Cringely (borttagen) hos den ansedda icke‑kommersiella radio­­kanalen PBS, där­efter på den egna sajten cringely.com (länk). 2006 spelade han in NerdTV, en serie timslånga video­­inter­vjuer med person­dator­pionjärer. Intervjuerna finns på YouTube.

– Från början var Robert X Cringely ett på­hittat namn som stod i Info­Worlds redaktions­ruta för att redaktionen skulle ha en synda­bock när något blev fel: cringe=’”kräla i stoftet’”, ’”göra en pudel’”; även: ’”krypa ihop av obehag’”.  (Cringe, att cringea, var ett av årets nyord i svenska språket 2017 enligt Språkrådet, länk, och Språktidningen, länk.) När chef­redaktören och krönikören John Dvorak slutade 1984 fick den fiktive med­arbetaren ta över hans stående spalt. – Se InfoWorld (länk) och artikel i tidskriften Wired (länk). – Läs också om Startup L Jackson.

[massmedier] [signaturer] [ändrad 11 januari 2019]

slate

  1. – ett av flera engelska ord för surfplatta. På engelska också tablet eller något som slutar på -pad;
  2. – Slate – en amerikansk tidskrift som skriver mycket om it‑rela­te­rade frågor, se slate.com.

– Ordet: Slate betyder från början ’skiffer’, i överförd bemärkelse ’skrivtavla’, griffel­tavla.

[massmedier] [surfplattor] [ändrad 10 oktober 2018]