Kategori: matematik

operator

  1. – i matematik och programmering: tecken som står för en logisk eller matematisk operation. De vanliga matematiska tecknen som +, – och × är operatorer, liksom de tecken som används i logik. Operatorer behöver inte vara speciella tecken, utan kan skrivas med vanliga bokstäver, vilket är det vanliga i programmering. Operatorer måste ha en eller flera operander, alltså värden som operationen ska utföras på:
    • – Unära operatorer har bara en operand, till exempel negation. ¬A står i logik för icke A – ”påståendet A är inte sant”;
    • – Binära operatorer har två operander. Tecknen för de fyra räknesätten har två operander, till exempel 2+2=4. Det kan invändas att vi kan addera många tal – 2+2+2+2+2=10 –, men det är en kedja av binära ope­ra­tioner: (((2+2)+2)+2)+2). Inom logik anges konjunktion, dis­junk­tion, implikation och ekvivalens också med binära operatorer;
    • – Ternära operatorer har tre operander.
      – Inom programmering går det att införa operatorer med de egen­skaper man önskar.
  2. – engelska för operatör. – Engelska operator har en bredare användning än svenska operatör: det kan till exempel betyda telefonist, maskinskötare, tekniker.

[matematik och logik] [programmering] [ändrad 24 juni 2021]

unär operator

(unary operator, på svenska också enställig operator eller monadisk operator) – operator som bara kan ha en operand. Termen används i matematik och programmering. Exempel på unära operatorer är:

  • – fakultetsoperatorn, som markeras med utropstecken – till exempel 5!, som står för 5×4×3×2×1=120;
  • – negation – till exempel ¬A som utläses icke A (=påståendet A är inte sant);
  • – exponenten för potens: 53 står för 5×5×5=125.

– Observera att det kan verka som om dessa operatorer kan ha flera operander, men det är en synvilla. Man kan till exempel räkna ut (3+2)!, men eftersom 3+2 står inom parentes ska det räknas ut först, och då blir det 5, alltså: 5!. Inom logiken är ¬(A∧B) (=icke A och B) en giltig sats, men bara därför att A∧B förenas av tecknet för konjunktion (logiskt och), och för tydlighetens skull står inom parentes.

[matematik] [programmering] [19 oktober 2017]

kondensatkedja

(hash chain, på svenska även: hashkedja) – upprepad beräkning av kondensat med samma nyckel på samma text. – Man beräknar alltså först kon­den­sat på texten, sedan beräknar man kondensat på kondensatet, och så vidare så många gånger som man önskar. – Detta görs bland annat för att skydda lösenord som skickas via internet eller annat nätverk till servrar. I stället för att servern lagrar lösenordet i klartext, vilket gör det oskyddat vid dataintrång, kör den först lösenordet genom en kondensatkedja, till exempel 1 000 gånger. När en användare skickar lösenordet till servern körs det först på avsändarsidan genom kondensatkedjan 999 gånger. Det är sedan en enkel sak för servern att beräkna kondensatet en sista gång så att det blir 1 000 gånger och sedan kontrollera att kondensaten stämmer. För en angripare är detta praktiskt taget ogenomträngligt. – Jämför med blockkedja.

[kryptering] [matematik] [ändrad 20 januari 2023]

faltning

(convolution, på svenska också konvolution) – en matematisk operation som visar hur mycket två funktioner överlappar när den ena rör sig över den andra. Används ofta i maskininlärning för motivigenkänning. – Faltning kan vara lättast att förstå om man visualiserar: Man ritar upp funktionerna som kurvor. Den ena står still, den andra rör sig i en jämn rörelse längs den horisontella axeln. Detta genererar en tredje kurva som visar hur stor del av den första (stillastående) kurvans yta som ryms inom den andra (rörliga) kurvans yta vid varje punkt i rörelsen. Det kan alltså bli allt mellan noll och hundra procent. En ingående beskrivning med animeringar finns på Mathematica. – Ordet kommer av tyska Faltung, vikning. – Läs också om faltningsnätverk.

[maskininlärning] [matematik] [ändrad 12 juni 2020]