i matematik: ett värde eller en punkt som den vanliga matematiken inte kan tillämpas på. – Ett vanligt exempel är kurvan för 1/x, som har en singularitet när x=0. För alla andra värden på x går 1/x att beräkna, men 1/0 går inte att beräkna, så där resultatet av den beräkningen skulle finnas på kurvan finns i stället en singularitet. Ett annat exempel är skuggan av en tråd som korsar sig själv. Varje punkt i skuggan motsvaras av en punkt på tråden, utom punkten där tråden korsar sig själv: där motsvarar punkten på skuggan två punkter på tråden. Det innebär också att det är omöjligt att beräkna en tangent för just den punkten på skuggan. Det finns många andra exempel på singulariteter. – Ordet singularitet används också om sällsynta och oväntade företeelser och om hopp i utvecklingen – se Singularity Group och Ray Kurzweil. – På engelska: singularity.
[matematik] [ändrad 6 oktober 2022]
inom riskhantering: en plötslig händelse som leder till allvarliga skador, långvariga driftsavbrott eller stora förluster för verksamheten. Mindre allvarliga störningar kallas för incidenter eller, om de bara noteras utan åtgärd, för händelser. Många anser att ordet katastrof bör sparas för händelser som kostar människoliv och föredrar därför termen haveri. På engelska: disaster.
[riskbedömning] [riskhantering] [ändrad 5 september 2019]
binärt multipelprefix som ligger nära giga. Gibi står för 230, vilket blir 1 073 741 824, alltså något mer än en miljard. Multipelprefixet giga står däremot för exakt en miljard. Gibi förkortas Gi, till exempel GiB för gibibyte.
[multipelprefix] [ändrad 18 februari 2018]
multipelprefix för en miljard (109). Det förkortas G (alltid stor bokstav). En miljarddel heter nano-. – För den binära approximationen av giga, 230, se gibi-. – Ordet giga kommer av det grekiska ordet gigas – jätte (gigant).
[multipelprefix] [ändrad 7 februari 2019]
- – i logik: ett påstående som alltid är sant, oavsett omständigheterna: ”om hon inte är död så lever hon än”, ”A=A”, ”A∨¬A” (A eller icke-A);
- – i språk: överflödig upprepning av ett påstående, oftast med andra ord: ”det var mörkt i rummet och lamporna var släckta”. Tautologier kan användas avsiktligt för att förstärka ett yttrande: ”Det regnar och är blött”. – Jämför med pleonasm och redundans.
[logik] [språk] [ändrad 4 september 2018]
oordning – i informationsteori: oförutsägbarhet i en informationsmängd. Termen är lånad från termodynamiken, där den står för utjämning av temperaturskillnader. I informationsteori är entropi en förutsättning för överföring av information:
- – Låg entropi innebär hög förutsägbarhet i informationen: hög förutsägbarhet innebär att man inte får veta så mycket nytt;
- – Hög entropi innebär låg förutsägbarhet i informationen. Man får veta mycket som är nytt eller oväntat.
– För att förstå entropi kan man reflektera över att ordning ofta ses som något önskvärt, men att information som är mycket välordnad (som alfabetet A, B, C, D…) inte säger oss mycket. Det är avvikelser från det välordnade – oordning – som säger oss något. – En informationsmängd kan vara en serie ettor och nollor, andra tecken, eller vanliga språkliga yttranden. Om teckenföljden är helt förutsägbar innehåller den ingen information, eftersom mottagaren inte får veta något nytt. Entropin är därför noll. (Vad som gör teckenföljden förutsägbar är en annan fråga som inte alltid har ett enkelt svar.) Motsatsen, 100 procents entropi, innebär att mottagaren inte kan förutsäga någon del av informationsmängden. (Normalt anger man inte entropi i procent.) – Jämför med slumptal i matematisk bemärkelse. – I ett meddelande med 100 procents entropi (oordning) skulle det inte gå att upptäcka och rätta fel, eftersom det inte skulle finnas någon redundans. Efter att ha läst ett, flera eller många tecken skulle man inte kunna förutsäga nästa tecken med högre säkerhet än slumpen. – Vanliga språkliga yttranden har låg entropi, det vill säga att det är rätt lätt att gissa vilken nästa bokstav blir i en text. Och om man inte uppfattar ett enstaka ord i en talad mening kan man ju ofta gissa vilket ord det var. – Komprimering av data är möjlig bara om entropin är lägre än 100 procent. – På engelska: entropy.
[data] [fysik] [sannolikhet] [ändrad 16 april 2022]
sicksackväg mellan två punkter: som när man sneddar så gott som det går i ett rätvinkligt rutnät av gator (som på Manhattan) genom att kryssa mellan nord-sydliga gator och öst-västliga gator.
[matematik] [ändrad 7 juni 2021]
en miljon dollar – en miljon skrivs med siffror på engelska ”1,000,000”, alltså med två komman. Three commas är en miljard (”1,000,000,000”), och så vidare.
[betalningar] [jargong] [tal] [ändrad 14 oktober 2018]
svenska för talet 1018, alltså en etta följd av arton nollor – en miljon biljoner. Ordet introducerades av den franska 1400‑talsmatematikern Jehan Adam (se Wikipedia) som kallade det för trimillion – en miljon miljoner miljoner eller en miljon upphöjd till tre. Han myntade också benämningen bimillion för biljon. – En tabell över namnen på stora tal finns här. – På grund av risken för missförstånd orsakade av skillnaden mellan en svensk / europeisk triljon och engelska trillion (som står för 1012) har ordet kommit ur bruk, och det är säkrast att inte använda det, i varje fall inte utan förklaring . – Multipelprefix för (svensk) triljon är exa.
[tal] [ändrad 20 november 2019]