kondensat

(på engelska hash, på svenska ofta hash eller hashvärde) – ett mindre tal som representerar ett större tal eller en data­­mängd. – Konden­sat an­vänds i it‑säker­­het för att visa att information inte har för­ändrats. De an­vänds bland annat för att skapa elektroniska signaturer. En elektronisk signatur är ett kondensat av ett mejl. Den består av några rader med till synes slump­­vis blandade tecken som följer med mejlet. De tecknen har räknats fram genom mate­ma­tisk be­­arbetning av inne­­hållet i mejlet. För att kontrollera att mejlet inte har ändrats på väg från av­­sändare till mot­­ta­gare kan mot­­ta­garen upprepa den matematiska be­arbet­ningen. Om det ger ett kon­den­sat som är exakt lika­dant som det som följde med mejlet är mejlet oförändrat. – Det finns flera al­go­ritmer för att framställa kondensat. Ett generellt krav är att pro­ce­duren inte får vara om­vänd­bar, det vill säga att man inte ska kunna rekonstruera data­mängden med ledning av kon­den­satet. – Efter­som kondensatet är kortare än det tal eller den data­mängd som det representerar (se lådprincipen) är det ound­vik­ligt att olika tal eller datamängder ibland får samma kon­den­sat – se kollision. Låg sanno­lik­het för kolli­sion kallas för kolli­sions­resistens. – Kon­den­sat kallas på engelska för hash (=pytti­­panna), hash value eller digest. – Se också hash rate.

[it-säkerhet] [matematik] [ändrad 8 februari 2019]

fjärilseffekt

(the butterfly effect) – i kaosteori: fenomenet att en obe­tyd­lig händelse kan utlösa en stor förändring. Den klas­siska formu­le­ringen är att en fjäril som fladdrar med vingarna i Amazonas kan orsaka en virvel­storm i Texas. Resonemanget är att fjärilen inleder en kedjereaktion som till sist orsakar virvel­stormen. Fjä­rils­effekten beskrevs först av Edward Lorenz. – Ob­ser­vera att poängen är att det i praktiken ofta är omöjligt att fast­ställa den exakta orsaken till en stor händelse – inte att man kan orsaka virvel­stormar genom att trixa med en fjäril.

[fysik] [matematik] [ändrad 5 augusti 2018]

Zipfs lag

Diagram över antal förekomster av de vanligaste orden i engelska. Den snabbt fallande kurvan som senare planar ut illustrerar Zipfs lag.

säger att frekvensen av ett värde i en stor mängd data ofta står i proportion till värdets plats i rang­ordningen. – Det vanligaste värdet brukar vara ungefär dubbelt så vanligt som det näst vanligaste, ungefär tre gånger så vanligt som det värde som är nummer tre på listan, och så vidare. – Lagen är uppkallad efter språkvetaren George Kingsley Zipf (1902—1950, se Wikipedia), som upptäckte att den gäller för ordfrekvenser i stora textmassor. – Exempel: i modern engelska är the det vanligaste ordet, 6,9 procent av alla ord. Näst vanligast är of med 3,6 procent och tredje vanligast är and med 2,8 procent. Som synes följer för­del­ningen inte Zipfs lag exakt, men det påstod Zipf inte heller att den skulle göra. Hans lag beskriver en tendens. – Lagen kallas också för Zipf‑Mandel­brots lag efter Benoit Mandelbrot, som utvidgade prin­cipens tillämpning. Samma för­hål­lande mellan plats i ranking­listan och frekvens av före­komster har nämligen iakt­tagits för andra före­te­elser. Man har också upptäckt att förhållandet inte alltid är rakt (alltså inte följer mönstret 1/1, 1/2, 1/3…), utan att nämnaren ofta måste multi­pli­ce­ras med en konstant för att lagen ska gälla. Alltså till exempel 1/4, 1/8, 1/12… – Zipfs lag är en potenslag (power law). – Lagen har också tillämpats på analys av sociala nätverk. Enkelt uttryckt: de kontakter som vi har minst kontakt med är praktiskt taget värde­lösa. – Se också drakkung, långa svansen, svart svan och Pareto­prin­cipen.

[lagar] [statistik] [ändrad 25 februari 2018]

diskret

(discrete) – i teknik: med urskiljbara delar; inte kon­ti­nu­er­lig eller integrerad; dis­kreta kom­po­nent­er – kom­po­nent­er som kan sär­skiljas, alltså som inte är samman­häng­ande eller inte­gre­ra­de; diskreta värden – tydligt åt­skilda värden utan mellan­värden, till exempel av/på, ett/noll – se också digital. – Svenska diskret i betydelsen för­tegen, lågmäld mot­svaras av discreet på engelska. – Se också dis­cretion­ary och unobtrusive scripting. – Kommer av latinska dis­cernere som betyder ur­skilja, att visa ur­skill­ning eller gott omdöme

[elektronik] [matematik och logik] [språktips] [ändrad 29 november 2018]

Littlewoods lag

”I genomsnitt ungefär en gång i månaden råkar varje människa ut för en händelse som är så osanno­lik att den fram­står som ett mirakel.” – Matematikern John Little­wood (1885—1977, se Wikipedia) vid Cambridge‑universitetet räknade ut detta med statistiska metoder. Han defi­ni­e­rade ett mirakel som något som in­träffar med en sanno­lik­het av en på miljonen eller mindre. – Mer i Wikipedia.

[lagar] [sannolikhet] [ändrad 13 november 2017]