– k är multipelprefix för kilo- (= ⨯1 000). Det ska alltid skrivas med litet k. – Men i synnerhet i USA är det vanligt att det också skrivs med stort K (fel!), och K kan där också stå för kilogram. Inom foto och video anger k ibland horisontell upplösning: 4k står för ett bildformat med ungefär 4 000 bildpunkter på långsidan;
– K är förkortning för svart i färglära. Det ingår i förkortningen CMYK. Skrivs med stort K. – K står för svart eftersom det är sista bokstaven i black. B var upptaget: det står för blått.
multipelprefix för tusen, förkortat k (liten bokstav). – Tusen kilo-, alltså en miljon, blir mega-. En tusendel heter milli-. – Förleden kilo- används ofta i datorteknik för 1 024 (210), men för det finns också det binära multipelprefixetkibi-.
– B – förkortning för byte. Skrivs med stort B. – Det är ingen officiell förkortning, men används ändå: MB för megabyte, GB för gigabyte, TB för terabyte och så vidare. – Det förekommer också att bit förkortas med litet b, men undvik det. Det är risk för sammanblandning med B för byte. Skriv bit även i förkortningar, alltså kbit för kilobit, Mbit för megabit och Gbit för gigabit;
– beteckning (enhetsbokstav) på den andra inbyggda diskett‑stationen på datorer med DOS eller Windows. Skrivs ofta B: med kolon, eftersom det alltid måste stå ett kolon mellan enhetsbokstaven och den följande filspecifikationen (alltså beteckningen på den fil på disketten som man vill öppna). Moderna datorer använder inte disketter, så enhetsbokstäverna A och B används normalt inte längre. – Se också A och C;
– ett numera mycket ovanligt programspråk som utvecklades i slutet av 1960‑talet på Bell Labs av Ken Thompson och Dennis Ritchie†. Det ses som en föregångare till det desto mer framgångsrika programspråket C.
även känd som ”Hilberts hotell” och ”Grand Hotel-paradoxen” – en paradox om matematisk oändlighet, framlagd av matematikern David Hilbert (1862—1943, se Wikipedia, se också avgörbarhetsproblemet): ett hotell har ett oändligt antal rum, och alla rummen är upptagna. Hotellet har alltså ett oändligt antal gäster. Nu kommer det en gäst till, men alla rummen är ju upptagna. Låt då gästen i rum 1 flytta till rum 2, gästen i rum 2 till rum 3, och så vidare. Den nya gästen kan då flytta in i rum 1, men ingen behöver flytta ut. – Det går också att få in ett oändligt antal nya gäster genom andra sätt att flytta om gästerna: de befintliga gästerna flyttar till dubbla rumsnumret (rum 1 till rum 2, rum 2 till rum 4, rum 3 till rum 6…), och då blir ett oändligt antal rum lediga (nämligen alla rum med udda nummer). – Tankeexperimentet används ofta i diskussioner om oändlighetens natur. – Läs mer i Wikipedia.
(spanning tree) – i nätstrukturer: en sammanhängande figur av linjer (en graf) som når alla noder (knutpunkter) i nätet. Figuren får grena sig, men den får inte bilda slingor. – Minsta uppspännande träd(minimum spanning tree, på svenska också minimalt…) är den kortaste graf som når alla noder i nätet (beskrivs här). – Spanning tree protocol, känt som STP, är ett protokoll som används för att hindra att meddelanden i nätverk går i slingor. Protokollet, som utvecklades 1985 av Radia Perlman, då på Digital†, senare på Intel, nu på Dell, hittar ett minsta uppspännande träd i nätet och stänger av alla förbindelser som inte ingår i trädet. Ett meddelande som slussas från nod till nod kan då inte gå runt i slinga. – I början av 00-talet började det bli uppenbart att STP inte var effektivt, och rent av kontraproduktivt, i stora nätverk, eftersom det bara tillåter en enda förbindelse mellan två noder i nätverket, inte alltid den kortaste eller snabbaste. Därför utvecklades TRILL som allt mer har ersatt STP. – Läs mer i Wikipedia. – Läs också om traversering.
– Omega – det operativsystem som Google använder internt för sina tjänster, som sökmotorn och Gmail. Det ersatte 2013 operativsystemet Borg†. – Det finns också ett utförande som Google har släppt med öppen källkod, Kubernetes. – Läs mer i denna artikel från Google (länk) och i denna artikel från ACM(länk);
– i matematik: sannolikheten för att ett datorprogram avslutas inom ändlig tid, uttryckt som ett tal mellan noll och ett. – Talet definierades av den argentisk-amerikanska matematikern Gregory Chaitin(länk), då på IBM. Det kallas också för Chaitins konstant. – Omega är definitionsmässigt ett icke beräkningsbart tal. Definitionen av talet bygger på datorpionjären Alan Turings† uppsats från 1936 om stopproblemet. Chaitin definierade omega redan på 1960‑talet, men han såg det länge som en rent teoretisk skapelse. Senare har den argentinska matematikern Verónica Becher(länk) visat att talet är användbart i andra matematiska sammanhang;
matematisk funktion som är relativt enkel att utföra, men svår eller praktiskt taget omöjlig att utföra i omvänd riktning. – Jämför med tvåvägsfunktioner, till exempel paren addition och subtraktion eller multiplikation och division. Det är lätt att räkna ut att 7×9=63, och nästan lika enkelt att kontrollräkna: 63÷7=9. Envägsfunktioner har inga enkla sådana omvändningar. Ta räkning med potenser: det är lätt att räkna ut att 7 upphöjt till 5 är 16 807, men det finns inget enkelt sätt – ingen algoritm – för att räkna ut femte roten ur 16 807. Man får pröva sig fram. – Envägsfunktioner i kombination med hemliga matematiska genvägar är förutsättningen för asymmetrisk kryptering. Ett meddelande (klartexten) omvandlas då först till siffror, och det tal som då uppstår behandlas matematiskt med envägsfunktioner. Man får då ett nytt tal, som är det krypterade meddelandet (kryptotexten). Någon som uppfångar det krypterade meddelandet kan inte på rimlig tid återskapa det ursprungliga talet, även om det är känt vilka envägsfunktioner som har använts. (Vilket vanligtvis är känt – se Kerckhoffs princip.) För att återskapa det ursprungliga talet och därmed meddelandet i klartext, alltså för att dekryptera meddelandet, måste man känna till ett hemligt tal (en privat nyckel), som kan användas för att återskapa meddelandet på ett relativt enkelt sätt. Det hemliga talet är utvalt med hjälp av en matematisk genväg på ett sådant sätt att envägsfunktionen med hjälp av det blir en tvåvägsfunktion. – På engelska: one-way function.
flyttalsberäkningar per sekund. På engelska: floating-point operations per second. Ett tidigare vanligt prestandamått, mest relevant för matematikinriktade program och för bildbehandling. Oftast anges det i gigaflops, Gflops eller teraflops. – Observera: S:et ingår i förkortningen. Det är alltså inget plural-s.
