– internationell måttenhet: en tiondels miljondels millimeter eller 0,1 nanometer. Kallas på engelska ofta för angstrom, men förkortas alltid Å. – Uppkallad efter den svenska vetenskapsmannen Anders Jonas Ångström (1814—1874, se Wikipedia), som var en av pionjärerna för spektroskopi (alltså konsten att dra slutsatser om materiens sammansättning genom analys av det ljus som materien avger);
– Ångström Distribution – ett utförande av Linux avsett för inbyggda system. Skrivs ibland Angstrom, men utvecklarna bakom systemet insisterar på att namnet ska skrivas Ångström. – Se wp‑angstrom‑distribution.org.
metod att göra det svårt att knyta personuppgifter i en förteckning till bestämda personer genom att man kastar om uppgifterna på ett systematiskt sätt. Används vid statistisk analys av integritetskänsliga data. – Vanlig pseudonymisering, det vill säga att man tar bort namn och andra uppgifter som direkt kan knytas till en bestämd person, anses osäker. Det är nämligen enkelt att koppla anonymiserade data om en viss person till den personen om man har tillgång till det ursprungliga registret eller annan lämplig information. Perturbation innebär att man låter vissa uppgifter byta plats mellan personer på ett sätt som gör att den statistiska analysen ändå blir giltig. Man kan också ändra vissa mätvärden på ett systematiskt sätt som inte påverkar slutresultatet. Liknande metoder används också för att hemlighålla information i datakommunikation. – En mer allmän betydelse av engelska perturbation är störning, avvikelse från förväntat värde. – Läs också om datamaskering, k-anonymitet och kvasiidentifierare.
i matematik: frågan om ifall alla matematiska problem i den besvärliga klassen NP i själva verket hör till den mer lätthanterliga klassen P. I så fall måste det finnas ett relativt enkelt sätt att lösa matematiska problem i klassen NP – fast hur det ska gå till har ingen kommit på än. De flesta matematiker anser att hypotesen P=NP är fel, men det har inte bevisats. – 2010 presenterade Vinay Deolalikar, då forskare på Hewlett‑Packard, ett påstått bevis för att hypotesen P=NP är fel (alltså att P≠NP, se denna länk.) Men Deolalikars påstådda bevis har mött hård kritik. – Se Wikipedia och artikel i MIT News(länk).
– matematisk operation, se kondensat. – Ordet har i denna betydelse inget med haschisch att göra, utan är det amerikanska ordet för pyttipanna: något som är hackat i småbitar;
– (brittisk) engelska för tecknet #(nummertecken).
i matematik: geometrisk form med uppbruten form som upprepas i mindre skala: en gren liknar ett träd, och en kvist liknar en gren. – En känd fraktal form är Mandelbrotmängden, en annan är Juliamängden(se Wikipedia). – Teorin om fraktaler har anknytning till kaosteori. – Fraktala former har något som kallas för fraktal dimension, som anger hur uppbrutna de är. Ett välkänt exempel är en kustlinje. Hur lång är en kust? Om man mäter kustens längd med en rak linjal beror svaret på hur lång linjalen är. Eftersom linjalen är rak kan den inte mäta strandens längd exakt. Kusten är ju krökt, uppbruten och flikig. Så om man mäter med en linjal som är en svensk mil lång får man ett kortare mått än om man använder en linjal på en kilometer. Den kortare linjalen går ju in i vikar och bukter som den längre linjalen överbryggar. Och om man mäter med en linjal på tio centimeter blir kustens mått väldigt långt. – Det finns inget självklart svar på vad som är rätt längd på linjalen: det är en praktisk fråga. Men om man ritar en kurva som visar hur måttet på kustens längd förändras med linjalens längd är kurvans lutning ett mått på den fraktala dimensionen. I det här fallet mellan ett och två. En absolut rak kust utan ojämnheter skulle ha den fraktala dimensionen 1 (=en rät linje), eftersom det inte skulle spela någon roll hur lång linjalen var, men ju mer uppbruten kusten blir, desto mer närmar den sig den fraktala dimensionen 2. Motsvarande gäller i flera dimensioner, till exempel för ett berg. – Fraktaler används i datoranimering för att bygga upp bilder av naturliga objekt så att de ger ett naturtroget intryck.
(1924—2010) – fransk–amerikansk polskfödd matematiker av litauisk familj, känd för att ha skapat den fraktala matematiken. Mandelbrotmängden är uppkallad efter honom. – Benoit Mandelbrot gjorde stora insatser inom flera grenar av matematiken, bland annat sannolikhetslära och informationsteori. Han insåg bland annat att Zipfs lag inte bara passar på ordfrekvenser, vilket är vad Zipf observerade, utan också passar på andra företeelser. Den kallas därför också för Zipf‑Mandelbrots lag. – Mandelbrot var i 35 år anställd som forskare på IBM. 1987—2005 var han professor på Yale. – Benoit Mandelbrots självbiografi The fractalist(länk) kom ut postumt 2012.
En avbildning av Mandelbrotmängden. De små utskotten liknar figuren som helhet.
(the Mandelbrot set) – komplicerad geometrisk figur, uppkallad efter matematikern Benoit Mandelbrot, som upptäckte den. Den är ett välkänt exempel på fraktala geometriska figurer. Figurens ytterkant är visar sig i förstoring vara mycket invecklad med små detaljer som liknar figuren som helhet. Om man förstorar dessa detaljer i sin tur ser man att de också har en invecklad kant med detaljer som liknar figuren som helhet, och så vidare. Det finns ingen nedre gräns där figurens kant blir jämn och slät. Trots detta är figuren bara en avbildning av en mycket enkel matematisk formel. – Se bild och matematisk förklaring i Wikipedia.
Datorn Deep Thought som behövde 7,5 miljoner år för att räkna ut svaret.
(the halting problem) – frågan om det på förhand går att räkna ut ifall en körning av ett datorprogram kommer till ett slut någon gång, eller om beräkningen fortsätter i all evighet. – Alan Turing bevisade i sin berömda artikel ”On computable numbers with an application to the Entscheidungsproblem”(länk) från 1936 att uppgiften är olöslig. – Observera att detta gäller när frågan ska besvaras enbart med mekaniska metoder och för varje tänkbar beräkning. En matematiskt kunnig mänsklig bedömare kan ofta avgöra ifall en beräkning kommer att fortsätta i evighet eller om den tar slut någon gång, men stopproblemet gäller ifall man kan programmera en dator så att den avgör saken i alla tänkbara fall och utan mänsklig hjälp. – Vi vet till exempel att om vi sätter en dator att räkna ut det exakta värdet på pi så kommer den aldrig att bli klar, men det ”vet” inte datorn. Att det är så har mänskliga matematiker räknat ut, och det har de inte gjort genom att räkna på pi oändligt länge. Hur länge man än räknar på värdet av pi så får man nämligen inte, enbart genom att fortsätta räkna, någon information om ifall räknearbetet tar slut någon gång, eller aldrig tar slut. – I uppsatsen ”On computable numbers…” beskrev Turing också det som senare blev känt som Turingmaskinen. – Några månader före Turing hade Alonzo Church bevisat samma sak, fast utan att beskriva en maskin. – Stopproblemet är besläktat med avgörbarhetsproblemet(das Entscheidungsproblem), men också med Kurt Gödels ofullständighetssats. – Läs också om omega(Chaitins konstant).
– mips – miljoner instruktioner per sekund. Mått på dators eller processors prestanda. Skrivs med litet m. – Läs också om bogomips;
– MIPS Technologies, tidigare MIPS Computer Systems – uppköpt amerikansk tillverkare av RISC‑processorer. MIPS ägdes 1992—2000 av datortillverkaren SGI, och tillverkade då en processor med namnet MIPS för kraftfulla datorer, så kallade arbetsstationer. Tillverkningen av MIPS‑processorer för persondatorer och servrar lades ner 2006. Därefter utvecklade MIPS processorer för inbyggda system och spelkonsoler med processorn Proaptiv. Företaget ingick i OESF. 2012 meddelade MIPS att det skulle ge sig in på marknaden för små, strömsnåla processorer för mobiltelefoner och surfplattor. – I februari 2013 blev det klart att MIPS såldes för 100 miljoner dollar till brittiska Imagination Technologies(länk). Imagination Technologies köptes i sin tur i september 2017 av amerikanska Canyon Bridge(canyonbridge.com), och då såldes MIPS till Tallwood Venture Capital för 65 miljoner dollar. I juni 2018 såldes MIPS vidare till amerikanska Wave Computing(länk). – Se wavecomp.ai/mips‑technology/.
(1924—2010) – fransk–amerikansk polskfödd matematiker av litauisk familj, känd för att ha skapat den 
