(på engelska hash, på svenska ofta hash eller hashvärde) – ett mindre tal som representerar ett större tal eller en datamängd. – Kondensat används i it‑säkerhet för att visa att information inte har förändrats. De används bland annat för att skapa elektroniska signaturer. En elektronisk signatur är ett kondensat av ett mejl. Den består av några rader med till synes slumpvis blandade tecken som följer med mejlet. De tecknen har räknats fram genom matematisk bearbetning av innehållet i mejlet. För att kontrollera att mejlet inte har ändrats på väg från avsändare till mottagare kan mottagaren upprepa den matematiska bearbetningen. Om det ger ett kondensat som är exakt likadant som det som följde med mejlet är mejlet oförändrat. – Det finns flera algoritmer för att framställa kondensat. Ett generellt krav är att proceduren inte får vara omvändbar, det vill säga att man inte ska kunna rekonstruera datamängden med ledning av kondensatet. – Eftersom kondensatet är kortare än det tal eller den datamängd som det representerar (se lådprincipen) är det oundvikligt att olika tal eller datamängder ibland får samma kondensat – se kollision. Låg sannolikhet för kollision kallas för kollisionsresistens. – Kondensat kallas på engelska för hash (=pyttipanna), hash value eller digest. – Se också hash rate.
(the butterfly effect) – i kaosteori: fenomenet att en obetydlig händelse kan utlösa en stor förändring. Den klassiska formuleringen är att en fjäril som fladdrar med vingarna i Amazonas kan orsaka en virvelstorm i Texas. Resonemanget är att fjärilen inleder en kedjereaktion som till sist orsakar virvelstormen. Fjärilseffekten beskrevs först av Edward Lorenz. – Observera att poängen är att det i praktiken ofta är omöjligt att fastställa den exakta orsaken till en stor händelse – inte att man kan orsaka virvelstormar genom att trixa med en fjäril.
Diagram över antal förekomster av de vanligaste orden i engelska. Den snabbt fallande kurvan som senare planar ut illustrerar Zipfs lag.
säger att frekvensen av ett värde i en stor mängd data ofta står i proportion till värdets plats i rangordningen. – Det vanligaste värdet brukar vara ungefär dubbelt så vanligt som det näst vanligaste, ungefär tre gånger så vanligt som det värde som är nummer tre på listan, och så vidare. – Lagen är uppkallad efter språkvetaren George Kingsley Zipf (1902—1950, se Wikipedia), som upptäckte att den gäller för ordfrekvenser i stora textmassor. – Exempel: i modern engelska är the det vanligaste ordet, 6,9 procent av alla ord. Näst vanligast är of med 3,6 procent och tredje vanligast är and med 2,8 procent. Som synes följer fördelningen inte Zipfs lag exakt, men det påstod Zipf inte heller att den skulle göra. Hans lag beskriver en tendens. – Lagen kallas också för Zipf‑Mandelbrots lag efter Benoit Mandelbrot, som utvidgade principens tillämpning. Samma förhållande mellan plats i rankinglistan och frekvens av förekomster har nämligen iakttagits för andra företeelser. Man har också upptäckt att förhållandet inte alltid är rakt (alltså inte följer mönstret 1/1, 1/2, 1/3…), utan att nämnaren ofta måste multipliceras med en konstant för att lagen ska gälla. Alltså till exempel 1/4, 1/8, 1/12… – Zipfs lag är en potenslag(power law). – Lagen har också tillämpats på analys av sociala nätverk. Enkelt uttryckt: de kontakter som vi har minst kontakt med är praktiskt taget värdelösa. – Se också drakkung, långa svansen, svart svan och Paretoprincipen.
(discrete) – i teknik: med urskiljbara delar; inte kontinuerlig eller integrerad;diskreta komponenter – komponenter som kan särskiljas, alltså som inte är sammanhängande eller integrerade; diskreta värden – tydligt åtskilda värden utan mellanvärden, till exempel av/på, ett/noll – se också digital. – Svenska diskret i betydelsen förtegen, lågmäld motsvaras av discreet på engelska. – Se också discretionary och unobtrusive scripting. – Kommer av latinska discernere som betyder urskilja, att visa urskillning eller gott omdöme.
”I genomsnitt ungefär en gång i månaden råkar varje människa ut för en händelse som är så osannolik att den framstår som ett mirakel.” – Matematikern John Littlewood (1885—1977, se Wikipedia) vid Cambridge‑universitetet räknade ut detta med statistiska metoder. Han definierade ett mirakel som något som inträffar med en sannolikhet av en på miljonen eller mindre. – Mer i Wikipedia.
