miss – det att ett söksystem inte hittar något som ändå finns. Det ger negativt svar (ingen träff), trots att det finns något som det borde ha hittat. – Exempel: om ditt spamfilter släpper igenom spam till din inkorg är det en falsk negativ – en miss. Om provtagningen på vårdcentralen säger att du är frisk, trots att du faktiskt är sjuk, är det också en falsk negativ. – Observera: Negativ betyder här att något saknas eller inte påträffas, inte att det är dåligt. Ett negativt provsvar på cancer är något bra. – På engelska: false negative. – Motsatsen, falsk positiv, är en skenträff. – Se också falsk avvisning och specificitet.
[sannolikhet] [testning] [ändrad 18 juli 2022]
falskt alarm, skenträff – det att ett söksystem uppger att det har hittat något, trots att det inte är vad söksystemet letar efter. – Exempel: om ett spamfilter klassar ett mejl som spam, trots att det är ett legitimt meddelande, är det en falsk positiv. Om provtagningen på sjukhuset säger att du är sjuk, trots att du är frisk, är det också en falsk positiv – en skenträff. – Motsatsen, falsk negativ, är en miss. – Observera: Positiv betyder här att något finns eller påträffas, inte nödvändigtvis att det är bra. – På engelska: false positive. – Se också falsk matchning och sensitivitet.
[sannolikhet] [testning] [ändrad 8 augusti 2022]
-
- – på internet: avskiljningstecken i domäner, som i computersweden.idg.se. Utläses punkt på svenska och dot på engelska. – Namn på toppdomäner som .com och .se skrivs vanligtvis med punkt före när namnen står för sig själva. En ensam punkt, dot, står också för rotzonen i domännamnssystemet. Den punkten ska stå sist i domänens namn, men sätts normalt inte ut eftersom den är förutsägbar;
- – i e-postadresser: användarnamn kan delas upp med punkter, till exempel maria.johansson@acme.se. Gmail ignorerar punkter i användarnamn: mejl till maria.johansson@epost.se kommer fram även om avsändaren skriver mariajohansson@epost.se eller maria.jo.hansson@epost.se. Det går alltså på Gmail inte att registrera varianter av samma användarnamn där bara punkterna skiljer. – Se dot account;
- – det minsta måttet i typografi. Det finns en europeisk och en amerikansk punkt:
- – en europeisk punkt, ”ciceropunkt”, är exakt 0,375 millimeter enligt den standard som gäller sedan 1973. Tolv europeiska punkter blir en cicero, 4,5 millimeter. (Före 1973 var en punkt något större, ungefär 0,376 millimeter med motsvarande aningen större mått på en cicero.) Förkortningen för en europeisk typografisk punkt är 1p;
- – amerikansk typografisk punkt:
- – numera: ”postscriptpunkt”, 0,352777… millimeter, exakt 1/72 tum. Tolv punkter bli en pica som alltså är exakt 1/6 tum eller 4,287… millimeter. Detta är det mått på punkt som används i sidbeskrivningsspråket Postscript;
- – i äldre amerikansk typografi är en punkt, ”picapunkt”, 0,35136 millimeter. Det går då 72,29 punkter på en tum och en pica blir då 4,216 millimeter. En amerikansk typografisk punkt förkortas 1pt.
– Typografiska punkter används numera bara för att ange teckenstorlek. Tidigare brukade man ange satsyta (textmassans längd och bredd) och indrag i cicero, men numera anges sådana mått i millimeter. – Skillnaden mellan europeiska och amerikanska punkter är över sex procent, alltså tillräckligt stor för att vara märkbar. (Skillnaden mellan de två olika amerikanska punktstorlekarna är däremot knappast märkbar.) I program för datorstödd typografi brukar man kunna ställa om mellan cicero och pica. Traditionellt används cicero i Sverige, men eftersom de typografiska programmen kommer från USA använder många pica i stället, ofta utan att vara medvetna om det;
- – observera att i versionsnumrering använder man punkt som avskiljare mellan huvudversionsnumret och det (eller de) nummer som står för mindre förändringar. Version 3.10 är tionde omarbetningen av version 3, det är inte, som i matematik, samma sak som version 3.1. Punkten motsvarar inte decimalkomma, så den ska inte bytas ut mot kommatecken vid översättning;
- – skiljetecknet punkt används på engelska som decimaltecken där vi på svenska använder decimalkomma. Talet pi skrivs 3,14… på svenska men 3.14… på engelska;
- – skiljetecknet . kallas på engelska för stop eller full stop;
- – se också halvhöjd punkt (tecknet ·).
[domäner] [matematik] [typografi] [ändrad 3 december 2022]
bokstav som i grekiska alfabetet motsvarar m. På svenska kallas den my, på engelska mu. Används som förkortning för mikro – en miljondel – se multipelprefix. Ibland används den latinska bokstaven u som ersättning för tecknet μ. (Mu uttalas ”mjoo” på brittisk engelska och ”moo” på amerikansk engelska.) – Förkortningen mc för mikro förekommer också.
[multipelprefix] [tecken] [ändrad 27 mars 2020]
multipelprefix för exakt en miljondel. Förkortas ibland med den grekiska bokstaven μ (my).
[multipelprefix] [ändrad 6 augusti 2018]
- – se singularitet;
- – ett experimentellt operativsystem från Microsoft. Det släpptes i början av 2008 till forskare för icke‑kommersiell användning. – Se Microsoft Researchs webbsidor: länk;
- – se Singularity Group.
[forskning och experimentell teknik] [matematik] [operativsystem] [utbildning] [ändrad 6 oktober 2022]
(greater than) – tecknet >. – Läs mer under mindre än.
[matematik] [tecken] [ändrad 18 augusti 2014]
- – ett program för attack mot it‑system. – Magnitude är ett exploit kit: det innehåller färdiga program som utnyttjar sårbarheter i program och filer. Programmet har spritts öppet, men de flesta webbsajter tog under 2014 bort annonser för Magnitude. Magnitude var tidigare känt som Popads. – En artikel om Magnitudes ”affärsmodell” finns i Computer Sweden (länk);
- – allmän betydelse: storleksordning; order of magnitude: faktor 10, alltså tio gånger större eller mindre än något annat.
[attacker] [matematik] [språktips] [ändrad 22 oktober 2017]
de siffror i ett avrundat tal som representerar den icke avrundade delen av talet. Exempel: om man skriver att företagets vinst är ungefär 3 200 000 000 dollar är ”32” värdesiffror. De åtta nollorna är inte värdesiffror, eftersom talet är avrundat. Men om vinsten verkligen skulle vara exakt 3 200 000 000 dollar skulle nollorna också vara värdesiffror. – Se också signifikanta siffror. – På engelska: significant figures, significant digits, sig figs. – Jämför med mantissa.
[matematik] [ändrad 12 maj 2020]
(theory of evidence, även belief functions eller Dempster‑Shafer) – metod att räkna fram hur stor tilltro man ska sätta till ett påstående. – Metoden utgår från hur stor tilltro man sätter till bevisen (evidensen) för påståendet, eller hur mycket man litar på uppgiftslämnarna. – Exempel: Säg att någon säger sig ha sett en främmande ubåt i skärgården, men att du bedömer sannolikheten för att vittnet är tillförlitligt till bara 40 procent. (Hur du kommer fram till den procentsatsen är en annan fråga.) Det betyder inte att sannolikheten för alternativet, att det inte finns en ubåt där, är 60 procent. Du kanske inte har någon information alls som styrker att det inte fanns någon ubåt: det faktum att ingen, förutom ett otillförlitligt vittne, har sett någon ubåt betyder ju inte att det inte finns någon. Slutsatsen kan bli att sannolikheten är 40 procent för ubåt, 60 procent obestämd. Så även om vittnet anses otillförlitligt kan observationen ändå leda till att du beslutar att sätta in ubåtsspaning, eftersom det finns mer som talar för ubåt än som talar emot. (Vid vilken procentsats du sätter gränsen är en policyfråga, inte en matematisk fråga.) Det hela blir mer komplicerat när det finns flera bevis och uppgiftslämnare som man har olika grad av tilltro till. – Sättet att räkna i evidensteori påminner om bayesisk sannolikhet. Skillnaden är att i bayesisk sannolikhet utgår man från vad som är känt sedan tidigare, i evidensteori från hur mycket man litar på påståendena (evidensen). Metoden har utvecklats av forskarna Arthur P Dempster (länk) och Glenn Shafer (länk). Mer i Wikipedia.
[sannolikhet] [ändrad 4 januari 2018]