biljon

tusen miljarder (1012) på svenska och de flesta europeiska språk (fast då ofta med lite annan stav­ning). Men på engelska är en billion där­­emot det­samma som en svensk miljard (109). Ordet biljon bör därför inte användas utan förklaring. Ordet introducerades av den franska 1400‑talsmatematikern Jehan Adam (se Wikipedia) som kallade det för bymillion – en miljon miljoner eller en miljon upphöjd till två. Han myntade också benämningen trimillion för triljon. – En tabell över namnen på stora tal finns här. Multipelpre­fixet för biljon är tera, och en biljon­­del anges med piko. – Se också tebi. – Se också billion laughs.

[matematiska tal] [ändrad 20 september 2019]

yottabyte

en kvadriljon byte – tusen zetta­byte, alltså 1 0008 byte. Tusen yottabyte blir i sin tur en brontobyte (en inofficiell benämning). Alternativt kan man säga att en yottabyte är lika med en biljon terabyte. – Multipelprefixet yotta står för en etta följd av 24 nollor, alltså 1024 eller 1 0008. Det påhittade ordet yotta ska föra tankarna till ordet för åtta på flera europeiska språk. – En lista på kilo­­byte, megabyte och så vidare finns under byte.

[måttenheter] [ändrad 20 november 2019]

slumptalsgenerator

eller slumpgenerator – ett program eller en anordning som framställer slumptal. – Det sker vanligen genom en kombination av matematiska beräkningar och oförutsägbara händelser. Man kan använda mätvärden från elektronisk utrustning, ett hårddiskhuvuds rörelser eller signaler från en digitalvideo för att störa eller stoppa en matematisk beräkning. Det förekommer också att användaren ombeds göra rörelser med musen medan beräkningarna pågår, vilket ger ett oförutsägbart bidrag till beräkningarna. – På engelska: random number generator. – Många ifrågasätter ifall slumptalsgeneratorer verkligen genererar slumptal, det vill säga att sannolikheten för att ett visst tal ska genereras är lika hög för alla tal inom det intervall som har valts. Man talar därför ibland hellre om pseudoslumptalsgeneratorer, på engelska pseudorandom number generators, förkortat PRNG.

[matematik] [ändrad 18 juni 2019]

Power

  1. – en familj av pro­ces­sorer som har ut­veck­lats av IBM. Mest känd är kanske PowerPC†, men det finns andra Power­proces­so­rer som Power4 och Power5. Powe­rproces­so­rerna är RISC-pro­ces­sorer, och det gemen­samma för dem är vad som kallas för en arki­tek­tur, Power­arki­tek­turen. – Läs mer hos IBM (länk);
  2. – en standard för trådlös elöver­föring – se Power 2.0;
  3. – allmän betydelse: kraft, effekt, servo- (power steering – servostyrning);
  4. – i matematik: potens – 8 to the power of 9 – 8 upphöjt till nio; power law – se potenslag.

[elektrisk ström] [matematik] [processorer] [ändrad 14 november 2018]

tilde

tecknet ~. – I webb­adresser (URL:er) står tilde för en sammandragen URL. På tilde-tecknets plats ska det egentligen stå en rad filnamn, åtskilda av sned­streck. Men dem slipper man alltså att skriva ut. – För att skriva ~ fri­stå­ende behövs två knapp­tryck­ningar: först på tilde-tangenten (den brukar finnas till höger om Å), sedan på mellan­slags­tangenten;

  • – Egent­ligen hör tecknet tilde hemma i spanska och portugisiska, där det alltid står över en bokstav: español (spanska för ’spanska’), João (portu­gi­siska för Johan);
  • – Inom matematik används fristående tilde som tecken för ’ungefär’, men då ska det egent­ligen pla­ce­ras i höjd med ett binde­streck. Avancerade ord­behandlare placerar tecknet på olika höjd, beroende på om det är fri­stå­ende eller står över en bokstav;
  • – I formell logik kan tilde stå för negation: ~A utläses som icke‑A (”det är inte sant att A”). Ett annat tecken för negation är ¬.

[logiska symboler] [matematik och logik] [tecken] [ändrad 19 oktober 2017] 

map

  1. – a mapen karta – ofta även, beroende på sammanhanget: avbildning, diagram, beskrivning, specifikation. – Se också bitmap;
  2. – to mapatt rita upp, att planera, att kartera, kartlägga eller att specificera; i matematik: att avbilda (alltså att rita en kurva som motsvarar en matematisk funktion). – Ordet används i datorvetenskap i överförd bemärkelse om hur element i en datamängd knyts till element i en annan datamängd. Kan översättas med sammanpassa, passa ihop. – Map and reduce – i programmering: att rita upp (to map) ett problem i delar som kan bearbetas var för sig (i ett system med många processorer) och därefter reducera genom att lägga ihop lösningarna på de olika delproblemen.

[data] [geo] [matematik] [programmering] [ändrad 3 juni 2020]

P

  1. en klass av matematiska problem som det går relativt snabbt att lösa och snabbt att kontrollräkna. P står för polynom. – När det gäller matematisk komplexitet talar man om klasserna P, NP och de NP‑fullständiga problemen. P är den mest hanterliga klassen. Vanliga be­räk­ningar inom ekonomi och administration kan ses som problem i klassen P. – Att problemen går snabbt att lösa betyder att beräkningarna tar kort tid i förhållande till, grovt räknat, antalet tecken i den mate­mat­iska beskrivningen av problemet som ska lösas. För­kort­ningen P för polynom (eng­el­ska polynomial) syftar på att den maximala tidsåtgången för lösning av problemet kan uppskattas med en matematisk formel (ett polynom) med ledning av problemets algoritm. – Det finns tal i klassen P som det skulle ta hur lång tid som helst att lösa, men det är i så fall uppenbart på för­hand, även för en icke-matematiker. – När problemet väl är löst är det enkelt att kontrollera ifall lösningen är rätt. – Läs också om frågan om ifall P=NP?;
  2. – (för wait) – se semafor.

[förkortningar på P] [matematik och logik] [programmering] [ändrad 5 juni 2017]

U

  1. – standardmått (U=unit) för höjden på datorer och annan utrustning som ska monteras i rack. En U är 1,75 tum, alltså 44,45 millimeter;
  2. – U – i nätspråk: alternativ stavning av you.

[hårdvara] [måttenheter] [nät- och sms-språk] [ändrad 17 maj 2018]

Paretoprincipen

Paretodiagram som åskådliggör Pareto-principen. Den svarta linjen visar ackumulerat värde.
Paretodiagram som åskådliggör Pareto-principen. Den svarta linjen, som planar ut, visar ackumulerat värde.

(the Pareto principle)”20 procent av orsakerna står för 80 procent av effekterna.” – 20 procent av kunderna står för 80 procent av försäljningen, de rikaste 20 procenten av befolkningen äger 80 procent av alla pengar, 20 procent av problemen tar 80 procent av tiden att lösa. – Paretoprincipen är därför också känd som 80‑20‑regeln. Det är en iaktta­gelse som stämmer ungefär i många fall, inte en exakt lag. Paretoprincipen kan gälla i flera led: inom de 20 procenten står återigen 20 procent av orsakerna för 80 procent av effekterna: alltså fyra procent mot 96 procent. Och så vidare  – Ett diagram som visar fördelningen med orsakerna (i bred bemärkelse) på längd­axeln och effekterna på höjdaxeln kallas för Paretodiagram. Ett Paretodiagram som åskådliggör Paretoprincipen har en stor kropp i ena änden (80 procent av effekterna på höjdaxeln) medan större delen av diagram­met är en lång smal svans (20 procent av effekterna på höjdaxeln, men 80 procent av orsakerna på längdaxeln). – I företagsekonomi har principen använts som motive­ring för att satsa på de 20 pro­centen och strunta i resten. Detta har ifrågasatts – se den långa svansen. – Se också drakkung, potenslag, svart svan och Zipfs lag. – Läs också om DSDM. – Prin­cipen är uppkallad efter den italienska ekonomen och industria­listen Vilfredo Pareto (1848—1923, se Wikipedia).

[lagar] [statistik] [ändrad 6 maj 2020]