– Ordet: Kommer av engelska trunk i betydelsen trädstam – det som blir kvar när man har huggit av grenarna. – Termen trunkera(truncation) i denna betydelse har inget direkt att göra med den engelska termen trunk i tele- och datakommunikation.
mått på frekvens – en svängning (cykel) i sekunden. En vågdal och en vågtopp. Uppkallad efter den tyska vetenskapsmannen Heinrich Hertz (1857—1894, se Wikipedia), som upptäckte den elektromagnetiska strålningen, och därmed möjliggjorde radio och television. Men måttet hertz används också om ljudvågor. – Förkortas Hz.
multipelprefix för 1021, alltså en etta följd av 21 nollor – tusen triljoner. En zettabyte är tusen exabyte. Tusen zettabyte blir i sin tur en yottabyte (1024). – Zetta är ett påhittat ord som ska föra tankarna till latinska septem för sju, eftersom 1 följt av 21 nollor är lika med 1 0007.
Edward Lorenz, meteorologen som gjorde matematik av kaos.
(1917—2008) – amerikansk meteorolog och matematiker, den direkta upphovsmannen till kaosteorin. – Runt 1960 utvecklade Lorenz med hjälp av Margaret Hamilton och Ellen Fetter (senare Ellen Gille) ett datorprogram som simulerade luftmassornas rörelse i atmosfären. Han upptäckte då att mycket små förändringar av ingångsvärdena kunde leda till mycket stora och oförutsägbara förändringar. Det räckte med att han rundade av ingångsvärdet 0,506127 till 0,506 – en avrundning som i normal fysik är försumbar – för att modellen skulle förutspå helt andra vindar. Denna känslighet för mycket små förändringar är en följd av den matematiska modellens uppbyggnad, men den stämmer också med många företeelser i naturen. – Lorenz beskrev detta i artikeln Deterministic nonperiodic flow(arkiverad), som publicerades 1963. Lorenz namngav 1972 den omtalade fjärilseffekten i sitt föredrag ”Kan en fjäril som fladdrar med vingarna i Brasilien starta en virvelstorm i Texas?”.
Det är matematiskt bevisat att linjerna i Lorenzattraktorn aldrig går i exakt samma bana.
– Lorenz har också visat hur enkla ekvationer kan ge upphov till ett oändligt komplicerat mönster, Lorenzattraktorn. Lorenzattraktorn ser ut som två spiraler som är hopväxta. Den skapas av en rörlig punkt som rör sig i en cirkel, men aldrig i exakt samma bana. På ett till synes oförutsägbart, men matematiskt bestämt, sätt hoppar den rörliga punkten ibland över till den andra ringen, där den inte heller någonsin går i exakt samma bana två gånger. – Lorenz var professor på MIT. Han pensionerades 1981. Han fick många utmärkelser, bland annat det svenska Crafoordpriset(länk) (brukar fungera, trots överstrykning) 1983. – Läs mer i Wikipedia.
den vanliga måttenheten för digital information. Uttalas ”bajt”. En byte är numera åtta bit, alltså åtta ettor och/eller nollor. Förkortas ofta B. En svensk beteckning som sällan används är oktett. – Observera att en byte i äldre datateknik inte alltid var åtta bit. Ordet knöts till åtta bit under den tid då åttabitars processorer var vanliga.
en svensk stiftelse som sprider information om global utveckling med hjälp av grafisk presentation av statistiska data. – Gapminder sålde 2007 programmet Trendalyzer till Google. Stiftelsen grundades 2005 av Ola Rosling, Anna Rosling Rönnlund och Hans Rosling (1948-2017). Programmet Trendalyzer utvecklades av Ola Rosling, men blev känt genom Hans Roslings föredrag. – Se gapminder.org.
ett program för grafisk representation av data. Det utvecklades av Ola Rosling för stiftelsen Gapminder, som 2007 sålde Trendalyzer till Google. Google tillhandahåller det under namnet Data explorer(länk). Programmet är förinställt för att hantera fem variabler: x‑axel, y‑axel, bubblor i olika storlekar och färger samt en glidande tidsaxel. Programmet levereras med en uppsättning data om global utveckling, men användaren kan mata in egna data.
engelsk matematiker och datorpionjär (1912—1954). – Alan Turing beskrev 1936 en teoretisk modell av ett datorprogram och en dator, det som numera kallas för en Turingmaskin. Det gjorde han i en matematisk-logisk uppsats om det så kallade stopproblemet. Artikeln har blivit en klassiker inom datorvetenskapen. (Läs också om Alonzo Church† och Church‑Turings hypotes.) – Under andra världskriget arbetade Turing på Bletchley Park med att knäcka tyskarnas kryptering. Han konstruerade där maskinen ”The Bombe”, som dechiffrerade meddelanden som hade krypterats med tyskarnas krypteringsapparat Enigma, men han var på sin höjd inspiratör till datorn Colossus†. – Efter kriget, 1946, konstruerade han datorn ACE†, och 1948 deltog han i konstruktionen av Manchester Mark I†. – 1950 beskrev han det som sedan dess kallas för Turingtestet i en artikel som blev banbrytande inom området artificiell intelligens. – I början av 1950‑talet studerade han också morfogenetik, det som nu kallas för fraktala former. Alan Turing var troligen också den första som programmerade en dator till att spela musik. Se denna artikel från British Museum med ljudfil (en bit ner på sidan). – 1952 dömdes Turing för homosexuella handlingar, och 1954 dog han i vad som då tolkades som självmord. (Att det var självmord ifrågasattes 2012 av professor Jack Copeland, se denna artikel.) – I september 2009 beklagade Storbritanniens dåvarande premiärminister Gordon Brown officiellt hur Turing hade behandlats. Han erkände att utan Turings insatser kunde andra världskrigets förlopp ha blivit mycket annorlunda. På julafton 2013 benådades Turing postumt. – Se här och här (pdf för nerladdning). – Turingpriset, A M Turing Award, är uppkallat efter Alan Turing. – Standardbiografin om Alan Turing är Alan Turing: The Enigma (1983) av Andrew Hodges(länk). David Lagercrantz har skrivit en roman om Alan Turing, Syndafall i Wilmslow (2009, se intervju i Computer Sweden). Filmen Breaking the code från 1996 handlar om Turings liv, liksom The imitation game från 2014 – se IMdB(länk). – Se också The Turing digital archive och Andrew Hodges webbplats Alan Turing: the enigma. – En av Turings anteckningsböcker såldes i april 2015 på auktion i New York för 1 025 000 dollar.
