i datorteknik: principiell, abstrakt, oberoende av hur en konstruktion realiseras praktiskt – alternativet till fysisk inom datorteknik. Syftar på hur data och program ter sig för användaren. Det prydliga (logiska) filsystemet med filer och mappar motsvaras till exempel inte av motsvarande (fysiska) ordning på hårddisken. En fil som är fragmenterad finns fysiskt på flera ställen på hårddisken, men logiskt är den en enda sammanhängande fil. Det är operativsystemet som döljer det fysiska systemet för användaren och realiserar det som ett logiskt system. Man talar också om abstraktion, att operativsystem, program och utvecklingsverktyg abstraherar. Det betyder att användare inte ska behöva veta hur ett it‑system är uppbyggt fysiskt: de ska bara behöva känna till namngivna objekt och funktioner som fungerar på ett känt och förutsägbart sätt.
[it-system] [logik] [ändrad 28 augusti 2020]
inom it: graderad, mjukt avgränsad, mjuk; ungefärlig. – Ordet fuzzy används i datavetenskap och logik om programmerings- och klassificeringsmetoder som inte besvarar frågor med bara ja eller nej (eller sant eller falskt), utan på sätt som kan beskriva och hantera övergångstillstånd och mindre avvikelser på ett lämpligt sätt. Till exempel i procent: 87 procent ja och 13 procent nej. – Se fuzzy logic och fuzzy search. – Engelska fuzzy betyder i allmänspråket luddig, fjunig, men när ordet används i datorvetenskap handlar det inte om något som är luddigt eller oklart, utan om något som är exakt programmerat för att, så gott det går, ersätta beskrivningar som ”nästan”, ”lite grann” eller ”lite för mycket”. Det handlar snarast om att ersätta ett exakt värde med ett intervall, och genom att använda flera kriterier för att beräkna intervallet ringa in ett lämpligt värde. Alternativt motsatsen: att utgå från ett exakt värde, som ett sökord, och hitta flera, näraliggande värden (till exempel alternativa stavningar eller vanliga felstavningar). – Ordet fuzzy bör alltså inte, utom i skämtsamma sammanhang, översättas med ord som luddig eller oskarp.
[datorvetenskap] [logik] [programmering] [språktips] [ändrad 5 september 2018]
vågrörelse med en början och ett slut i tiden. – Den matematiska formel som beskriver vågen anger alltså inte bara hur vågen ser ut, utan också var den börjar och slutar. – Vågelement används som ett inexakt sätt att komprimera digitala bilder genom att omvandla bilderna till matematiska uttryck. Metoden är besläktad med Fourier‑transformationen (ett sätt att omvandla oregelbundna signaler till kombinationer av enkla sinusvågor), men vågelement har visat sig vara en bättre metod att komprimera bilder. – Kallas, när det gäller datakomprimering, på svenska också för vågpaket. – På engelska: wavelet.
[bildbehandling] [matematik] [ändrad 11 oktober 2018]
mått på belastning i internettrafik: en bit som skickas en engelsk mil (≈1,6 kilometer) i ett nätverk.
[internet] [måttenheter] [ändrad 11 maj 2020]
i sannolikhetslära: lag som säger att obetydliga händelser är mycket mer vanliga än betydelsefulla händelser av samma slag. – Detta gäller för många företeelser, till exempel för jordbävningar, men inte för alla. Mer exakt står sannolikheten, om en potenslag är tillämplig, för att en händelse av den typ det gäller i omvänd exponentiell proportion mot händelsens storlek. Alltså: om sannolikheten för att en händelse med värdet 1 ska inträffa är 1/10, så är sannolikheten för att en händelse med värdet 2 ska inträffa 1/102 alltså 1/100. Sannolikheten för en händelse med värdet 3 är 1/103, alltså 1/1 000. Värdena är givetvis ungefärliga. – Potenslagar stämmer för många naturfenomen. – En känd potenslag är Zipfs lag. – Se också långa svansen, Paretoprincipen, svart svan och drakkung. – På engelska: power law.
[sannolikhet] [ändrad 11 december 2017]
en viktig händelse som inträffar oväntat ofta. – En drakkung inträffar betydligt oftare än den skulle göra om den följde en potenslag: potenslagar säger att ju större eller mer betydelsefulla händelser är, desto mer sällan inträffar de. En så kallad svart svan är en stor händelse som är så ovanlig att vi gör misstaget att tro att den inte kommer att inträffa alls; en drakkung kan vara lika stor och betydelsefull som en svart svan, men inträffar oftare. – Forskarna Hugo Cavalcante i Brasilien och Daniel Gauthier i USA har utvecklat en metod att i förväg upptäcka att en drakkung kommer att inträffa, se denna artikel. – Drakkungar är figurer i kinesisk mytologi. På engelska: dragon king. – Se också den långa svansen, Paretoprincipen och Zipfs lag.
[sannolikhet] [ändrad 11 december 2017]
- – k är multipelprefix för kilo- (= ⨯1 000). Det ska alltid skrivas med litet k. – Men i synnerhet i USA är det vanligt att det också skrivs med stort K (fel!), och K kan där också stå för kilogram. Inom foto och video anger k ibland horisontell upplösning: 4k står för ett bildformat med ungefär 4 000 bildpunkter på långsidan;
- – K är förkortning för svart i färglära. Det ingår i förkortningen CMYK. Skrivs med stort K. – K står för svart eftersom det är sista bokstaven i black. B var upptaget: det står för blått.
[förkortningar på K] [multipelprefix] [färg] [ändrad 24 januari 2018]
multipelprefix för tusen, förkortat k (liten bokstav). – Tusen kilo-, alltså en miljon, blir mega-. En tusendel heter milli-. – Förleden kilo- används ofta i datorteknik för 1 024 (210), men för det finns också det binära multipelprefixet kibi-.
[multipelprefix] [ändrad den 11 december 2013]
- – B – förkortning för byte. Skrivs med stort B. – Det är ingen officiell förkortning, men används ändå: MB för megabyte, GB för gigabyte, TB för terabyte och så vidare. – Det förekommer också att bit förkortas med
litet b, men undvik det. Det är risk för sammanblandning med B för byte. Skriv bit även i förkortningar, alltså kbit för kilobit, Mbit för megabit och Gbit för gigabit;
- – beteckning (enhetsbokstav) på den andra inbyggda diskett‑stationen på datorer med DOS eller Windows. Skrivs ofta B: med kolon, eftersom det alltid måste stå ett kolon mellan enhetsbokstaven och den följande filspecifikationen (alltså beteckningen på den fil på disketten som man vill öppna). Moderna datorer använder inte disketter, så enhetsbokstäverna A och B används normalt inte längre. – Se också A och C;
- – se /b/ (diskussionsforum);
- – se ctrl-b.
- – förkortning för bel, se decibel;
- – ett numera mycket ovanligt programspråk som utvecklades i slutet av 1960‑talet på Bell Labs av Ken Thompson och Dennis Ritchie†. Det ses som en föregångare till det desto mer framgångsrika programspråket C;
- – för blått, se RGB.
[datalagring] [diskussioner] [färg] [förkortningar på B] [grafiskt användargränssnitt] [måttenheter] [programspråk] [tangentbord] [typografi] [ändrad 5 juli 2021]
en paradox om matematisk oändlighet, framlagd av matematikern David Hilbert (1862—1943, se Wikipedia, se också avgörbarhetsproblemet). – Hilberts paradox beskriver ett hotell som har ett oändligt antal rum, och alla rummen är upptagna. Hotellet har alltså ett oändligt antal gäster. Nu kommer det en gäst till, men alla rummen är ju upptagna. Låt då gästen i rum 1 flytta till rum 2, gästen i rum 2 till rum 3, och så vidare. Den nya gästen kan då flytta in i rum 1, men ingen behöver flytta ut. – Det går också att få in ett oändligt antal nya gäster genom andra sätt att flytta om gästerna: de befintliga gästerna flyttar till dubbla rumsnumret (rum 1 till rum 2, rum 2 till rum 4, rum 3 till rum 6…), och då blir ett oändligt antal rum lediga (nämligen alla rum med udda nummer). – Tankeexperimentet används ofta i diskussioner om oändlighetens natur. Hilberts paradox är också känd som ”Hilberts hotell” och ”Grand Hotel-paradoxen”. – Läs mer i h2g2.
[matematik] [ändrad 17 januari 2023]