(spanning tree) – i nätstrukturer: en sammanhängande figur av linjer (en graf) som når alla noder (knutpunkter) i nätet. Figuren får grena sig, men den får inte bilda slingor. – Minsta uppspännande träd(minimum spanning tree, på svenska också minimalt…) är den kortaste graf som når alla noder i nätet (beskrivs här). – Spanning tree protocol, känt som STP, är ett protokoll som används för att hindra att meddelanden i nätverk går i slingor. Protokollet, som utvecklades 1985 av Radia Perlman, då på Digital†, senare på Intel, nu på Dell, hittar ett minsta uppspännande träd i nätet och stänger av alla förbindelser som inte ingår i trädet. Ett meddelande som slussas från nod till nod kan då inte gå runt i slinga. – I början av 00-talet började det bli uppenbart att STP inte var effektivt, och rent av kontraproduktivt, i stora nätverk, eftersom det bara tillåter en enda förbindelse mellan två noder i nätverket, inte alltid den kortaste eller snabbaste. Därför utvecklades TRILL som allt mer har ersatt STP. – Läs mer i Wikipedia. – Läs också om traversering.
– Omega – det operativsystem som Google använder internt för sina tjänster, som sökmotorn och Gmail. Det ersatte 2013 operativsystemet Borg†. – Det finns också ett utförande som Google har släppt med öppen källkod, Kubernetes. – Läs mer i denna artikel från Google (länk) och i denna artikel från ACM(länk);
– i matematik: sannolikheten för att ett datorprogram avslutas inom ändlig tid, uttryckt som ett tal mellan noll och ett. – Talet definierades av den argentisk-amerikanska matematikern Gregory Chaitin(länk), då på IBM. Det kallas också för Chaitins konstant. – Omega är definitionsmässigt ett icke beräkningsbart tal. Definitionen av talet bygger på datorpionjären Alan Turings† uppsats från 1936 om stopproblemet. Chaitin definierade omega redan på 1960‑talet, men han såg det länge som en rent teoretisk skapelse. Senare har den argentinska matematikern Verónica Becher(länk) visat att talet är användbart i andra matematiska sammanhang;
matematisk funktion som är relativt enkel att utföra, men svår eller praktiskt taget omöjlig att utföra i omvänd riktning. – Jämför med tvåvägsfunktioner, till exempel paren addition och subtraktion eller multiplikation och division. Det är lätt att räkna ut att 7×9=63, och nästan lika enkelt att kontrollräkna: 63÷7=9. Envägsfunktioner har inga enkla sådana omvändningar. Ta räkning med potenser: det är lätt att räkna ut att 7 upphöjt till 5 är 16 807, men det finns inget enkelt sätt – ingen algoritm – för att räkna ut femte roten ur 16 807. Man får pröva sig fram. – Envägsfunktioner i kombination med hemliga matematiska genvägar är förutsättningen för asymmetrisk kryptering. Ett meddelande (klartexten) omvandlas då först till siffror, och det tal som då uppstår behandlas matematiskt med envägsfunktioner. Man får då ett nytt tal, som är det krypterade meddelandet (kryptotexten). Någon som uppfångar det krypterade meddelandet kan inte på rimlig tid återskapa det ursprungliga talet, även om det är känt vilka envägsfunktioner som har använts. (Vilket vanligtvis är känt – se Kerckhoffs princip.) För att återskapa det ursprungliga talet och därmed meddelandet i klartext, alltså för att dekryptera meddelandet, måste man känna till ett hemligt tal (en privat nyckel), som kan användas för att återskapa meddelandet på ett relativt enkelt sätt. Det hemliga talet är utvalt med hjälp av en matematisk genväg på ett sådant sätt att envägsfunktionen med hjälp av det blir en tvåvägsfunktion. – På engelska: one-way function.
flyttalsberäkningar per sekund. På engelska: floating-point operations per second. Ett tidigare vanligt prestandamått, mest relevant för matematikinriktade program och för bildbehandling. Oftast anges det i gigaflops, Gflops eller teraflops. – Observera: S:et ingår i förkortningen. Det är alltså inget plural-s.
tusen miljarder (1012) på svenska och de flesta europeiska språk (fast då ofta med lite annan stavning). Men på engelska är en billion däremot detsamma som en svensk miljard (109). Ordet biljon bör därför inte användas utan förklaring. Ordet introducerades av den franska 1400‑talsmatematikern Jehan Adam(se Wikipedia) som kallade det för bymillion – en miljon miljoner eller en miljon upphöjd till två. Han myntade också benämningen trimillion för triljon. – En tabell över namnen på stora tal finns här. Multipelprefixet för biljon är tera, och en biljondel anges med piko. – Se också tebi. – Se också billion laughs.
en kvadriljonbyte – tusen zettabyte, alltså 1 0008 byte. Tusen yottabyte blir i sin tur en ronnabyte. Alternativt kan man säga att en yottabyte är lika med en biljonterabyte. – Multipelprefixetyotta står för en etta följd av 24 nollor, alltså 1024 eller 1 0008. Det påhittade ordet yotta ska föra tankarna till ordet för åtta på flera europeiska språk. – En lista på kilobyte, megabyte och så vidare finns under byte.
eller slumpgenerator – ett program eller en anordning som framställer slumptal. – Slumptalsgenerering sker ofta genom en kombination av matematiska beräkningar och oförutsägbara händelser. Man kan använda mätvärden från elektronisk utrustning, ett hårddiskhuvuds rörelser eller signaler från en digitalvideo för att störa eller stoppa en matematisk beräkning. Det förekommer också att användaren ombeds göra rörelser med musen medan beräkningarna pågår, vilket ger ett oförutsägbart bidrag till beräkningarna. – På engelska: random number generator. – Många ifrågasätter ifall slumptalsgeneratorer verkligen genererar slumptal, det vill säga att sannolikheten för att ett visst tal ska genereras är lika hög för alla tal inom det intervall som har valts. Man talar därför ibland hellre om pseudoslumptalsgeneratorer, på engelska pseudorandom number generators, förkortat PRNG – se pseudoslumptal. – Läs också om Ernie.
– en familj av processorer som har utvecklats av IBM. Mest känd är kanske PowerPC†, men det finns andra Powerprocessorer som Power4 och Power5. Powerprocessorerna är RISC-processorer, och det gemensamma för dem är vad som kallas för en arkitektur, Powerarkitekturen. – Läs mer hos IBM (länk);
– en standard för trådlös elöverföring – se Power 2.0;
