Merkleträd

(Merkle tree) – ett antal dokument eller annan information som skyddas mot manipulation av  kondensat i en trädformad struktur. – I Merkleträdets löv eller slutnoder (de nedersta och yttersta noderna i det upp-och-nervända trädet) finns de dokument eller den information som ska skyddas. Varje löv innehåller också ett kondensat av sitt innehåll. Varje löv har en gren till en nod en nivå högre upp i nätverket: vanligtvis går det två löv på varje närmast högre nod, men det kan vara tre eller fler. Den högre noden innehåller ett kondensat av de två (eller fler) lövens kondensat. På samma sätt har de högre noderna grenar till noder på närmast högre nivå, och där beräknas på samma sätt kondensat av kondensaten på de två (eller fler) närmast underordnade noderna. Överst i Merkleträdet finns en toppnod som innehåller ett kondensat av de närmast underordnade noderna, alltså ett kondensat av kondensat av kondensat hela vägen ner till trädets löv. – Om innehållet i de nedersta noderna (löven) ändras på något sätt förändras också kondensaten. Det är alltså möjligt att upptäcka ändringar genom att upprepa beräkningen av kondensaten. – Merkleträdet utvecklades och patenterades 1979 av den amerikanska datorvetaren Ralph Merkle (merkle.com).

[kryptering] [matematik] [10 januari 2018]

gig

  1. – ursprungligen: spelning (för musiker eller DJ), i överförd betydelse: tillfälligt jobb, knäck. Ordet används både på svenska och engelska. Gig i denna betydelse stavas så på svenska, men i bestämd form blir det gigget. – Se också gig economy och jämför med hack;
  2. – kort för giga som i gigabyte. ”Hårddisken är på 500 gig.”

[arbetsmarknad] [multipelprefix] [21 december 2017]

p-hacking

ett slags fusk med statistik. När man ska redovisa en undersökning sorterar man bort tillräckligt många oönskade resultat för att utfallet ska bli det man önskar. p står för probability, sannolikhet; se också hack.

[sannolikhet] [20 december 2017]

operator

  1. – i matematik och programmering: tecken som står för en logisk eller matematisk operation. De vanliga matematiska tecknen som +, – och × är operatorer, liksom de tecken som används i logik. Operatorer behöver inte vara speciella tecken, utan kan skrivas med vanliga bokstäver, vilket är det vanliga i programmering. Operatorer måste ha en eller flera operander, alltså värden som operationen ska utföras på:
    • Unära operatorer har bara en operand, till exempel negation¬A står i logik för icke A – ”påståendet A är inte sant”;
    • Binära operatorer har två operander. Tecknen för de fyra räknesätten har två operander, till exempel 2+2=4. Det kan invändas att vi kan addera många tal – 2+2+2+2+2=10 –, men det är en kedja av binära ope­ra­tioner: (((2+2)+2)+2)+2). Inom logik anges konjunktion, dis­junk­tion, implikation och ekvivalens också med binära operatorer;
    • Ternära operatorer har tre operander.
      – Inom programmering går det att införa operatorer med de egen­skaper man önskar.
  2. – engelska för operatör.

[matematik och logik] [programmering] [19 oktober 2017]

unär operator

(unary operator, på svenska också enställig operator eller monadisk operator)operator som bara kan ha en operand. Termen används i matematik och programmering. Exempel på unära operatorer är:

  • – fakultetsoperatorn, som markeras med utropstecken – till exempel 5!, som står för 5×4×3×2×1=120;
  • negation – till exempel ¬A som utläses icke A (=påståendet A är inte sant);
  • – exponenten för potens: 53 står för 5×5×5=125.

– Observera att det kan verka som om dessa operatorer kan ha flera operander, men det är en synvilla. Man kan till exempel räkna ut (3+2)!, men eftersom 3+2 står inom parentes ska det räknas ut först, och då blir det 5, alltså: 5!. Inom logiken är ¬(A∧B) (=icke A och B) en giltig sats, men bara därför att A∧B förenas av tecknet för konjunktion (logiskt och), och för tydlighetens skull står inom parentes.

[matematik] [programmering] [19 oktober 2017]

kondensatkedja

(hash chain, på svenska även: hashkedja) – upprepad beräkning av kondensat med samma nyckel på samma text. – Man beräknar alltså först kon­den­sat på texten, sedan beräknar man kondensat på kondensatet, och så vidare så många gånger som man önskar. – Detta används bland annat som ett sätt att skydda lösenord som skickas via internet eller annat nätverk till servrar. I stället för att servern lagrar lösenordet i klartext, vilket gör det oskyddat vid dataintrång, kör den först lösenordet genom en kondensatkedja, till exempel 1 000 gånger. När användaren skickar lösenordet körs det först hos klienten genom kondensatkedjan 999 gånger. Det är sedan en enkel sak för servern att beräkna kondensatet en sista gång så att det blir 1 000 gånger och sedan kontrollera att det stämmer. För en angripare är detta praktiskt taget ogenomträngligt. – Jämför med blockkedja.

[kryptering] [matematik] [19 oktober 2017]