Ord och uttryck i it-branschen
antagandet att alla data i statistisk analys kan passas in i en normalfördelningskurva, och att varje värde som tillkommer är oberoende av de tidigare. Men så är ofta inte fallet. – Förkortas IID, iid eller i. i. d. På svenska: oberoende och likafördelade, förkortat OLF.– Se också svart svan och ludiskt felslut.
[statistik] [ändrad 12 april 2020]
[förkortningar på D] [it-säkerhet] [måttenheter] [nätverk] [skrivare] [upplösning] [ändrad 8 augusti 2017]
teori om hur man väljer bästa handlingsalternativet gentemot en eller flera andra aktörer. Ofta handlar det om ifall man ska utgå ifrån att den andra parten är hederlig, hjälpsam och uppriktig eller ohederlig, smitare och bluffare. – Spelteori kan tillämpas på sällskapsspel, där reglerna är fasta och antalet möjligheter är begränsat, men teorin har redan från början främst gällt ekonomiskt beteende samt politisk och militär strategi. – Det klassiska exemplet på spelteori är fångens dilemma. Ett annat är middagsätarens dilemma. Ett spel som ger intressanta resultat är ultimatumspelet. Se också Nash‑jämvikt och allmänningens tragedi. – Spelteori används inom marknadsekonomisk analys, men teorin blev först känd som militärstrategiskt verktyg under det kalla kriget. Som upphovsmän räknas John von Neumann† och Oscar Morgenstern (se Wikipedia). – Spelteoretiska hypoteser har med it kunnat testas genom simulering i stor skala. Det anordnas tävlingar där olika spelteoretiska strategier tävlar mot varandra. – På senare år har psykologiska experiment i grupper visat att ekonomins spelteori inte alltid kan förutsäga mänskligt beteende. Människor väljer inte alltid det alternativ som ger högst ekonomisk utdelning: de drar sig hellre ur en transaktion än de finner sig i att bli orättvist behandlade, även om de förlorar pengar på kuppen. Spelteoretiska försök visar också att människor har svårt att acceptera folk som åker snålskjuts på andra, och därför vill avskräcka dem, även om det kostar. Självkänsla och rättvisa verkar vara viktigare än ekonomisk vinst. – På engelska: game theory.
[psykologi] [spelteori] [ändrad 12 januari 2020]
(the ultimatum game) – experiment i spelteori: försöksperson A ska dela upp en summa pengar mellan sig själv och försöksperson B. Men om försöksperson B sedan säger nej till uppdelningen får varken A eller B några pengar. – Försöksperson A kan alltså fördela 100 kronor så att A och B får 50 kronor var, ge 99 kronor åt sig själv och en krona åt B eller dela upp pengarna på något annat sätt. – Vad som nästan alltid händer är att försöksperson B tackar nej till alltför ofördelaktiga uppdelningar. Alltså får varken A eller B några pengar, och A faller på eget grepp. Gränsen varierar men går ofta vid 25 procent. – Enligt klassisk spelteori borde försöksperson B acceptera alla uppdelningar, eftersom det är bättre att få en krona av hundra än att inte få något alls. Men så går det alltså inte. Ultimatumspelet anses därför visa att de flesta inte accepterar att bli ogint behandlade. Hellre avstår de från pengar och ger motparten en näsbränna. – En släkting till ultimatumspelet är diktatorspelet. – Läs mer i Wikipedia.
[spelteori] [ändrad 12 juni 2017]
om nätverk: schematisk beskrivning av hur enheterna i ett datornätverk är sammankopplade. – En topologi beskriver med enkla geometriska modeller hur datorer och annan utrustning är anslutna till varandra. Man renodlar strukturen genom att tänka sig att alla böjda och tilltrasslade kablar rätas ut. Vanliga topologier är stjärnformad, hierarkisk, ringformad och mesh (spindelnät). – Ordet: Topologi är den gren av matematiken som handlar om beständiga egenskaper hos föremål som kan böjas, vridas och deformeras, som rep, tygstycken och elastiska föremål – ”geometri utan mått”. Att avgöra om en knut kan lösas upp är en topologisk uppgift. – Topos är grekiska för plats. – På engelska: topology.
[matematik] [nätverk] [ändrad 3 december 2018]
(1903—1957) – ungersk matematiker och datorpionjär, från 1930 verksam i USA. – John von Neumann var en av de viktigaste teoretikerna bakom den moderna datortekniken. Han har gett namn åt von Neumann‑arkitekturen, som han tillämpade vid konstruktionen av datorn Edvac†. Han formulerade också teorier om cellautomater och självreplikerande maskiner – en idé som anknöt till upptäckten av DNA. – John von Neumann räknas också, tillsammans med Oscar Morgenstern† (se Wikipedia), som den viktigaste teoretikern bakom spelteorin. Spelteorin användes i USA som ett verktyg för strategisk analys under det kalla kriget, och John von Neumann var med i den amerikanska atomenergikommissionen som ledde utvecklingen av USA:s kärnvapenarsenal. De sista åren kom han till mötena i rullstol. Han och Henry Kissinger var förebilder till Peter Sellers rollfigur Dr Strangelove i filmen med samma namn (se IMDb: länk). – Utmärkelsen John von Neumann medal är uppkallad efter honom.
[datorpionjärer] [it-historia] [john von neumann] [spelfilmer] [spelteori] [ändrad 31 januari 2021]
(floating-point number eller bara float) – tal skrivet med ett fast antal siffror och vid behov avrundat. – Flyttal är uppdelade i värdesiffror och de siffror som anger storleksordningen. Exempel: i stället för 3,14 skulle man skriva 314 och –2, där –2 betyder delat med hundra (×10–2). Behöver man i stället skriva 314 miljoner blir det 314 och 6 (sexan står för ×106). – Värdesiffrorna kallas för mantissa. Talet som anger storleksordningen kallas för exponent. – Poängen är att man kan skriva stora och små tal på samma begränsade utrymme. Vid multiplikation och division kan man dessutom beräkna mantissa och exponent var för sig. – Nackdelen är att tal med många värdesiffror måste rundas av. Flyttal kan därför inte användas i exakta matematiska beräkningar med stora tal, men de används ofta i tekniska beräkningar. Det kan dock behövas knep för att se till att avrundningsfelet inte växer när beräkningarna har många steg. – I själva verket används potenser av det binära systemet, men det är samma princip. – Beräkningar med icke avrundade tal kallas för heltalsberäkningar. – Ordet: Flyta syftar på att det underförstådda decimalkommat kan ”flyta”, alltså stå var som helst i talet. – Flyttalsnotation (floating‑point notation) eller flyttalsrepresentation (floating‑point representation) – sätt att skriva tal som flyttal, vanligen med ett bestämt antal siffror i mantissan. – En vanlig standard för flyttalsberäkningar har fastställts av IEEE, se IEEE 754. – Läs också om decimal128.
[matematik] [programmering] [ändrad 10 maj 2020]
eller inkluderande disjunktion – ett logiskt villkor som betyder ”A eller B eller båda”. När logiker säger bara disjunktion brukar de mena inklusiv disjunktion. – Inklusiv disjunktion betecknas i boolesk algebra med OR. I symbolisk logisk används tecknet ∨. – Villkoret ”Sverige OR Norge” ger, om man söker i en databas, träff på alla poster som enbart nämner Sverige, alla som enbart nämner Norge och på alla sidor som nämner båda länderna. – Jämför med exklusiv disjunktion. – En sanningsvärdetabell för inklusiv disjunktion ser ut så här:
– Minst ett av påståendena A och B är sant (A ∨ B) :
| A | B | A ∨ B |
| sant (Sverige) | sant (Norge) | sant (Sverige eller Norge) |
| sant (Sverige) | falskt (inte Norge) | sant (Sverige eller Norge) |
| falskt (inte Sverige) | sant (Norge) | sant (Sverige eller Norge) |
| falskt (inte Sverige) | falskt (inte Norge) | falskt (varken Sverige eller Norge) |
[logik] [programmering] [ändrad 4 december 2022]
motsvarigheter till mega, giga etcetera, anpassade till det binära talsystemet. (Se också multipelprefix.) – Exempel: i stället för kilobyte, som strikt räknat är exakt tusen byte, använder man storheten kibibyte, förkortat kiB, som är 1 024 (210) byte. – Ändringen motiveras med att datorer räknar med det binära talsystemet, inte med det decimala. I det binära talsystemet är exakt tusen inte ett ”runt tal” (det blir 1111101000 med binär notation), vilket däremot 1 024 är (det blir 10000000000 med binär notation). Länge bortsåg man i datorteknik från skillnaden, som i de flesta fall var försumbar. Man skrev (och skriver fortfarande) kilobyte när man menade 1 024 byte. Men när vi räknar med storheter som giga- och tera- närmar sig skillnaden mellan jämna decimala tal och näraliggande runda binära tal tio procent. Det är inte alltid försumbart. Därför har det fastställts en serie binära multipelprefix med namn som påminner om de decimala i samma storleksklass.
– De binära multipelprefixen infördes i slutet av 1990‑talet, men används inte så mycket.
| kibi | Ki | 210 | 1 024 | (jämför med kilo) |
| mebi | Mi | 220 | 1 048 576 | (jämför med mega) |
| gibi | Gi | 230 | 1 073 741 824 | (jämför med giga) |
| tebi | Ti | 240 | 1 099 511 627 776 | (jämför med tera) |
| pebi | Pi | 250 | ≈1,1259×1015 | (jämför med peta) |
| exbi | Ei | 260 | ≈1,15292×1018 | (jämför med exa) |
| zebi | Zi | 270 | ≈1,18059×1021 | (jämför med zetta) |
| yobi | Yi | 280 | ≈1,20983×1024 | (jämför med yotta) |
[multipelprefix] [ändrad 7 februari 2019]
österrikisk-amerikansk matematiker och logiker (1906—1978). – Kurt Gödels ofullständighetssats från 1931 inspirerade Alan Turing† till analysen av stopproblemet. – Ofullständighetssatsen visar att det inte kan finnas logiska och/eller matematiska system som på samma gång är heltäckande och motsägelsefria. Med heltäckande menas att regelsystemet kan tillämpas på alla påståenden som kan formuleras inom systemet. I varje system av lagar, regler och symboler – till exempel matematik – kan man, visade Gödel, alltid hitta påståenden som uppenbarligen är sanna, men som inte kan bevisas inom ramen för systemet. Det går kanske att bevisa påståendet om man lägger till nya regler – men om man gör det så går det ofelbart att, med användning även av de nya reglerna, formulera nya påståenden som i sin tur inte kan bevisas, men som ändå uppenbarligen är sanna. Detta bevisade han i artikeln ”Über formal unentscheidbare Sätze der Principia Mathematica und Verwandte System” (engelsk översättning här). – I själva verket finns det två ofullständighetssatser, som hör ihop:
– Se också Entscheidungsproblem. – Gödel lämnade Österrike efter den tyska ockupationen 1938 och fick då en tjänst på Institute of advanced study (ias.edu) i Princeton, New Jersey, där han blev god vän med Albert Einstein. – Gödelpriset är uppkallat efter Kurt Gödel. – En biografi över Kurt Gödel är Ofullständighet: Kurt Gödels bevis och paradox (Incompleteness: The proof and paradox of Kurt Gödel, 2005) av Rebecca Goldstein (webbplats).
[för- och bihistoria] [kurt gödel] [matematik och logik] [personer] [ändrad 6 maj 2020]