minnesadress

datorns beteckning på bestämd plats i de minnesenheter som den har tillgång till. Minnesenheter kan vara hårddiskar, SSD, arbetsminne, datalagring i molnet eller annat. Adressen är ett tal, vars maximala storlek bestäms av datorns processors ordlängd. Man delar in minnesadresserna i fysiska och logiska:

  • – En fysisk minnesadress anger en bestämd plats i den hårdvara som används för datalagring;
  • – En logisk minnesadress är en hänvisning. Ett program som hämtar data från en logisk minnesadress slår upp adressen i datorns minneshanteringsenhet (MMU), som hänvisar till den fysiska adressen. 

– Logiska minnesadresser är det vanliga i programmering sedan virtuellt minne blev vanligt. Med logiska minnesadresser kan datorn flytta sparade data utan att det påverkar programkörning. Data kan flyttas mellan arbetsminne och lagringsminne, till och från molnet, eller från en plats till en annan i lagringsminnet: allt som krävs är att förändringen registreras i minneshanteringsenheten. – På engelska: memory address.

[minnen] [3 september 2018]

minnesövertilldelning

(eller bara övertilldelning, på engelska memory overcommit) – tilldelning av mer minnesutrymme för virtuella maskiner än det faktiskt finns plats för i det fysiska minnet. Exempel: fyra virtuella maskiner på samma hårdvara tilldelas vardera tio gigabyte, sammanlagt 40 gigabyte, men det finns bara tjugo gigabyte i hårdvaran. Detta behöver inte leda till svårig­heter, efter­som de virtuella maskinerna troligen inte behöver disponera hela det minnes­utrymme som de har tilldelats. – Minnesövertilldelning är inget fel, utan något som de virtuella maskinernas styrsystem, hyper­visorn, brukar vara programmerat att göra. Hypervisorn brukar också kunna omfördela minnesutrymmet så att en virtuell maskin som tillfälligt behöver mer minne än den har blivit tilldelad får extra minnesutrymme, som då tas från en annan virtuell maskin.

[minnen] [virtuellt] [8 september 2017]

adressrymd

(address space) – mängden av möjliga adresser i ett system. – Termen användes först när det gällde minnen, men den är också tillämpbar på adresser i nätverk, hårdvara eller annat. Adressrymden begränsas ytterst av adressernas längd. Övergången från 32‑bitars till 64‑bitars processorer innebär till exempel att antalet teoretiskt tänkbara minnesadresser ökar från 232≈4,3 miljarder till 264≈18,5 triljoner. Samma ökning blir det av ip‑adresser när ipv6 införs. I själva verket är adressrymden nästan alltid mindre än det matematiska maximum, eftersom adressystemets upp­lägg­ning kan göra det omöjligt att använda vissa adresser.

adress

(address) – inom it: beteckning på plats i minne eller nätverk. Adresser kan vara utformade för att vara lätta för människor att komma ihåg och skriva eller enbart anpassade för kommunikation mellan komponenter i datorer. Vanliga adresser är:

  • – minnesadresser
  • – nätverksadresser
  • ip-adresser
  • – e-postadresser
  • webbadresser (url:er)
  • – maskinadresser.

minnescell

i datorminnen: del som lagrar en eller flera binära siffror, och som inte kan delas upp funktionellt. Ordet används om halvledarminnen som ram och ssd. – Varje minnes­cell är en liten elektrisk krets. Kretsen kan förses med en elektrisk laddning, och laddningen kan också tas bort eller ändras. Det går också att avläsa ladd­ningen utan att förändra den. – Den enklaste och äldsta formen av minnescell kan lagra ett värde, ett eller noll. Det motsvaras av att cellen har elektrisk laddning respektive att den saknar elektrisk laddning. Det kallas för single-level cell. – En nyare typ av minnescell kan lagra flera värden på samma gång, vanligen fyra. Det krävs då att den kan spara och hålla flera olika nivåer av laddning, och att skillnaderna kan avläsas. Sådana minnesceller kallas för multi-level cells. – Ladd­ningen och därmed också värdet finns kvar tills det ändras eller, för flyktiga minnen, tills strömmen bryts. – Jämför med qubit för kvantdatorer. – På engelska: memory cell.

Rowhammer

eller Row hammer – tekniskt avancerad metod för dataintrång. Angriparen får först den attackerade datorn att om och om igen köra ett program som skriver över en rad minnesceller i ett dram-minne. På grund av att minnes­cellerna i ett modernt dram-minne är mycket tätt packade leder detta förr eller senare till att laddning läcker till angränsande rader av minnesceller och får dem att slå om. Dessa förändringar i minnet kan i sin tur ge angriparen möjlighet att manipulera datorns system för be­hörig­heter och logga in som administratör.