cache

  1. cacheminne – minne som tillfälligt lagrar kopior av instruktioner och data som datorn troligen snart kommer att behöva igen. – Oftast menar man ett snabbt halvledarminne som är nära anslutet till datorns processor, eller som är inbyggt i processorn. Cacheminnet ligger alltså fysiskt närmare processorn än vad arbetsminnet gör. – Cacheminnet snabbar på datorns arbete genom att hålla de data och instruktioner som för ögonblicket är mest efterfrågade nära till hands. Detta styrs av program som är inbyggda i datorn. – Andra typer av cacheminne finns mellan arbetsminnet och lagringsminnet (diskcache) eller i datorns lagringsminne i stället för på en server (nätverkscache). – Ett cacheminne är något annat än en buffert, som används för data som datorn inte hinner ta itu med omedelbart, eller för att jämna ut ett oregelbundet till­flöde av data. – Cache är ett engelskt (ursprungligen franskt) ord som betyder gömma som i skattgömma (se också geocaching). På svenska uttalas det så att det rimmar på krasch – en cache, den cachen, flera cachar, cacharna; att cacha. – Se Datatermgruppen (länk, med ingående teknisk förklaring) och Wikipedia.
  2. – ursprunglig betydelse: [en] gömma, som i skatt­gömma. Den betydelsen används i ord som geo­caching. (Franska cacher, [att] gömma, genom engelska.)

[minnen] [spel] [ändrad 9 januari 2023]

dump

kopiering av allt innehåll i ett minne, i en fil eller i en databas. – Ordet dump används i synnerhet när kopieringen görs utan sållning eller omformatering. En skärm­dump är en kopia av det som för ögonblicket visas på bild­skärmen. En minnes­dump, på engelska core dump, är en kopia av allt som för ögon­blicket finns i arbetsminnet. Att göra en dump kallas för att dumpa. – För cell tower dump, se basstationstömning.

[bildskärmar] [minnen] [ändrad 21 september 2021]

arbetsminne

(även: internminne, RAM-minne eller primärminne, ofta bara minne) – det minne som innehåller aktiva program och de data som bearbetas när datorn används. – De instruktioner och data som matas in i datorns processor kommer närmast från arbetsminnet. Arbetsminnet måste vara snabbt och är därför ett halvledarminne. Eftersom den typ av halvledarminnen som används är flyktiga töms arbetsminnet på data när datorn stängs av. Allt som ska sparas måste därför lagras på hårddisk (eller annat lagringsminne, som SSD). Arbetsminnet läser in datorns operativsystem från hårddisken när datorn startar och läser sedan in program och data från hårddisk, nätverk eller internet allt eftersom. Resultatet av programkörningarna sparas sedan på hårddisk. Om arbetsminnet inte räcker till kan datorn använda virtuellt minne.

[datorns konstruktion] [minnen] [ändrad 22 november 2013]

virtuellt minne

sätt att lura datorn att den har mer arbetsminne än den faktiskt har. Det sker genom att data i arbetsminnet hela tiden flyttas till och från lagringsminnet. Aktiva program ”tror” att de har tillgång till en sammanhängande minnesrymd, men i själva verket har de bara tillgång till en del (en sida) åt gången. Virtuellt minne medger mer ekonomisk användning av arbetsminnet. Det gör det också lättare för flera program att använda minnet parallellt: varje program disponerar en egen minnesrymd. Tekniken utvecklades runt 1960. – I början av 2000‑talet har behovet av virtuellt minne ifrågasatts, eftersom arbetsminne har blivit mycket billigt, och är snabbare än virtuellt minne. Men det används fortfarande i stor utsträckning (2018). – Se också sönderhackning (thrashing).

[minnen] [programkörning] [ändrad 19 januari 2018]

buffert

– allmänt: anordning som mellanlagrar sådant som ska användas inom kort. Buffertens uppgift är att jämna ut skillnader mellan källans och mottagarens förmåga att leverera respektive att ta emot och använda. Utanför it kan det också vara något som skyddar något värdefullt eller ömtåligt genom att ta emot stötar. På engelska: buffer:

  1. – del av arbetsminnet som tillfälligt håller data som ska lagras på hårddisken (eller brännas på CD eller DVD). Bufferten behövs därför att det går relativt långsamt att lagra på hårddisken. Programmet sparar därför filen tillfälligt (buffrar filen) i det snabbare arbetsminnet. Den överförs till hårddisken först när användaren trycker på ”Spara”, eller vid automatiskt sparande. Om programmet eller datorn kraschar förlorar man de data som finns i bufferten. – Buffertar används också vid utskrift på skrivare, vid bränning av CD och DVD och i andra sammanhang där det är opraktiskt att överföra data direkt från hårddisken. – Läs också om buffertöverfyllning och buffertfel samt jämför med cache, som är något annat;
  2. – i strömmande radio och video: minnesutrymme som sparar (buffrar) lite av utsändningen innan den spelar upp utsändningen för mottagaren. Det rör sig om någon sekund. Detta görs för att utsändningen ska kunna spelas upp utan avbrott och ryckighet. Strömmande sändningar sker ju över internet, vilket innebär att det inte går att garantera jämn takt i överföringen. Bufferten avhjälper detta genom att mata ut utsändningen i jämn takt, men alltså med en liten fördröjning, till uppspelningsprogrammet.

[internet] [minnen] [radio och tv] [ändrad 29 januari 2019]

RAM

  1. – random access memory – den typ av fysiskt minne som används som arbetsminne. – Det är ett halvledarminne som på moderna persondatorer brukar vara på ett antal gigabyte. Tekniskt sett står ”random access” för möjligheten att hämta data från minnet i godtycklig (random) ordning utan skillnad i tidsåtgång. (Alltså till skillnad från magnetiska minnen, i synnerhet band, där hastigheten i dataåtkomsten påverkas av var den efterfrågade informationen finns på bandet.) Detta var en nyhet på 1960‑talet. Det brukar vara underförstått att RAM är ett minne som man kan skriva och läsa till – till skillnad från ROM (read-only memory). Tekniskt sett är dock även ROM ett slags random access memory. – I de första datorerna bestod RAM av magneter (se core), men numera är det alltid ett halvledarminne. Det brukar vara ett flyktigt minne (se DRAM), vilket innebär att man förlorar alla data i arbetsminnet om strömmen bryts. RAM uttyds ibland även som ”rarely adequate memory”. – Olika slags RAM, klicka här. – Läs också om virtuellt minne;
  2. – ram – (svenskt ord motsvarande engelska frame) – i minneshantering: den minsta delen som ett fysiskt minne delas in i, vanligen mellan 512 byte och åtta kilobyte. Motsvaras för logiskt minne av sidor (pages);
  3. – (för frame) – i datakommunikation: ett sammanhållet block av meddelanden eller delar av meddelanden som överförs som en helhet i ett nätverk. Termen används när man talar om datalänklagrets funktion: en ram är alltså inte samma sak som ett paket;
  4. – på webbsidor: del av webbsidan med innehåll som är oberoende av resten av webbsidan. De flesta webbsidor har ramar, ofta i form av en spalt. – Poängen med ramar är att man kan byta ut en del av webbsidan utan att behöva ändra på helheten. Dokumentet med HTML‑koden för webbsidan som helhet innehåller där ramen ska vara bara en instruktion som säger ”här ska det vara en ram” och en länk till ett annat dokument. När sidan ska visas hämtas innehållet i det andra dokumentet och visas i det angivna utrymmet. I synnerhet tidningars webbsidor består till stor del av ramar. Man vill kunna ändra en del av sidan utan att behöva ändra i det HTML‑dokument som ger sidan som helhet dess form. – På engelska: frame. – Se också ramlös.

[datakommunikation] [förkortningar på R] [minnen] [webbpublicering] [ändrad 25 maj 2018]

laddning

  1. – (loading) – överföring av en datamängd från det ställe där den lagras till ett annat ställe, där informationen sparas eller används. Man talar om nerladd­­ning, upp­ladd­ning och sidoladdning samt om omladdning;
    • inläsning av ett program från lagringsminne till arbetsminne för att det ska kunna köras;
    • (förr) – montering av band i bandstation, anslutning av annat yttre lag­rings­minne;
    • (numera, i överförd bemärkelse) – aktivering av en modul eller en funktion i ett pro­gram; aktivering av ett skript.

    – Att ladda ut något som har laddats kallas på engelska för to unload, unloading – avladdning. Det är ett ord som numera mest används om att deaktivera en modul eller funktion i ett mjukvarusystem. Det innebär att modulen inte längre är inläst i arbetsminnet och alltså inte belastar datorn. 

  2. – om batterier: charging.

[elektricitet] [it-system] [minnen] [ändrad 22 juli 2022]

resistive random access memory

ett slags krets som kan fungera både som minne och som processor. Den uppges ge snabb skrivning och ha låg strömförbrukning. Förkortas RERAM eller RRAM. – Det är ett icke-flyktigt halvledarminne som eventuellt kan ersätta både lagringsminne och arbetsminne (RAM) samt dessutom fungera som processor. Det ger möjlighet att spara utrymme i mobiltelefoner och annan utrustning som bör hållas liten. – Tekniken bygger på att isolerande material kan göras elektriskt ledande genom en elektrisk stöt med hög spänning. Då uppstår en elektriskt ledande kanal genom det isolerande materialet. Den kanalen kan sedan stängas av. Flera företag utvecklar RERAM-kretsar, men det finns (2018) inga produkter. – I en vetenskaplig rapport från 2017, publicerad i Science, visas också hur RERAM-kretsar kan räkna med ternär notation (0, 1 och 2 i stället för bara 1 och 0), se denna länk.

[forskning] [minnen] [processorer] [ändrad 29 november 2018]