fasminne

fasövergångsminne (phase change memory) – en typ av minne som använder skillnaden mellan två av materiens faser för att lagra data. – Ettor och nollor re­pre­sen­teras i fas­minnen av materia i amorf respektive kristallin form:

  • – i amorf form ligger mole­kylerna huller om buller, men:
  • – i kristallin form är de prydligt ordnade.

– Fas­minnen är en lovande efterträdare till flash­minnen som icke‑flyktiga minnen utan rörliga delar. Man kan nå högre lagringstät­het (fler ettor och nollor per kvadratmillimeter) med fasminnen än med flashminnen. Fasminnen är också snabbare och strömsnålare. De består av uppsätt­ningar med mycket små klumpar av en legering av germanium, antimon och tellurium. Klumparna är bara något tiotal nanometer. Genom att tillföra ström värmer man upp klumparna till nära smältpunkten. Om man sedan bryter strömmen abrupt blir klumpen, när den stelnar igen, kristallin. Om man låter strömmen avta under några nanosekunder blir klumpen amorf, det vill säga att mole­kylerna ligger oordnat. Till­­ståndet kvarstår tills proceduren upp­repas. Det kristallina tillståndet har lågt elektriskt motstånd, medan det amorfa till­ståndet har högt mot­stånd. Därför kan man avläsa till­­ståndet genom att mäta motståndet. Fasminnen finns redan som kommersiell produkt. – Fasminnen kallas också för PCM (phase change memory), PCRAM (phase change random access memory) och PRAM. Man talar också om kalkogena (chalco­genide) minnen.

[minnen] [ändrad 4 januari 2020]

cold boot attack

kallstartsattack – ett slags dataintrång som utnyttjar det faktum att datorns arbetsminne är läsbart en kort tid efter att datorn har stängts av. (Se kallstart). – I arbetsminnet finns ofta krypteringsnycklar och lösenord, som naturligtvis är intressanta för brottslingar. Arbetsminnet (RAM‑minnet) är beroende av ström för att fungera, så dess innehåll försvinner när datorn stängs av, men under några minuter efter att strömmen har brutits förblir arbetsminnet ändå läsbart. Om man kyler ner minnet förlängs tiden. Om en brottsling kommer över en dator omedelbart efter att den har stängts av kan hon alltså, förutsatt att hon vet hur man gör, tappa arbetsminnet på information. – Läs mer här.

[attacker] [minnen] [ändrad 4 oktober 2019]

cell

  1. Cell – avvecklad processor för datorer och konsument­­elektronik, utvecklad av IBM, Sony och Toshiba. Den till­­verkades kom­mersi­ellt i olika utföranden från 2005, men 2009 meddelade IBM att konstruktionen skulle avvecklas, men ersättas av nya, liknande arkitekturer. (Se intervju i Ars Technica.) Processorn användes i Sonys PlayStation fram till 2013. – Cell var en flerkärnad 64‑bitarsprocessor. Kärnorna byggde på IBM:s Power‑processorer. – Cell var avsedd för flera operativ­­system, och anpassad för uppspelning av video och musik. Den kallades ibland för STI Cell pro­cessor efter de tre före­tagen som har utvecklat den. Det fullständiga namnet var Cell broadband engine, förkortat CBE;
  2. – se cellphone och cellular;
  3. – se minnescell;
  4. – ruta i kalkylark – en cell kan innehålla ett tal, text eller en matematisk formel;
  5. – se cellautomat.

[kalkylark] [minnen] [mobiltelefoner] [nerlagt] [processorer] [ändrad 23 april 2018]

flashminne

en typ av halv­ledar­minne som bevarar lagrade data när strömtillförseln stängs av. (Det är icke‑flyktigt.) – Flashminne används som alternativ till hård­disk i musik­spelare, bärbara datorer, mobiltelefoner, USB-minnen och annan bärbar utrustning som måste vara stryk­tålig. Eftersom de inte måste ha plats för en roterande skiva, som i en hård­disk, är det också lättare att anpassa flashminnen till designen. – Flash­minnen har funnits länge, men de har varit rätt dyra (jämfört med hård­diskar), långsamma och omständliga när man ska ändra och radera data. Men i slutet av 00‑talet började det komma bärbara datorer med flash­minne i stället för hårddisk, och för tunna bärbara datorer har det blivit standard. Numera är flashminnen snabbare än hårddiskar, som begränsas av sina rörliga delar. Även för minnesservrar med krav på kort svars­tid används flash­minne. – För ”flashdisk”, se SSD. – Flash­minnen finns i två huvudtyper, NAND flash och NOR flash, med olika egenskaper och användningsom­råden. – På engelska: flash memory. – Läs mer i Wikipedia.

[minnen] [ändrad 27 juli 2020]

cacheminne

minne som tillfälligt lagrar kopior av instruktioner och data som datorn troligen snart kommer att behöva igen. – Oftast menar man ett snabbt halvledarminne som är nära anslutet till datorns processor, eller som är inbyggt i processorn. Cacheminnet ligger alltså fysiskt närmare processorn än vad arbetsminnet gör. – Cacheminnet snabbar på datorns arbete genom att hålla de data och instruktioner som för ögonblicket är mest efterfrågade nära till hands. Detta styrs av program som är inbyggda i datorn. – Andra typer av cacheminne finns mellan arbetsminnet och lagringsminnet (diskcache) eller i datorns lagringsminne i stället för på en server (nätverkscache). – Ett cacheminne är något annat än en buffert, som används för data som datorn inte hinner ta itu med omedelbart, eller för att jämna ut ett oregelbundet till­flöde av data. – Cache är ett engelskt (ursprungligen franskt) ord som betyder gömma som i skattgömma (se också geocaching). På svenska uttalas det så att det rimmar på krasch – en cache, den cachen, flera cachar, cacharna; att cacha. – Se Datatermgruppen (länk, med ingående teknisk förklaring) och Wikipedia.

[minnen] [ändrad 2 november 2020]

double data rate

(DDR, ofta i sammansättningen DDR SDRAM) – en teknik som, åtminstone i teorin, får minneskretsar att mata ut data i högre takt än processorns klockfrekvens. Detta sker genom att kretsen matar ut två bit varje gång systemklockan tickar, en bit på klockcykelns vågtopp och en bit på vågdalen. Äldre tekniker matade bara ut en bit per klockcykel. Double data rate lanserades 1998. Sedan dess har tillkommit quad data rate och octal data rate. – Beteckningen DDR har använts för ett antal generationer av minneskretsar, från DDR kom DDR2, därefter DDR3, DDR4, DDR5 och DDR6. – Läs mer i Wikipedia och på standardiseringsorganisationen JEDEC:s webbsidor: länk.

[minnen] [ändrad 5 december 2019]

synchronous dynamic random access memory

synkront DRAM, SDRAM. – En allmän beteckning på minneschipp som matar ut data i en takt som är synkroniserad med systemklockan. Man anger därför vanligen hastigheten hos SDRAM i megahertz, inte i nanosekunder som med andra typer av minnen.

[minnen] [ändrad 8 juni 2018]