Eclipse

ett projekt för program­utvecklings­verk­tyg, skrivna i öppen käll­kod och oberoende av program­före­tagen. – Målet är att alla ska kunna sätta samman egna ut­vecklings­platt­formar genom att kombinera verktyg från Eclipse. Allt som ingår i Eclipse får användas fritt utan licens­avgift. Eclipse är ett ideellt före­tag som grundats av ett antal it-företag. – Läs mer på eclipse.org.

[programmering] [öppen källkod] [ändrad 20 november 2014]

Eclipse public license

(EPL) – en licens för program skrivna i öppen källkod. – Eclipse public license förvaltas sedan 2009 av Eclipse, men den utarbetades av IBM, som kallade den för Common public license, CPL. – Skillnaden mellan EPL och den mest kända licensen för öppen källkod, GPL, är att skydd mot patent‑intrång ingår i EPL. Likheten är att både EPL och GPL ger användaren full frihet att ändra programkoden och att sprida den vidare till andra, med eller utan ändringar. Alla ändringar som användaren gör ska också falla under EPL respektive GPL. (Licensen är smittsam.) Men EPL kräver dessutom att den som bidrar med ny kod ska intyga att den nya koden inte inkräktar på något patent eller på upphovsrätts­ligt skyddad kod. – Se Eclipses webbsidor.

[licenser] [öppen källkod] [ändrad 18 mars 2023]

XAMPP

Cross-platform (=X), Apache, MySQL samt PHP och Perl – en upp­sätt­ning program som tillsammans används för att pro­gram­mera och under­hålla webbsidor. Program­paketet är inte avsett för att driva webbservrar, men det används ändå för det ända­målet. Alla program som ingår i XAMPP är skrivna i öppen käll­kod och levereras som fri mjuk­vara. – XAMPP ut­veck­las av det tyska pro­jektet Apache Friends (apachefriends.org). Program­paketet finns för Linux, Mac, Solaris† (tidigare) och Windows, och det kan laddas ner gratis från apachefriends.org. – Namnet XAMPP an­spelar på LAMP och liknande programpaket.

[förkortningar på X] [fri mjukvara] [webbpublicering] [öppen källkod] [ändrad 8 september 2017]

Chromium

ett projekt som utvecklar Googles webb­läsare Chrome i öppen käll­kod. – Samtidigt som Google fortsätter att utveckla Chrome pågår Chromium‑projektets arbete med att vidareutveckla Chrome med bidrag från frivilliga programmerare. Vem som helst kan ladda ner käll­koden till Chrome och göra ändringar, förbättringar och anpassningar som kan lämnas in till Chromium‑projektet och eventuellt infogas i Chromium. Förbättringar i Chromium kan sedan användas av Chrome. Det är alltså samma för­hållande som det från början var mellan Net­scapes sedermera nerlagda Navigator† och Mozilla‑projektets Firefox. Chromium-projektet inleddes 2008. – Google är noga med att Chromium är namnet på projektet, inte på en produkt.– Chromium är grunden för bland annat Amazons webbläsare Silk och för webb­läsaren Epic. – Läs mer på chromium.org. – Läs också om Chromium OS.

[webbläsare] [öppen källkod] [ändrad 7 mars 2023]

basar

(bazaar mode) – programutveckling över internet med många deltagare och full öppen­het under arbetets gång. Anses prägla utvecklingen av Linux. – Benämningen bazaar i denna betydelse kommer från Eric Raymonds bok The cathedral and the bazaar från 1999, svensk översättning Katedralen och basaren, 2001 (länk). – Eric Raymond ställde basaren mot katedralen som två kontrasterande sätt att arbeta. Även katedralen är en modell för utveckling med öppen källkod, men i cathedral mode sker utveck­lingen av nya versioner i små, slutna grupper: öppenheten kommer först när en ny version av programmet har släppts. Basaren präglas däremot av öppenhet, nyfikenhet och utbyte av kunskap. – The cathedral and the bazaar i engelsk original­text kan laddas ner här; svensk översättning finns här (borttagen).

[linux] [programmering] [öppen källkod] [ändrad 12 februari 2022]

OSI

  1. – Open systems interconnection – OSI‑standarden – en detaljerad standard för datornätverk, avsedd att möjlig­göra kommu­nika­tion mellan nätverk från olika leve­ran­törer. – OSI‑stan­darden, som först fastställdes 1980, är sedan länge överspelad – den har ersatts främst av TCP/IP – men den modell för uppdelning av funktionerna i ett nätverk som infördes med OSI har blivit en defactostandard för beskrivning av datornät – se OSI‑modellen;
  2. – se Open source initiative.

[förkortningar på O] [nätverk] [organisationer] [osi] [standarder] [öppen källkod] [ändrad 2 november 2021]

fragmentering

  1. – uppdelning av filer på en hårddisk i småbitar, utspridda över disken. – Fragmentering uppstår lätt när filer ändras i efterhand: ändringar och tillägg kan inte infogas på rätt plats i originalfilen (även om det blir rätt på bildskärmen), utan de läggs på andra ställen på hårddisken tillsammans med hänvisningar. Så småningom kan hårddisken börja likna ett lapptäcke, och då blir den långsam. För att läsa en enda fil måste läshuvudet hoppa mellan olika platser på disken. Man kan då inte heller utnyttja utrymmet fullt ut. Lösningen heter defragmentering;
  2. – i internetkommunikation: uppdelning av ett paket i mindre delar;
  3. – om program med öppen källkod: att ett från början enhetligt system som Android utvecklas i olika riktning av olika företag (se förgrening) så att de olika utförandena inte längre passar ihop;
  4. – det att flera versioner av operativsystem och program används samtidigt. Mobile device fragmentation gäller mobiltelefoner, där detta är ett problem eftersom till exempel säkerhetsuppdateringar kanske inte fungerar på alla versioner av telefonerna och deras operativsystem;
  5. – alternativ stavning: fragmentisering. Med den stavningen används ordet ofta om uppsplittring av information i mänskligt perspektiv: det kommer allt mer information i allt snabbare takt; resultatet blir att man bara tar till sig fragment.

Fragmentering är den vanligaste stavningen. Fragmentisera står i Svenska Akademiens ordlista med fragmentera som ordförklaring (länk).

[datalagring] [filer] [internet] [operativsystem] [öppen källkod] [ändrad 10 maj 2021]