– ett kubanskt utförande av Linux, släppt i början av 2009. – Version 1 byggde på Gentoo, men version 2 byggde på Ubuntu. – Efter en version av Nova från 2013 dröjde det till 2022 tills det kom en ny version, Nova 8.0. – Den första versionen av Nova hette Baire efter en ort på Kuba. Därför kallades operativsystemet ibland för Nova Baire, men benämningen Escritorio Baire används också (Escritorio betyder bokstavligen skrivbord, alltså användarmiljö). – Se nova.cu (på spanska);
OLPC – en satsning på en billig bärbar dator för skolbarn i fattiga länder. – Projektet startades i form av en stiftelse i januari 2005 av bland andra Nicholas Negroponte och Alan Kay. Den billiga datorn kallades först för 100‑dollarsdatorn (the 100‑dollar laptop), men priset blev till sist högre än så. De första datorerna kom 2007. Det officiella namnet på den första datorn var XO‑1. 2013 kom XO‑4 och XO‑4 Touch. Operativsystemet är Linux med ett grafiskt användargränssnitt som heter Sugar. – Datorn XO‑infinity, numera Infinity:One, som utvecklas fristående från stiftelsen, följde i sitt första utförande specifikationerna för XO‑serien. – Läs mer på one.laptop.org. (Olpc.com är en seriös sajt utan officiell koppling till projektet, men olpc.org är en kapad sajt med reklam.) – Mer i Wikipedia. – Läs också om tiodollarsdatorn. – Läs också om projektet Worldreader.
(på koreanska: Pulgŭnbyŏl) – ett nordkoreanskt operativsystem som bygger på Linux. (Närmare bestämt: Fedora.) – Någon fri och öppen källkod är det, trots Linux‑bakgrunden, inte tal om. Enligt Florian Grunow och Niklaus Schiess från den tyska it‑säkerhetsfirman ERNW(länk) är Red Star OS konstruerat för att göra det praktiskt taget omöjligt för användarna att ändra på något eller komma åt otillåten information. – Se deras inslag på konferensen Chaos Communication Congress i Hamburg i december 2015(länk). – Red Star OS blev känt utanför Nordkorea i mars 2010 när en rysk gäststudent köpte ett exemplar, men det hade då funnits i Nordkorea i flera år. Den version som Grunow och Schiess berättar om 2015 är en vidareutveckling med ett macOS‑liknande grafiskt användargränssnitt. En beskrivning från 2010 finns på sajten rt.com (brukar fungera, trots eventuell överstrykning). – Artikel om Red Star OS i DN av Clas Svahn(länk). – En mer utförlig artikel finns i The Guardian(länk). – Se också Kwangmyong.
Limo Foundation, numera del av Tizen Association, ett konsortium som utvecklar en Linux-baserad plattform för smarta mobiler. – Limo grundades i januari 2007 av ett antal välkända företag i mobilbranschen, och fick de flesta större mobilföretag som medlemmar. Limos / Tizens plattform är ett alternativ till Googles Android. – Se tizen.org. – Jämför med Open Handset Alliance och OMA SpecWorks.
kort för android (ibland även kort för operativsystemet Android). – I överförd bemärkelse: byråkrat, en som följer regler och bestämmelser in i det absurda, utan att förstå dem – som en robot. – ”These aren’t the droids you’re looking for” är en ofta citerad replik från Stjärnornas krig. I filmen är det en hypnotisk suggestion – i själva verket var det precis de droiderna (R2‑D2 och C‑3PO) som de kejserliga stormtrupperna letade efter. När det citeras är det ofta sarkastiskt: ”du är inne på fel spår”.
tidigare namn på ett Linux-baserat avsiktligt ofullständigt operativsystem för smarta mobiler. – Mer spreds med fri och öppen källkod. Det saknade egen kärna, utan var avsett att köras med Linux som kärna. Mer saknade också grafiskt användargränssnitt. Det var utvecklat på basis av operativsystemet Meego†, och var i sin tur grunden för operativsystemet Sailfish. 2019 slogs Mer‑projektet och Sailfish samman, och de ska använda namnet Sailfish OS. – Se Sailfish OS webbsidor.
det vanligaste operativsystemet, numera mer spritt än Windows. – Linux (med Android), macOS och iOS är utföranden av Unix. I synnerhet har spridningen av Android på smarta mobiler gjort att Unix på 2010‑talet har gått om Windows. – Unix användes in på 1990‑talet främst för teknisk, vetenskaplig och ”tung” it. Nu finns Unix i persondatorer, mobiltelefoner och surfplattor. – Unix utvecklades med början 1969 av Ken Thompsonoch Dennis Ritchie† på Bell Labs. Det var då ett revolutionerande operativsystem som på flera sätt skilde sig från alla tidigare. Men många av nyheterna i Unix har sedan dess blivit så vanliga att vi inte tänker på dem. – En översikt över Unix kännetecken, skriven av Dennis Ritchie, finns hos Bell Labs (arkiverad). Läs också om Unixfilosofin. – Kännetecknande för Unix från början var bland annat:
– multikörning – operativsystemet kan köra flera program samtidigt (i själva verket växelvis);
– flera användare kan använda samma system samtidigt;
– flyttbarhet – program skrivna för en viss Unixdator kan köras på andra Unixdatorer, eventuellt med mindre ändringar och omkompilering);
– programbibliotek (man behövde inte skriva alla program själv: de fanns att låna eller köpa). Alla dessa egenskaper finns numera i alla operativsystem, men när Unix kom var de nyheter;
– ”allt är en fil”. Unix hanterar all utrustning som är ansluten till datorn – lagringsminnen, servrar, nätverksutrustning, kameror… – som filer.
– Unixsystem brukar delas upp i tre delar:
– kärnan, som är den centrala delen av operativsystemet som ger instruktioner till processor och minne;
– Även denna uppdelning kan verka självklar, men den var inte lika tydlig i äldre operativsystem. – Namnet, först stavat Unics, anspelar på ett tidigare system, Multics.
– Alla de stora datorföretagen har, eller har haft, en egen variant av Unix:
– Se också Unixkrigen. – Uppsplittringen strider mot Unix grundläggande filosofi, och sedan slutet av 1990‑talet har många av dessa företag (dock inte Apple) gått över till Linux, även om de fortfarande tillhandahåller sina egna varianter. – Varumärket Unix tillhör sedan 1993The Open Group (tidigare X/Open), som fastställer vilka produkter som får använda det registrerade varumärket UNIX®. Till dem hör Aix, HP‑UX, macOS, Solaris, Tru64 och Unixware, men också stordatoroperativsystemen MVS† och OS/390†. De uppfyller kraven i The single Unix specification och får använda varumärket med ®. Andra kända operativsystem, som Linux, BSD och GNU, gör det inte, men de är ändå Unixkompatibla. De kan kallas för Unix (eller ’nix), och The Open Group arbetar på att överbrygga skillnaderna. – Läs också om Posix. – Unix och Unixliknande operativsystem kallas också för öppna system. – Bell Labs fortsatte att utveckla Unix och var 2002 framme vid version 10, vilket blev den sista versionen. – Språkbruk: Ibland ställs Linux mot ”Unix”. Men Linux är också en form av Unix, eller åtminstone Unixkompatibelt. Med ”Unix” menas i sådana fall de äldre varianterna av Unix, ofta Solaris.
– (root) – den eller det som är överst i en hierarki. Hierarkin ses som ett upp‑och‑ner‑vänt träd: roten är alltså överst:
– den användare i Unix som har alla behörigheter i systemet. ”Systemet” kan vara en fristående dator eller ett datorer i ett nätverk. Roten kan bland annat lägga upp och ta bort användarkonton, tilldela rättigheter till konton och filer (se rwx) och ta bort och ändra filer som andra användare har skapat. Roten kan också kallas för administratör eller superuser. – Ordet administratör används i Windows och i macOS (som bygger på Unix). Administratörsrollen i Unix är inte riktigt likadan som i Windows. – I Unix och Unixkompatibla system kan den som är inloggad som rot i princip göra vad som helst med allt som finns i systemet. Att ha rotaccess är att kunna logga in som rot;
– rotkatalog: den översta katalogen i ett filsystem: den katalog som innehåller alla andra kataloger. I Unix är rotkatalogen också systemadministratörens (rotens) egen katalog, som inte är identisk med rotkatalogen i betydelsen översta katalogen;
– ROT – förkortning för redundant, obsolete, trivial – alltså överflödig, föråldrad, ointressant. Förkortningen används om sparad information. – Läs också om mörka data.
– Read anger vem eller vilka som får öppna filen och läsa eller visa den, men som inte får ändra i den;
– Write anger vem eller vilka som får ändra i filen eller radera den;
– Execute anger vem eller vilka som får köra (exekvera) filen (alltså en programfil).
– Observera att rättigheterna är inställningar hos filerna. Det är inte användarna som har rättigheter (de har behörigheter). Däremot bestämmer rättigheterna vad användare och grupper av användare får göra med filerna. Om varken r-, w- eller x-rättighet tillkommer dig kommer du inte åt filen alls. Du kan inte ens ta reda på att den finns. – Rättigheter eller tillstånd gäller också för filkataloger. Read‑rättighet till en katalog anger vem eller vilka som får läsa katalogen – och inget mer. Write‑rättighet anger vem eller vilka som får ändra i katalogen, vilket innebär att de kan lägga till och ta bort filer. För att du ska kunna öppna filer från katalogen eller söka i katalogen med sökprogram måste filens execute‑rättighet gälla för dig. Att en rättighet som gäller katalogen som helhet omfattar dig betyder inte med nödvändighet att några rättigheter till filerna som ingår i katalogen omfattar dig. Du kan därför få läsa förteckningen över alla filer i en katalog utan att kunna läsa eller köra filerna. Det kan också vara omvänt: man kan få läsa, ändra eller köra en fil, men man får inte se katalogen som filen finns i. – Rättigheterna rwx delas ut på tre nivåer: för filens eller katalogens ägare, för ägarens grupp eller grupper och för alla användare.
