en av världens mest spridda webbläsare. – Firefox kom 2004. Den är utvecklad i öppen källkod av projektet Mozilla. (Firefox är alltså en vidareutveckling av Netscape Navigator.) – Firefox, som är gratis, spreds snabbt eftersom den hade flera fördelar jämfört med då marknadsdominerande Internet Explorer. Bland annat var Firefox bättre på att stoppa irriterande poppuppsidor och spionprogram. I början av 2010‑talet tog Internet Explorer tillbaka marknadsandelar, samtidigt som Firefox fick konkurrens av Google Chrome. Och i början av 2020-talet är Firefox marknadsandel nere på fem procent. – Firefox finns att ladda ner på mozilla.com. – I november 2014 släppte Mozilla en version av Firefox avsedd speciellt för utvecklare, se Mozillas blogg. – Se också Firefox Nightly och Firefox OS. – En kraftigt omarbetad version, Firefox Quantum, släpptes i november 2017 – se blog.mozilla.org…. Den kan utnyttja flera processorer samtidigt, och uppges behöva mindre minne. Firefox Quantum är numera identiskt med vanliga Firefox. – Se Mozillas webbsidor.
[webbläsare] [ändrad 19 mars 2023]
(open source [code]) – programs källkod som lämnas ut tillsammans med det körbara programmet; principen att program alltid ska åtföljas av källkod. – Syftet med öppen källkod är att användare ska kunna rätta fel och lägga till funktioner. Det är därför underförstått att det är tillåtet att ändra källkoden, kompilera den och att sedan köra den ändrade versionen. Oftast har användaren fler rättigheter (kanske också skyldigheter), vilket framgår av programlicensen. Man förväntas dela med sig av förbättringar och rättelser av fel. Paradexemplet på öppen källkod är operativsystemet Linux (GNU/Linux). – Notera att rätten att ändra i källkoden till ett program inte nödvändigtvis omfattar rätten att använda varumärket – se till exempel Linux Mark. – När den engelska termen open source först användes är omstritt. Christine Peterson (länk) gör anspråk på att ha föreslagit termen 1998, men termen användes tidigare än så. Själva företeelsen är mycket äldre. I äldre it‑system, innan piratkopiering av program sågs som ett problem, var det självklart att kunden fick källkoden. – En strikt form av öppen källkod är fri mjukvara. När man talar om fri mjukvara till skillnad från öppen källkod vill man betona användarnas frihet att använda programmet hur de vill, och att denna frihet aldrig får inskränkas. – Det finns också arrangemang där kunden får tillgång till källkoden, men inte får ändra i den, så kallad delad källkod (shared source). – Läs också om fri och öppen källkod.
[öppen källkod] [ändrad 29 juni 2021]
en editor som utvecklades 1976 för Unix av Bill Joy. – vi är alltså ett slags ordbehandlare för programmering. vi ingår i den officiella Unixstandarden och följer med i alla Unixbaserade operativsystem. Det har också portats till andra operativsystem. – Namnet: vi är en förkortning för visual: vi var nämligen en av de första editorerna som visade programkoden på bildskärm, som i en ordbehandlare, i stället för att rad för rad redovisa programmerarens inmatningar (utan möjlighet att backa). Det uttalas på engelska ”vi aj”, och skrivs med litet v.
[programmering] [ändrad 17 september 2021]
ofta: datorprogram som självständigt fattar beslut på sin användares vägnar. – En agent tar emot, samlar in och bearbetar information, och kan med ledning av informationen fatta beslut eller besvara frågor enligt regler som agenten själv kan ha upptäckt . Agenten sägs vara autonom. Särskilt när man talar om intelligenta agenter menar man att programmet, genom användande av statistisk analys eller artificiell intelligens, har förmåga att anpassa sig till användarens vanor, önskemål och tidigare beslut, eller till tidigare händelser och erfarenheter. Agenten sägs då vara adaptiv. – På engelska: agent, software agent. – Se också bot (=mjukvarurobot) och läs om emergent beteende samt läs om General Magic†. – Jämför med user agent, som är agent i en annan betydelse. – Se också Datatermgruppen (länk).
[ai] [mjukvara] [ändrad 18 januari 2021]
även: mellanvara, anpassningsprogram, på engelska middleware – program som förmedlar arbetsuppgifter mellan användarnas program och datornätets resurser som databaser. – Mellanprogrammens uppgift är att förenkla användarens arbete genom att omärkligt lösa ett antal problem. Sådana problem är att hålla reda på var resurser finns, att styra trafiken mellan användarna och databaserna så att den blir effektivare och att översätta mellan olika programspråk och protokoll. – En vanlig typ av mellanprogram är transaktionshanterare (transaction managers), som styr trafiken mellan klientprogrammen och databaserna i ett nätverk. – Ordet mellanprogram / middleware var närmast en klyscha på 1990‑talet, men i dag är mellanprogram av olika slag en självklarhet i de flesta it-system. – Se också Datatermgruppen (länk).
[it-system] [mjukvara] [9 maj 2012]
(engelska daemon eller demon) – inom it: program som aktiveras automatiskt för att utföra vissa arbetsuppgifter. Programmet aktiveras alltså inte av användaren. Man brukar skilja mellan två typer:
- – program (processer) som omärkligt är igång hela tiden, och som hanterar rutinmässiga arbetsuppgifter, normalt utan att användaren märker något;
- – program som aktiveras under vissa förutsättningar och som då gör något som användaren märker, till exempel visar hjälptexter.
– Det förekommer att man på engelska skiljer mellan daemon och demon i dessa två betydelser, men ofta blandas orden ihop. Daemon är vanligast, delvis därför att en daemon (på svenska stavat daimon) är en välvillig hjälpande ande, medan en demon (på svenska också demon) är en ond ande. – Se också vad Datatermgruppen skriver (länk) och se Wikipedia.
[mjukvara] [programkörning] [språktips] [ändrad 7 maj 2012]
det att två eller flera användare arbetar tillsammans med samma exemplar av ett program (applikation) och samma fil. Om en av dem gör en ändring, en strykning eller ett tillägg syns det omedelbart hos de andra. De arbetar alltså samtidigt mot samma dokument eller annan fil och kör samma process. På engelska application sharing. – Skilj mellan applikationsdelning och multitenans, som innebär att användarna samtidigt kör samma program (samma exemplar av ett program), men oberoende av varandra – de arbetar inte med samma fil.
[applikationer] [gemensamt arbete] [ändrad 24 april 2020]
OCP – organisation som utvecklar teknik med öppna specifikationer för stora datacenter. – Programmen som driver datacentret och servrarna skrivs i öppen källkod, och specifikationerna för all utrustning som används – chassin, rack, strömförsörjning – ska ha öppna specifikationer. Det vill säga att vem som helst ska kunna utveckla program och tillverka utrustning som passar. – Initiativet till Open Compute Project togs 2011 av Facebook. – Se opencompute.org.
[it-system] [öppen källkod] [ändrad 22 februari 2018]
säger att ”i samma takt som hårdvaran blir snabbare så blir mjukvaran långsammare”. – Uppkallad efter Niklaus Wirth (länk), numera pensionerad forskare på tekniska högskolan i Zürich. – Jämför med Nathans fyra lagar om mjukvara.
[lagar] [niklaus wirth] [ändrad 13 januari 2020]
i ordbehandling: automatisk flyttning av ord som står i slutet av en rad till nästa rad om inte hela ordet får plats på den rad där man började skriva det. – Detta är sedan länge standard i ordbehandling. – På engelska wrap eller wordwrap. – Se också radbrytning.
[ordbehandling] [typografi] [ändrad 25 december 2017]