skämtsam beteckning på mobiltelefoni som är snabbare än 3g, men som inte är radikalt annorlunda, utan bygger på existerande 3g-system. Beteckningen användes i början av 00‑talet. – Se HSDPA, HSPA, HSPA+ och EVDO samt 4g.
– fjärde generationens mobiltelefoni – mobila nätverk med mycket snabb dataöverföring. Sveriges första 4g-nät invigdes i december 2009. – 4g‑telefoni har en högsta bandbredd på mellan 100 megabit och en gigabit per sekund. En gigabit per sekund är kravet när mottagaren är stillastående eller gående, 100 megabit per sekund är kravet när mottagaren åker bil eller tåg. Den kapaciteten ger möjlighet att sända och ta emot video i flera kanaler, till exempel att delta i en videokonferens och se på tv samtidigt i samma telefon. Däremot kan man, intressant nog, inte ringa över 4g‑nätet i de första versionerna av nätet. När man ringer med en 4g-telefon ringer man i 3g‑nätet. – Observera att i USA har tekniker som HSPA+ marknadsförts som 4g, men de är i själva verket versioner av 3g (så kallad 3,5g).– 4g eller LTE? Enkelt kan man säga att 4g är ett varumärke och LTE (LTE advanced) är den bakomliggande tekniken. De tekniker för 4g som används i bland annat Europa har utvecklats bland annat i projektet Long term evolution, se LTE Advanced. Internationella teleunionens (ITU:s) övergripande standard för vad som får räknas som 4g heter IMT‑Advanced. LTE Advanced är en teknisk specifikation som uppfyller kraven i IMT‑Advanced, och som därför får marknadsföras som 4g. Jämför med 3g, 3,5g och 5g samt wimax. 4g kallas ibland också för Next generation mobile networks, NGMN. – Om mobiltelefongenerationer, se mobiltelefon;
– metoder för programmering på hög nivå, benämning på en stark trend från omkring 1970 till början av 1990-talet. Det kallades ibland för ”programmering utan programmerare”, vilket naturligtvis var en överdrift (se deklarativ programmering). Grundtanken var att programmeraren bara skulle behöva ange vad som skulle göras, inte hur det skulle göras. Programmeringsverktygen skulle ta hand om detaljerna.
high-speed packet access – en teknik för snabbare 3g‑mobiltelefoni, så kallad 3,5g. Det introducerades i slutet av 00-talet. HSPA är en samling protokoll; ett av dem är HSDPA. – Se också HSPA+.
första generationens mobiltelefoni – se NMT (betydelse 1). I själva verket var NMT den andra generationen – se 0g. – En översikt över generationerna finns på mobiltelefon.
skämtsam benämning på mobiltelefon-tekniker som var snabbare än 2g (andra generationen, alltså GSM), men långsammare än 3g. Vanligen avses GPRS. – Om mobiltelefongenerationer, se under mobiltelefon.
– (noll-generationen) – beteckning på de allra första mobiltelefonerna. De fanns före ”generation ett” (NMT). – 0g‑telefoner var fast monterade i bilar, och alla samtal till och från dem kopplades i början manuellt av en telefonist. Senare kunde man slå numret själv med en fast monterad nummerskiva på bilens instrumentbräde. – Det första nätet för sådan mobiltelefoni i Sverige hette MTA, och infördes 1956. Senare kom MTB och MTC, som senare omarbetades till NMT. Dessa system för mobiltelefoni fick bara några tusen användare, och de avvecklades när NMT kom. – Benämningen 0g är en retronym som aldrig användes när systemen var i bruk. Man talade om biltelefoner. – 0g är faktiskt en dubbel retronym, eftersom man inte tänkte på denna teknik när man i efterhand numrerade generationerna och därför, senare, måste ge den nummer noll, eftersom nummer ett redan var upptaget för NMT. – Om mobiltelefongenerationer, se mobiltelefon;
