äggkonto

anonymt konto i sociala medier. – Ordet äggkonto används i synnerhet om anonyma konton som används i hatkampanjer. ”Ägg” syftar på den oval som tidigare visades i Twitter i stället för ett foto när kontohavaren inte hade laddat upp någon bild av sig själv. (I april 2017 bytte Twitter ut ägget mot en stiliserad bild av en människas huvud och axlar.) – Äggkonto var ett av årets nyord 2016 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk). – På engelska: egg account.

[dold identitet] [förföljelse] [jargong] [sociala medier] [årets nyord] [ändrad 13 februari 2023]

uppförandekod om olaglig hatpropaganda på nätet

överenskommelse mellan Europeiska kommissionen och fyra stora it‑företag om begränsning av hatpropaganda på internet. De fyra företagen är Facebook, Microsoft, Twitter och Youtube. Överenskommelsen säger bland annat att anmälningar om hatpropaganda ska undersökas inom 24 timmar och att det anmälda, om det är motiverat, ska tas bort eller blockeras. Uppförandekoden lades fram den 31 maj 2016. – Se detta pressmeddelande, som innehåller hela uppförandekoden.

[näthat] [sociala medier] [webbpublicering] [ändrad 20 juni 2018]

snackaomhat

En kampanj som låter vuxna pröva på att utsättas för näthat. De vuxna som anmäler sig får hatiska SMS skickade till sina mobiltelefoner. Kampanjen påbörjades i Landskrona våren 2016. – Se snackaomhat.se.

[kampanjer] [näthat] [ändrad 24 april 2017]

Safer internet day

årlig dag för arbetet med ett säkrare internet för barn. – Syftet med arbetet är bland annat att få barn och föräldrar att tala med varandra om vad barnen är med om på nätet. Ett mål är att motverka nätmobbning. – Safer internet day har högtidlighållits i februari varje år sedan 2004. – Läs mer på Statens medieråds webbsidor.

[barn] [årsdagar] [ändrad 30 juni 2018]

olaga integritetsintrång

kriminell spridning av integritetskänsliga bilder och uppgifter. – Det som sprids kan handla om den drabbades sexualliv, nakenbilder (till exempel så kallad hämndporr), sjukdomar och uppgifter om att någon har utsatts för brott eller befinner sig i en utsatt situation. Förutsättningen för att sådant ska vara brottsligt är att det sker utan den berördas medgivande och att det får allvarliga konsekvenser för den det gäller. Det krävs också att bilderna eller uppgifterna har spritts till mer än ett fåtal personer. Straffet är fängelse i högst två år, i grova fall i upp till fyra år. – Förslaget fanns i utredningen Integritet och straffskydd (länk), som lades fram i februari 2016 och antogs av Riksdagen i november 2017 (se Riksdagens webbsidor). – Läs också om känsliga uppgifter, näthat, näthot och nätmobbning.

[förföljelser] [it-relaterad brottslighet] [lagar] [personlig integritet] [ändrad 5 september 2021]

näthat

förolämpningar och hotelser som framförs genom internet, och som har att göra med den utsattas åsikter, hudfärg, religion, kön, sexuella läggning, utseende eller funktionsvariation. Näthat behöver inte nödvändigtvis framföras så att den som det gäller tar del av det. – Näthat är kriminaliserat enligt förslag i utredningen Integritet och straffskydd (länk), som lades fram i februari 2016. Regeringen la fram förslaget i september 2017 som proposition 2016 17:222 med namnet Ett starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten. Propositionen finns som pdf här. Den gäller som lag sedan den 1 januari 2018. – En undersökning av näthat på forumet Flashback, gjord 2020 av Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, finns på denna länk.  – Näthat kallas också för digitalt hat. Läs också om nätmobbning, näthatare och näthot.

[lagar] [näthat] [ändrad 2 april 2021]