Xively

tjänst som förmedlar data från sensorer till alla som önskar an­vända dem. – Sensorerna till­hör Xivelys kunder. Sensorerna kan i princip upp­fånga data om allt som är mät­bart: buller, miljö­för­oreningar, el­för­brukning, neder­börd, temperatur… Data­flödet skickas till Xively som gör det till­gängligt för alla som vill an­vända det. Den som till­handa­håller sensor­data till Xively kan välja att ta be­talt för sina data, men måste i så fall också be­tala en avgift till Xively. – Xively hette Pachube fram till sommaren 2012, sedan Cosm fram till maj 2013. Numera ingår Xively i företaget Logmein. – Se xively.com.

[sakernas internet] [ändrad 23 maj 2017]

Susning

nerlagd svensk wikipedi. – Det var alltså ett webbaserat upp­slags­verk som läsarna kunde ändra i, lägga till i och stryka i från sina webb­läsare. – Susning startades 2001 av Lars Aronsson. Det var den första wiki­pedin på svenska, och den fanns i flera år jäm­sides med den svenska ver­sionen av Wiki­pedia. På grund av problem med ”klotter” (oseriösa ändringar) och redigerings­krig stängdes Susning 2004 för redi­gering (men inte för läsning), utom för ett fåtal be­trodda personer. I augusti 2009 stängdes Susning helt.

[nerlagt] [webbuppslagsverk] [wiki] [ändrad 24 juni 2017]

dot-brand

informell benämning på varumärke eller företagsnamn som används som toppdomän på inter­net. Alltså en privat topp­domän. – Till exempel skulle företaget ”Acme” kunna skaffa toppdomänen acme. I stället för acme.com skulle det då bli till exempel acme.acme. – Sådana toppdomäner är tillåtna sedan 2011. Trots att av­­­gift­erna är höga och ansökningsprocessen omständlig (se denna länk) –har sedan 2013 ett stort antal sådana domäner god­­känts och tagits i bruk. – Se newgtlds.icann.org. – Kallas också för dot what­ever. – Fler ord på dot, klicka här.

[toppdomäner] [ändrad 14 september 2018]

SPDY

avvecklad, tidigare föreslagen förändring av webbprotokollet HTTP. – SPDY presenterades 2012 och lades ner 2015. Den utvecklades av Google för att minska väntetiden vid nerladdning av webbsidor (spdy = speedy), och för att höja säkerheten. Mycket av det som var nytt i SPDY införlivades i den nya versionen av HTTP, se HTTP/2. –– Se dev.chromium.org/spdy (från 2010).

[nerlagt] [webben] [ändrad 2 maj 2017]

false start

””tjuvstart”” –– föreslagen förenkling av säker­hets-proto­kollet tls. – För­enk­lingen innebär att två kom­mu­ni­ce­ran­de enheter inte behöver gå igenom hela den för­be­red­an­de proce­duren (hand­skak­ningen) innan den egentliga data­över­för­ingen börjar. –– False start har ut­veck­lats av Google. Googles förslag till internets tekniska lednings­grupp IETF finns här.

[internet] [it-säkerhet]

keepalive

meddelande som sänds mellan två enheter i ett nätverk för att kontrollera att förbindelsen inte är bruten och för att markera att kommunikationen inte har upphört och att förbindelsen inte ska koppas ner.

[nätverk] [ändrad 14 november 2018]

kräkpost

e-post som är oönskad på grund av sitt enfaldiga eller föråldrade innehåll, särskilt om det är något som mot­ta­garen har läst hundra gånger förut. Exempel är kedje­brev, virus­­varningar, vand­rings­sägner, uttjatade skämt, upprop och annan e‑post som folk skickar urskillningslöst till alla de känner. Kallas på engelska för barfmail, bacn eller meatloaf. Det kallas också för granny spam, efter­som det ofta skickas av äldre an­höriga. – De som skickar kräk­­post gör det vanligen utan en tanke på pengar, och bara till folk de känner. Skillnaden mot spam är alltså att av­sändaren känner mottagaren, och vanligen menar väl.

[e-post] [spam] [ändrad 10 oktober 2018]

IFTTT

if this, then that –– en tjänst som låter användare utan kun­skaper i programme­ring ange hur infor­mation auto­ma­tiskt ska över­föras mellan olika internet­base­rade tjänster. – Som namnet be­­skriver:

  • – först anger man en händelse, till exempel att en viss person skriver en tweetTwitter;
  • – sedan anger man vad datorn ska göra när den hän­del­sen in­­träffar: – till exempel vidare­­befordra tweeten till ett e‑post­konto.

– Re­sul­­ta­tet blir vad som annars kallas för skript, men IFTTT kallar det för recept. Tjänsten IFTTT fungerar ihop med ett antal andra inter­net­­ba­se­rade tjänster. – Se ifttt.com.

[förkortningar på I] [programmering] [webbtjänster] [ändrad 8 november 2018]