generisk toppdomän

generic top level domain, gTLD – toppdomän som inte är en lands­domän. Alltså toppdomäner som .com, .net, .org och .biz. – Generiska topp­domäner kan vara öppna, som .com, .net och .org, eller begränsade som .int för internationella organisationer och .edu för amerikanska universitet och högskolor. Det finns också sponsrade topp­domäner, till exempel .aero, som bara får användas av företag och organisationer som godkänts av en bestämd ”sponsrande” organisation. I slutet av år 2000 infördes sju nya generiska topp­domäner, nämligen .biz, .pro, aero, .museum, .coop, .info och .name. Av dessa är info helt öppen, och för att man ska få registrera en domän under .name krävs det bara att man är en människa, inte ett företag. De andra fem domänerna är sponsrade. – Under 00-talet infördes de generiska toppdomänerna .asia, .cat (om katalanskt språk och kultur), .jobs, .mobi, .tel och .travel. Porno­grafi­domänen .xxx godkändes 2011 efter många om och men. – Det finns också privata toppdomäner (new gTLDs) som företag, organisationer, myndigheter och i princip även privatpersoner kan inrätta mot en hög avgift, förutsatt att de uppfyller vissa tekniska krav.

[toppdomäner] [ändrad 30 april 2020]

fulregistrering

(typosquatting eller typo squatting) – avsiktlig registrering av domän med ett namn som lätt kan för­växlas med annan, känd domäns namn. Skillnaden kan vara någon enstaka bokstav, som ”aflonbladet.se”. Syftet är att locka till sig besökare som egentligen skulle någon annan stans, och att tjäna pengar på dem eller lura av dem information. Fulregistrering används bland annat för nätfiske (phishing). – Se också Datatermgruppen (länk). – Läs också om felstavningsdomäner, stavfelsockupanter och homografattacker samt om alternativt tvistlösningsförfarande. – Det engelska uttrycket typo­squatting består av typo (tryckfel) och squatting – se squatter.

[bluff och båg] [bluffdomäner] [ändrad 7 februari 2020]

mashup

”hopkok” – en webbsida som kombinerar information eller tjänster från andra webbsidor, och som publiceras fristående från dem. Det är en vanlig teknik i webben 2.0. Uttrycket var vanligt på 00‑talet. – Exempel: webbsidan My Wikimap, tidigare Cheapgas, numera avvecklad, talade om var man kunde hitta billig bensin i USA och gav också vägbeskrivning dit. All information samlades in automatiskt från andra webbsidor. Housingmaps (inte aktiv längre, men se denna länk) visade kartor med hus som var till salu i USA. Husen hämtas från radannonserna i Craigslist, kartorna från Google. Sådana webbsidor har ingen egen information utan är beroende av andra webbsidor. – Ordet mashup (hopkok) används också om företags webbsidor som är sammansatta på liknande sätt med hjälp av webbtjänstgränssnitt (web services).

[webbpublicering] [ändrad 14 september 2018]

blackholing

blockering av trafik från internet­operatörer som anses underlätta spridning av spam. – Blockeringen kan motiveras med att operatörerna själva sprider spam, att de vidarebefordrar spam från andra opera­törer eller att de inte följer riktlinjerna för bekämpande av spam (till exempel genom att tillåta öppet relä). – Black­holing bygger på listor över sådana opera­törer, upprättade på mer eller mindre seriöst sätt. Internet­servrar som tillämpar blackholing vägrar att vidare­­befordra e‑post och annan trafik från svartlistade operatörer. Avsändaren brukar få ett meddelande som förklarar varför. Uträkningen är att privat­personer som får sin e‑post i retur ska klaga hos internetoperatören och tvinga fram bättring. Huruvida detta fungerar är ovisst. Det finns också e‑post­filter för enskilt bruk som sorterar bort all e‑post från svart­­listade operatörer. – Verb: to blackhole. På svenska kallas det för svartlistning.

[internet] [spam] [ändrad 25 september 2018]

stoppord

(stop words) – vanliga men betydelsefattiga ord som ignoreras vid indexering av textmassor. Det är ord som i, , och och att, så kallade funktionsord. I ett index som människor använder för informationssökning är det oftast onödigt, för att inte säga störande, att räkna upp alla ställen där ord som att förekommer i texterna. Men funktionsord kan vara intressanta, till exempel i datoriserade index där man vill kunna söka på hela fraser. Därför utesluter till exempel Google inte stoppord. Där stoppord används ingår de i en stoppordslista (stop word list) som har sammanställts av en människa. – Anmärkning: Ordet stoppord används ibland om ord, till exempel könsord, som används för att filtrera bort webbsidor som anses olämpliga, men det är inte den ursprungliga betydelsen.

[språkteknik] [sökmotorer] [ändrad 11 januari 2018]

spontant nätverk

även: adhocnätverk (se ad hoc) – tillfälligt trådlöst nätverk, bestående av noder som finns inom räckhåll för varandra. Oftast är noderna bärbara datorer eller mobiltelefoner, men det kan också vara andra elektroniska apparater, se trådlöst sensornätverk. – Spontana nätverk har ingen central server. Varje enhet som har den tekniska utrustning och den mjukvara som behövs kan känna av ifall det finns tillgängliga enheter inom räckhåll och ta initiativet till att upprätta ett spontant nätverk. (Det kan också krävas inloggning med an­vändar­namn och lösenord, eventuellt i kom­bi­na­tion med tilldelad behörighet.) – Kommunikation med Bluetooth är ett exempel på spontana nätverk. Data­över­föring mellan bilar som möts på vägen är ett annat. Karakteristiskt är att nätets livs­längd är bara en session: nästa gång som samma enheter möts måste de konfigurera ett nytt spontant nätverk. – Se också mesh.

[nätverk] [trådlöst] [ändrad 1 november 2017]