(URL shortener) – även: webbadressförkortare – tjänst som skapar korta webbadresser (URL:er) som kan användas i stället för långa. Den korta webbadressen går i själva verket till den tjänst som tillhandahåller URL‑förkortaren. Där slås den långa, fullständiga adressen upp och besökaren slussas vidare till den destinationen. Detta går normalt så fort att bytet inte märks. Syftet är att ge sidor webbadresser som en människa kan komma ihåg, och som kan tas med i texten på mikrobloggar som Twitter. En känd URL‑förkortare är TinyURL (tinyurl.com), men det finns flera.
[webben] [ändrad 25 september 2018]
ett XML-baserat språk för uppmärkning av nyhetsmaterial. – Det nya med NewsML, som lanserades år 2000, jämfört med föregångaren NITF, är det XML‑baserade formatet, som är oberoende av operativsystem. NewsML kan hantera ljud-, bild- och videofiler samt leverera hela ”paket” med nyheter. Nyhetsbyrån kan också ange kategorier som inrikes, utrikes och sport med detaljerade undergrupper så att nyheterna automatiskt slussas vidare till rätt person hos mottagaren. Kvar från NITF finns möjligheten att dela upp nyhetstexter i rubrik, ingress, brödtext, bildtext etcetera, så att mottagaren mer eller mindre automatiskt kan publicera materialet i tryck eller på webben. – En ny version, NewsML-G2, presenterades 2008. – Läs mer här.
[massmedier] [programspråk] [webbpublicering] [xml] [ändrad 22 maj 2022]
i datakommunikation: standardrutt – en förvald väg som en router på internet skickar ett paket på om routern inte känner till rätt väg till paketets slutdestination. Ett paket kan skickas på standardrutter i flera led, från router till router, tills det hamnar hos en router som känner till vägen till rätt adress. – En default route är inte samma sak som en default gateway. – Läs också om default-free zone och om ordet default.
[internet] [ändrad 7 juni 2018]
Cross-platform (=X), Apache, MySQL samt PHP och Perl – en uppsättning program som tillsammans används för att programmera och underhålla webbsidor. Programpaketet är inte avsett för att driva webbservrar, men det används ändå för det ändamålet. Alla program som ingår i XAMPP är skrivna i öppen källkod och levereras som fri mjukvara. – XAMPP utvecklas av det tyska projektet Apache Friends (apachefriends.org). Programpaketet finns för Linux, Mac, Solaris† (tidigare) och Windows, och det kan laddas ner gratis från apachefriends.org. – Namnet XAMPP anspelar på LAMP och liknande programpaket.
[förkortningar på X] [fri mjukvara] [webbpublicering] [öppen källkod] [ändrad 8 september 2017]
eXtensible HTML – en omarbetning av HTML, skriven som en tillämpning av XML. – Läs mer på W3C:s webbsidor (från 2002). Sedan 2009 står W3C inte bakom XHTML, utan ser det som en av många tillämpningar av XML – se denna länk. – Läs också om HTML5.
[förkortningar på X] [webbpublicering] [xml] [ändrad 19 januari 2020]
(keyword stuffing eller bara word stuffing) – att ha med samma ord många gånger på en webbsida. Orden kan stå i texten eller i dold text. Syftet brukar vara att sidan ska få en hög placering i sökmotorer när någon söker på det ordet. Därför har sökmotorer program som upptäcker sökordspackning och diskvalificerar sökordspackade sidor. – Sökordspackning kan också göras av utomstående genom att de, där det är möjligt, skriver kommentarer på webbsidan och späckar kommentaren med sökord. Det kan vara sabotage: utomstående använder sökordspackning för att få sökmotorer att diskvalificera sidor som sabotören ogillar.
[marknadsföring] [missbruk] [sökmotorer] [ändrad 5 september 2018]
ett ord som bör undvikas. Skriv hellre webbsida:
- – från början var ”hemsidan” en webbsida som användaren själv satte ihop. Den innehöll länkar till andra sajter, och hade alltså delvis samma funktion som bokmärken/favoriter har i moderna webbläsare;
- – senare blev ”hemsidan” detsamma som startsidan, alltså den webbsida som automatiskt visas när man startar webbläsaren, och som användaren själv kan ställa in;
- – senare började man kalla ingångssidan eller välkomstsidan på en webbplats för ”hemsida”;
- – men många kallar alla webbsidor för ”hemsidor”, och:
- – somliga kallar till och med en hel webbplats (som består av flera sidor) för ”hemsida”.
– Ordet hem ställer lätt till förvirring, eftersom det finns flera knappar (i webbläsare och på webbsidor) som heter Home, men som har olika funktion.
[språktips] [webbpublicering] [ändrad 22 november 2018]
- – i datalagring: samling filer som kanske aldrig mer kommer att behandlas, men som inte bör eller inte får raderas. De ska inte heller ändras. Det kan till exempel finnas lagar och bestämmelser som säger att data måste sparas ett bestämt antal år. Arkivering görs därför ofta på långsamma men billiga medier, till exempel magnetband eller DVD, eftersom man räknar med att de sällan eller aldrig kommer att efterfrågas. Numera sker arkivering allt oftare på hårddiskar eller SSD. – Se också tier 3 storage;
- – beteckning på filer som är tillgängliga för nerladdning från internet med anonymt ftp;
- – flera filer som lagras som en enda fil, vanligtvis komprimerad, till exempel ett tar-arkiv (tarball);
- – i Bittorrent: en komplett uppsättning filer – en eller flera – som ingår i en nerladdning. Den som har ett komplett arkiv på sin dator (och ger andra tillgång till det) kallas för seeder. Ett arkiv i Bittorrent är uppdelat i småbitar. Den som ännu inte har ett komplett arkiv (en leecher) kan ändå vara med i Bittorrent;
- – den meny i grafiska användargränssnitt som innehåller instruktioner som Spara, Spara som och Skriv ut med flera. Arkiv är här en översättning av engelska File – se fil.
– I allmänspråket är ett arkiv en lagringsplats för information som inte längre behövs i den dagliga verksamheten, och som inte får eller ska ändras, men som ändå ska sparas på ett säkert och välordnat sätt.
[arkivering] [datalagring] [filer] [grafiskt användargränssnitt] [webbpublicering] [ändrad 3 juli 2021]
(latency) – fördröjning, väntetid: den tid som det av tekniska skäl tar att få fram en signal eller att hämta data; i synnerhet den fördröjning som är oundviklig på grund av fysikens lagar. – Latens uppkommer alltid i elektroniska system därför att utrustningen behöver tid för att reagera på inkommande signaler. Även om latensen i varje enskilt fall bara är någon miljondels sekund kan det i komplicerade system sammanlagt bli så mycket att fördröjningen blir ett problem. Det kan bli störande för användaren (till exempel i telefonsamtal) eller leda till en förskjutning i tid som gör det svårt att samordna processer. – Jämför med accesstid, lagg och jitter. (Latens och lagg används ibland som synonymer, men latens är den fördröjning som är inbyggd i systemet, lagg kan dessutom ha andra orsaker, till exempel belastning på användarens dators processor.) – Ordet: Kommer av ett latinskt ord som betyder dold. Det som är latent är tills vidare dolt.
[fysik] [nätverk] [ändrad 6 december 2018]
i datorteknik: avbrott, eller skifte; som verb: avbryta för, undanta:
- – Esc-tangenten på tangentbordet var ursprungligen till för att användaren skulle kunna stoppa en programkörning. Det gjordes när programmet hade fastnat i en slinga, alltså gick och gick utan att bli färdigt. Den användningen är en kvarleva från äldre tangentbord och fungerar sällan i nyare program. (I stället brukar man använda tangentkombinationen ctrl‑alt‑delete.) – Esc‑tangenten är ibland märkt med tecknet ⎋;
- – i en del program kan man använda Esc-tangenten för att avbryta, alltså att stänga aktiva fönster och backa ut ur ett pågående jobb;
- – i programmering betyder instruktionen escape att det kommer ett skifte mellan programkod och text skriven i naturligt språk för människor (alltså kommentarer till koden). Eftersom både text och programkod skrivs med tangentbordet behövs ett sätt att markera vad som är vad. En escape sequence anger att de tecken som följer är instruktioner, inte text. I ASCII‑tabellen finns en escape character (avbrottstecken, skiftestecken), tecken nummer 27, som har denna funktion. Escape a character – citera ett tecken, avbryta för ett tecken, undanta ett tecken – alltså: markera att tecknet ska skrivas som det är, inte tolkas som del av programkod. – Se också utkommentera;
- – när man formulerar sökvillkor vid sökningar på webben eller i databaser används skiftestecken ibland för att ange att tecken som * och ? ska tolkas som vanliga tecken, citeras, inte tolkas som jokertecken.
– Utanför datorteknik betyder escape oftast flykt, rymning. I fysik talar man om escape velocity, flykthastighet – den hastighet som en rymdfarkost måste ha för att kunna lämna jordens gravitationsfält. Det uttrycket används ibland om när en produkt eller ett företag börjar bli framgångsrikt.
[användargränssnitt] [programmering] [sökmotorer] [sökningar] [tangentbord] [ändrad 24 januari 2021]