webbläsare

(web browser eller bara browser) – program som hämtar webb­sidor från webb­servrar och visar upp dem i grafisk form för an­vändaren. – I en webbläsare ingår program som efter­frågar och tar emot webbsidor från de webbservrar där de publi­ce­ras, program som återger (renderar) webb­sidan på bild­skärmen samt hjälp­medel som bokmärken / favoriter, historie­fil och cookie­hantering. – Se också webb­läsar­motor. – Den första spridda webbläsaren med grafiskt an­vändar­gräns­snitt var Mosaic från 1993. (Men se också Erwise.) Före Mosaic fanns två webb­läsare med enbart text, utvecklade av webbens skapare Tim Berners-Lee och av Robert Cailliau. Tim Berners-Lees webbläsare har återskapats för moderna datorer, se denna länk. – I mitten av 1990‑talet var Netscape Navigator ledande, men den trängdes undan av Microsofts Internet Explorer, som länge var den mest spridda, men som Microsoft 2015 ersatte med Edge. På 2000-talet blev den ledande konkurrenten till Inter­net Ex­plorer först Firefox, skriven i öppen källkod, på 2010-talet Google Chrome. Apple har Safari, och en annan känd webbläsare är norska Opera. 2008 kom Googles Chrome. – En enkel, textbaserad webbläsare är Lynx. – Den engelska be­näm­ningen browser är, om man tolkar den bok­stav­ligen, miss­visande, efter­som man inte använder webbläsare för att ögna igenom (browse) webben, utan för att hämta och visa valda webbsidor. Benämningen är övertagen från en äldre betydelse av browser inom it. – Se också rich internet application. – Den mer övergripande termen webbklient omfattar både vanliga webb­läsare och speci­ella program för hantering av speciella typer av information som förmedlas med webbteknik.

[webbläsare] [ändrad 20 februari 2019]

bit

  1. – etta eller nolla – den minsta enheten i binärt kodad information. – När man talar om mängder av data heter det en bit, flera bit – ”60 gigabit per sekund”. Talar man om en­staka ettor och nollor kan man kalla dem för bitar, som i 32-bitars­system. – Om du för­kortar, skriv kbit för kilo­bit, Mbit för mega­bit och så vidare. (Mer under B (byte). – Åtta bit (eller bitar) blir en byte, uttalas ”bajt”. – Ordet: Bit lär vara en förkort­ning för binary digit. Ordet bit myntades 1946 av den fram­­stående sta­tisti­kern John Tukey (1915—2000, se länk);
  2. – se .bit.

[data] [datalagring] [domäner] [personlig integritet] [ändrad 10 november 2019]

surfning

(surfing; to surf)surfa på webben, surfa på internet – besök på webbsidor samt läsning och skrivning av e‑post, chatta med mera – ett övergripande ord för det man kan göra när man har tillgång till internet. – Ut­tryck­et to surf the internet användes först av den amerikanska bibliotekarien Jean Armour Polly (arkiverad webbsida) i mars 1992 i artikeln ”Surfing the internet: an introduction” (länk), mer om den på denna artikel (arkiverad). – Förra kommunikationsministern Ines Uusmanns berömda uttalande om internet – ”bara en fluga” – syftade enligt henne själv på webbsurfande i bemärkelsen att planlöst följa länkarna från sida till sida på webben.

[språktips] [surf] [webben] [ändrad 7 november 2019]

öppet relä

e-post­server som tar emot e‑post från utom­stående och vidare­befordrar den till andra utomstående. (Se relä, be­ty­delse 1.) – Med utomstående menas här användare som tillhör ett annat nätverk än det som servern ingår i. Typfallet är en e‑postserver som ansluter användarna i ett lokalt nätverk till internet: om en sådan server dessutom tar emot och vidarebefordrar e‑post som varken är till eller från de egna användarna är den ett öppet relä. – Möjligheten att sända spam utan att bli spårad och blockerad har åtminstone tidigare till stor del hängt på att det finns öppna relän. Under internets pionjär­tid var alla e‑post­servrar öppna, men sedan mitten av 1990‑talet har de flesta, både av ekonomiska skäl och för att blockera spam, stängts för tredjeparts­trafik. Servrar som fortfarande fungerar som öppna relän blir ofta svartlistade, det vill säga att andra servrar inte förmed­lar trafik till och från dem. Många inter­net­servrar som fort­farande är öppna relän är helt enkelt felinställda. – Spam­marna har sedan länge funnit på andra sätt att skicka skräp, se botnät. – På engelska: open relay, även third party relay (TPR) eller insecure relay.

[internet] [spam] [ändrad 25 september 2018]

Dropbox

en tjänst för lagring av filer på internet. Användarna kan lagra och hämta filer från vilken dator som helst samt ge andra användare tillgång till filer. De kan också synkronisera filer som finns både på Dropbox och en dator (eller mobiltelefon eller surfplatta). Dropbox är gratis för en begränsad volym data. Mot avgift får man lagra mer. – Se dropbox.com. – Det finns flera liknande tjänster, till exempel Apples iCloud och Microsofts OneDrive.

[datalagring] [webbtjänster] [ändrad 12 november 2018]

Berners-Lee, Tim

Porträttfoto av Tim Berners-Lee.
Tim Berners-Lee.

(1955) – uppfinnare av webben, chef för webbens tekniska lednings­­grupp W3C. – Tim Berners-Lee utveck­lade World Wide Web under 1980—1991 när han arbetade på det euro­­peiska kärnforskningsinstitutet Cern. (Hans första formella förslag finns här.) – Från början ville han bara göra ett hjälp­­­medel för hantering av källorna i forskningsrapport­er genom att an­vända hyper­­länkar (jämför med Xanadu). Han ut­­vecklade proto­­kollet HTTP, sidbeskrivningsspråket HTML och skrev tillsammans med Robert Cailliau den första kom­bi­nerade webb­­läsaren och webb­­editorn på en Next-dator. 1991 la han ut http://info.cern.ch på inter­­net – den första allmänt tillgängliga webbsidan. Senare utvecklande han XML och tog initiativ till den seman­tiska webben. – Tim Berners-Lee grundade 2008 stiftelsen World wide web foundation. 2012 var han med och startade Open data institute. 2013 grundade han Alliance for affordable internet, A4AI. – Tim Berners-Lee fick 1998 utmärkelsen Usenix life­time achieve­ment award (länk), år 2000 EFF:s pris Pioneer Award, 2006 Love­lace medal och 2012 Millennium­­priset för teknologi, och han adlades 2003 av brittiska drottningen. Han tilldelades i april 2017 Turingpriset (för år 2016), se denna länk. – Hans föräldrar var med och byggde en av de första datorerna, Manchester Mark I.

[it-historia] [tim berners-lee] [webben] [ändrad 5 juni 2017]

pagejacking

– sidnappning, webbsideskidnappning:

  1. – allmänt: kopiering av källkoden (HTML‑koden) från någon annans webbsida. Eftersom både innehållet på sidan (text och bild) och källkoden är skyddade av upphovsrätt (om det inte står något annat) är detta inte lovligt utan tillstånd;
  2. – mer specifikt: ett sätt att lura webb‑surfare till sidor med pornografi eller till andra webbsidor: man kopierar en existerande, populär webbsida och lägger upp den på webben så att den blir indexerad av sökmotorer. När det är klart byter man ut det kopierade innehållet mot det material man vill sprida. Den som använder en sökmotor och som klickar på vad som verkar vara en länk till en seriös webbsida kanske då hittar något helt annat än hon hade väntat sig.

[bluff och båg] [upphovsrätt] [webbpublicering] [ändrad 2 december 2019]

Cailliau, Robert

(1947) – belgisk datorvetare som utvecklade historiens andra webbläsare, Samba, för Macintosh. (Den första webbläsaren, WorldWideWeb, skapades av Tim Berners-Lee på en NeXT-dator.) Caillau spelade en avgörande roll när det gällde att få CERN att stödja satsningen på webben, och det var han som övertygade ledningen för CERN att släppa tekniken för webben fri utan krav på royalties (mer här). Hans webbsida finns på robertcailliau.eu (nere sedan november 2018 – arkiverad). Tillsammans med James Gillies har han skrivit boken How the web was born (länk) från år 2000.

[it-historia] [personer] [robert cailliau] [webben] [ändrad 8 januari 2019] 

nod

(node) – knutpunkt i ett nätverk; en av de apparater som knyts ihop av ett nätverk. Dels kan en nod vara en nätverksenhet som tar emot meddelanden och skickar dem vidare, oftast där en förbindelse delar sig i två eller fler. Dels kan det vara den utrustning som nätverket kopplar ihop: persondatorer, servrar, skrivare, routrar och annat. Ändpunkten i ett nätverk kallas för slutnod eller, mindre vanligt, ändnod; även: terminal. – I artificiella neuronnät är noder ett slags filter, realiserade som delar av programmet, som kan förstärka, försvaga eller blockera signaler som sprids genom nätverket. 

[ai] [nätverk] [ändrad 8 juni 2018]