default-free zone

(DFZ – förvalsfri zon) – på internet: alla de routrar som på egen hand kan dirigera trafik till varje annan destination på internet. – Det engelska namnet kommer av att det inte behövs några default routes (förvalda rutter) i DFZ. (Se också default.) Det innebär att en router i DFZ självständigt ska kunna skicka alla meddelanden vidare till deras destination utan att behöva be en annan router om hjälp med en vägbeskrivning. DFZ består av alla autonoma system.

[internet] [ändrad 13 september 2019]

.tel

en toppdomän, godkänd 2007, avsedd för teknikoberoende kommunikation med företag och organisationer. – Tanken är att organisationer ska skaffa en .tel‑adress vid sidan av sin vanliga webbadress. (Computer Sweden skulle till exempel kunna skaffa computersweden.tel – vilket tidningen inte har gjort.) Det är inte tillåtet att registrera telefonnummer som domäner under .tel. Den som matar in en .tel‑adress i en dator eller mobiltelefon ska kopplas till organisationen på ett sätt som företaget arrangerar – det kan vara röstsamtal via internettelefon eller textmeddelanden. Man får alltså inte upp en webbsida, utan man öppnar en kommunikationskanal. – .tel är en sponsrad toppdomän som hanteras av det brittiska företaget Telnames (do.tel).

[toppdomäner] [ändrad 21 maj 2023]

Alpha

  1. – se alfa;
  2. Alpha – en 64‑bitars‑processor som utvecklades av Digital† i början av 1990‑talet – Alpha‑processorn presenterades 1992. Compaq, som köpte Digital 1998, sålde 2001 de intellektuella rättigheterna till Alpha‑processorn till Intel. Det ledde till att Alpha sakta men säkert avvecklades till förmån för Intels egna processorkonstruktioner. År 2001 meddelade Compaq att företaget skulle byta ut Alpha mot Intels Itanium‑processorer. När dåvarande Hewlett‑Packard† 2002 köpte Compaq fortsatte Hewlett‑Packard under några år att utveckla och sälja Alpha‑baserade datorer. Den sista Alpha‑processorn, EV7z, kom i augusti 2004. Hewlett‑Packard sålde dem fram till 2006 och gav support till 2011;
  3. – se Wolfram Alpha.

[nerlagt] [processorer] [programmering] [sökmotorer] [ändrad 20 december 2022]

websocket

(även: web socket) – en teknik för snabb tvåvägskommunikation mellan webbläsare och webbserver. Kommunikationen sker med duplex, det vill säga att meddelanden kan skickas i båda riktningarna samtidigt. Webbservern kan skicka data till webbläsaren utan att webbläsaren har efterfrågat den först. Kommunikationen sker mellan sockets (socklar), vilket innebär att båda parter är medvetna om att det kommer att utväxlas många meddelanden, och att man använder en mer specifik adressering (socketadress) än i vanlig internetkommunikation. – Websockets är en standard som utvecklas av internets tekniska ledningsgrupp IETF, se denna länk.

[webben] [ändrad 10 november 2018]

ICQ

det första stora systemet för snabbmeddelanden. – ICQ lanserades 1996 av det israeliska företaget Mirabilis, som 1998 köptes av America Online, numera Aol. Aol hade då också har ett eget system för snabbmeddelanden, AIM†. AIM sålde 2010 ICQ till ryska Mail.ru Group, numera Digital Sky Technologies. – ICQ utläses I seek you. – Se icq.com.

[meddelanden] [ändrad 19 april 2018]

homograf

  1. – ord som i skrift ser likadant ut som ett annat ord. Exempel: modern (=mamman), modern (=trendig). Orden kan uttalas olika, det är bara hur de stavas som räknas när man talar om homografer. – På engelska: homograph. – Se också homofon och homonym;
  2. – termen homograf används på internet också om ord eller bok­stäver som ser likadana ut, men som står för olika ljud i olika alfabet. Exempel: ryska bokstaven ”P” ser ut som det latinska alfabetets P, men den står för R‑ljud; ryska ”C” står för S‑ljud. (Se också glyf). – Homo­graf­attack (homo­graph attack) – försök att stjäla besökare från en webb­plats (sidnapp­ning) genom att ha en för­falskad webbplats på en ”homografdomän” (ett slags felstavningsdomän). Det är möjligt därför att man kan ha bok­stäver från andra alfabet än det latinska i namnet på en domän. Man kan till exempel registrera MiCrosoft med ryskt ”C” (vilket skulle uttalas ”MiSrosoft”). Sedan kan man lägga ut en länk till MiCrosoft.com och hoppas att folk klickar på den. Förutsatt att offrets webbläsare kan återge icke‑latinska alfabet finns det ingen möjlighet att se skillnad. (På landsdomänen .se är det inte tillåtet att blanda alfabet i domänens namn.) – Läs mer på denna sida (arkiverad) och i denna rapport från Unicode.

[bluffdomäner] [bluff och båg] [språktips] [ändrad 21 maj 2021]

AltaVista

en nerlagd sökmotor för webben. – På 1990‑talet var AltaVista den ledande sökmotorn, men den konkurrerades ut av Google. Den 8 juni 2013 försvann AltaVista från webben. – AltaVista lanserades den 15 december 1995 av Digital†, först som ett sätt att demonstrera kapaciteten hos Digitals processor Alpha†. AltaVista var ett webbindex, och det var det första indexet som registrerade vartenda ord på webbsidorna med bevarad ordningsföljd: därför kunde man söka på fraser och meningar, inte bara på enstaka ord. AltaVista sågs under flera år som den bästa sökmotorn, och försåg från 1996 Yahoo med sökresultat. – Efter att Compaq† hade köpt Digital såldes AltaVista 1999 till CMGI Inc, och i början av 2003 till sökmotorföretaget Overture. Sommaren 2003 köpte Yahoo i sin tur Overture, vilket innebär att Yahoo blev ägare till AltaVista. – I december 2010 blev det känt att Yahoo tänkte avveckla AltaVista. Webbsidan fanns sedan kvar i ett par år, men sökresultaten visades på Yahoos sida. I juli 2013 lade Yahoo även ner AltaVistas webbsida.

[nerlagt] [sök­­motorer] [ändrad 1 maj 2020]