Kategori: nätverk

Systems network architecture

(SNA) – ett nätverk som utvecklades på 1970‑talet av IBM för stordatorer, och som fortfarande förekommer. – Numera används vanligtvis TCP/IP för själva dataöverföringen, medan SNA används för att han­tera åtkomst till program i systemet. IBM säljer inte längre utrustning för SNA, men ger fortfarande support åt användare. – Läs mer på IBM:s webbsidor.

[nätverk] [ändrad 6 januari 2020]

rätt att bli bortglömd

varje persons rätt att få kränkande, felaktig eller genant information om henne själv dold i sökmotorer. – När förslaget till EU:s Dataskyddsförordning först lades fram i januari 2012 föreslogs att rätten att bli bortglömd skulle införas. En person skulle alltså kunna be­gära att alla data som lagrats om honom eller henne i ett socialt nätverk eller hos ett företag ska tas bort. – I slutet av 2012 invände EU:s it‑säkerhetsorgan ENISA att detta är praktiskt ogenomförbart – se här. Men i maj 2014 fastslog trots det EU‑domstolen att Google på begäran av privatpersoner måste ta bort från sitt index koppling till oriktig, ovidkommande eller föråldrad information om den personen (se Costeja‑domen). Det inne­bär att informationen får finnas kvar på Google, men att den inte får komma upp om man söker på personens namn. Detta kallas på engelska för delisting. Samma information kan däremot fortfarande komma upp vid andra sökningar. – Idén om rätten att bli bortglömd uppstod i Frankrike, och därför används ibland den franska benäm­ningen le droit a l’oubli även på andra språk. – Rätt att bli bortglömd är den term som används i den svenska texten till Dataskyddsförordningen. – På engelska: right to be forgotten (RTBF) eller right to erasure; på svenska också rätt att glömmas, rätt att bli glömd. – Se också reputation bankruptcy.

[dataskyddsförordningen] [personlig integritet] [personuppgifter] [självutplåning] [ändrad 13 mars 2023]

virtuellt privat nätverk

(VPN) – krypterad förbindelse genom internet mellan användare på distans och ett lokalt nätverk eller en tjänst. Förbindelsen kallas för tunnel och skyddar kommunikationen mot avläsning, trots att den går genom internet. Det är en förlängning av det lokala (privata) nätverket. VPN används på tre sätt:

  1. – tjänster för VPN ger resande och distansarbetande personal möjlighet att ansluta sig till företagets nät från hemmet eller från hotellrum på ett säkert sätt. Allt som brukar krävas är ett speciellt klientprogram och inloggning. I en VPN‑tjänst brukar ingå teknik som ser till att meddelandena kommer fram och är kompletta. – Att använda VPN blir billigare och enklare för organisationen än att bygga och driva motsvarande fysiska nät i egen regi. – Nätverket kallas för virtuellt därför att det verkar vara, och beter sig som, en del av ett privat nätverk, men i själva verket är det en tjänst på internet;
  2. – samma teknik använd som tjänst för anonym och ospårbar surfning på internet. – Se anonymiseringstjänst;
  3. – VPN används också för att kringgå geoblockering: en person i Sverige som vill se en film som bara är tillgänglig på internet i USA kan ansluta sig till en VPN‑server i USA och låta VPN‑servern hämta filmen och vidarebefordra den till Sverige. 

– På engelska: virtual private network. – Se också VPLS (virtual private LAN service) och VPN‑tunnel.

[it-säkerhet] [nätverk] [skyddad kommunikation] [virtuellt] [ändrad 27 mars 2020]

VPN-tunnel

  1. – den krypterade förbindelse som upprättas i ett virtuellt privat nätverk (VPN). – ”Tunneln” är en internetförbindelse mellan användaren och en VPN-server (den server som hanterar kommunikation mellan ett lokalt nätverk och VPN-användare). Trafiken i ”tunneln” är krypterad så att både med­del­andet och adressen till den slutliga mottagaren är oläsliga för alla som uppsnappar meddelandet. En utomstående kan bara se att det pågår kommunikation mellan användaren och VPN‑servern. VPN‑servern dekrypterar meddelandet och adressen och skickar meddelandet i klartext till den slutliga mottagaren;
  2. – vpntunnel.se – svensk tjänst som tillhandahåller anonym internetanvänd­ning genom en VPN-tunnel. Drivs av företaget Netalia i Stockholm. – Se vpntunnel.com.

[företag] [kryptering] [nätverk] [skyddad kommunikation] [ändrad 21 december 2017]

sticky

– som fastnar, klistrig, kvardröjande, trög:

  1. – om webbsidor: som får besökarna att stanna kvar. Sticky webb – klistrig webb – beteckning på postorderwebbsajter som är gjorda för att hålla besökarna kvar så länge som möjligt. De lockar med spel, frågesporter, enkäter, poängbelöningar och annat. Detta i kontrast till de postorderwebbsajter som är gjorda för att besökaren ska kunna bestämma sig och beställa så snabbt som möjligt;
  2. – mer allmänt: som får kunder att förbli trogna;
  3. – om inställningar, tangenttryckningar och instruktioner: som fortsätter att gälla tills man ändrar;
  4. – sticky keys – se tröga tangenter;
  5. – sticky ad – fastklistrad annons – webbannons som alltid visas på bildskärmen så länge man är kvar på samma webbsida, även om man rullar.

[marknadsföring] [tangentbord] [tillgängligt] [webbpublicering] [ändrad 18 mars 2019]

ubikvitär

(ubiquitous) – på svenska också ubik – tillgänglig överallt, befintlig överallt, som finns överallt; ubiquitous computing: ubikvitära eller ubika it‑system, ubikvitär eller ubik it – om information och kommunikation som är tillgängliga genom trådlösa it‑system överallt och när som helst. Kallas också för ubikom eller ubikomp. – Ordet var ett trendord på 00‑talet; tillgången på mobilt bredband och sakernas internet har sedan dess gjort att det har blivit överspelat.

  1. – om it‑system som är inte­gre­rade i omgiv­ningen och lätt tillgängliga; som fungerar utan traditionella användargränssnitt som bildskärm och tangent­bord. – Uttrycket ubiquitous computing myntades 1988 av den amerikanska forskaren Mark Weiser†. Han beskrev den 1991 i artikeln The Computer for the 21st Century i Scientific American (länk). Hans vision kan beskrivas som ett avancerat trådlöst nätverk med integrerade handdatorer, stora bildskärmar på väggarna och servrar. Mark Weiser tänkte sig ett samspel mellan datorer i olika storlekar: inch devices, foot devices och yard devices. Sådant som intelli­genta hus, kroppsburna datorer och datorer som är integrerade i vardagsföremål (sakernas internet) kan också räknas som ubikvitära system;
  2. – i Japan har termen använts för principen att trådlös bredbandsanslutning till internet ska vara tillgänglig överallt i landet. På japanska: yubikitasu.

– Läs också om u‑samhället, pervasive computing och intelligent miljö (ambient intelligence).

[bredband] [it-system] [sakernas internet] [språktips] [ändrad 17 september 2020]

intelligent miljö

(ambient intelligence) – en teknisk vision: samverkande inbyggda datorer i hem, offent­liga miljöer och på arbetsplatser, programmerade för att förutse och tillgodo­se människors behov. Det beskrivs ibland som en vidareutveckling av ubikvitära (”ubika”) it‑system med fokus på programmen snarare än på apparaterna. – Den intelligenta miljön förutsätter, förutom föremål med inbyggda datorer, system för enkel interaktion med mänskliga användare (som inte har datorskärmar framför sig), kommunikation mellan datorerna, system med sensorer som kan känna av vad som finns i närheten och vad som händer (se trådlöst sensornätverk), program som kan sätta in sensorer­nas data i sammanhang samt program med inlärningsförmåga. – Se också sakernas inter­net.

[användargränssnitt] [it-system] [sakernas internet] [ändrad 16 december 2019]

frågetecken

– tecknet ? —

  1. – se jokertecken;
  2. – i webbadresser (URL:er): instruktion till webbservern att en webbadress beskriver en webbsida som sammanställs genom en sökning, inte en statisk sida. Till exempel betyder URL:en it‑ord.idg.se/?s=frågetecken att webbservern ska söka igenom data­basen för IDG:s ord­lista efter uppslagsordet frågetecken och efter alla ord­för­kla­ringar som inne­håller ordet fråge­tecken. Resultatet av sök­ningen samman­ställs till en sida som webbservern skickar till an­vändaren.

[tecken] [webbpublicering] [ändrad 2 maj 2020]

Google Goggles

en nerlagd tjänst som kunde känna igen och namnge föremål, platser och byggnader som användarna skickade in bilder på. Tjänsten kunde också läsa och tolka streckkoder. Tjänsten startades 2010 av Google och lades ner i slutet av 2018. Den fanns för smarta mobiler. – Google hänvisar sedan dess till tjänsten Google Lens, se denna länk. – Google Goggles ska inte för­växlas med Google Glass, Googles interaktiva glasögon.

[ljud och bild] [nerlagt] [sökmotorer] [ändrad 1 december 2020]