kub

  1. – cube – i dataanalys: datamängd ordnad som en tabell, men i fler än två dimen­sioner (se flerdimensionell databas). En tryckt tabell har två dimensioner, en kub är samma sätt att ordna data i tre eller fler dimensioner. Ordet kub används generellt, även om det är fler än tre dimensioner;
  2. – OLAP-kub – kub för data­analys (som i för­kla­ring nummer 1) tillämpad på analys­metoden OLAP;
  3. – om nätverk, se n-kub;
  4. – i virtuell verklighet: se VR-kub.

[analys] [nätverk] [virtuellt] [ändrad 11 januari 2021]

email

annan stavning av e-mail (se e-post). – På 2010‑talet är stavningen email vanligare än e‑mail på engelska. 2011 års utgåva av AP Stylebook (länk, kräver inloggning), rätte­snöre för stavning och språk­bruk i ameri­kansk press, rekommen­derar i första hand stavningen email. Email är också stavningen i engelska Financial Times ordlista på nätet (länk) (borttagen 2018). Men vanligast är att man på engelska skriver och säger bara mail.

[e-post] [ändrad 3 maj 2019]

g-mail

mycket ovanlig beteckning på SMS-meddelande. E:et i email är utbytt mot g:et i GSM. Detta g-mail ska inte förväxlas med Googles e-posttjänst Gmail.

[meddelanden] [ändrad 9 februari 2020]

PubSubHubbub

förkortat PuSH, även kallat Hubbub – ett system för publicering av webbflöden så att de når abonnenterna nästan omedel­bart. – PubSubHubbub är en vidareutveckling av RSS och Atom. Det är utvecklat för att ny information ska nå abonnenterna så snabbt som möjligt och för att minska onödig trafik på internet. Till skillnad från hur det är med RSS och Atom så frågar nämligen inte en dator med PubSubHub­bub hela tiden webb­flödet ifall det finns något nytt. I stället får abonnentens dator ett med­delande när det finns något nytt att läsa (se push). – PubSubHubbub har utvecklats på Google. Det bygger på att webb­flödet sprids från en eller flera hubbar. När en abonnent abonnerar på webbflödet ansluts hon inte direkt till webbflödet, utan registreras på en av hubbarna. Hubben skickar ett kort meddelande när det finns något nytt, och då kan abonnentens webbflödesläsare hämta det nya. – Läs mer på GitHub (länk).

[bloggar] [rss] [ändrad 22 oktober 2017]

e-postserver

(mail server, email server)server som hanterar in- och utgående e‑post för ett antal användare. Den skickar e‑post mellan sina egna användare och till användare på andra e‑postservrar samt tar emot e‑post från andra e‑postservrar för vidare befordran till egna användare. Den kan också lagra e‑post och tillhandahålla säkerhets- och filtreringsfunktioner, till exempel spamfilter. – E‑postserverns funktioner delas upp i självständiga program (agenter) som mail delivery agent, mail submission agent och mail transfer agent.

[e-post] [ändrad 27 juli 2020]

mejlvägg

  1. – annat ord för spamfilter eller liknande program som blockerar oönskad e‑post (kanske även sådan som inte kan räknas som spam men som ändå anses onödig). Ordet anspelar på brandvägg;
  2. – funktion som gör att man måste ange och bekräfta sin e‑pos­tadress (genom att svara på ett mejl) för att få tillgång till in­formation och tjänster på internet. Ordet anspelar på betalvägg. – Se också bekräftelsemejl;
  3. – hit the mail wall – ”gå in i mejl­väggen” – att få så mycket e‑post att man inte kan hantera den.

– Även: e‑post­vägg. På engelska: mail wall eller email wall.

[e-post] [it-säkerhet] [spam] [stress] [ord på -vägg] [ändrad 9 december 2019]

GIX

Global internet exchange – global internetknutpunkt. – En GIX ansluter stora företagsnät och andra datanät till internet. Den mest kända GIX:en är Mae East i Washington i USA, men det finns andra GIX:ar, och i USA kallas de oftare för NAP. En känd GIX är D-GIX på KTH (länk) i Stockholm. Det var en av de första GIX:arna utanför USA.

[förkortningar på G] [internet] [ändrad 15 april 2017]

e-post

(e-mail eller email, på svenska ofta mejl)elektroniskt meddelande som skickas över internet. – Det som skiljer e‑post från andra elektroniska meddelan­den är att e‑post, via internet, kan skickas från en användare i ett nätverk till en mot­tagare i ett annat nätverk. (Och, givetvis, även till en mot­tagare i samma nätverk.) Nyare typer av med­delan­den på internet, som chatt, förutsätter däremot att man först loggar in på en internetbaserad tjänst, där både avsändare och mottagare måste ha konton. E‑post kännetecknas av att:

  • – tecknet @ (snabel‑a) måste ingå i adressen. Det separerar mot­taga­rens an­vändar­namn från namnet på nät­verket som mot­taga­ren finns på;
  • – alla som har e‑post­adress kan skicka mejl till alla andra som har e‑postadress – det behövs inga speciella in­ställ­ningar, behörig­­heter eller inlogg­ning;
  • – mot­taga­ren hämtar sina med­delan­den. In­kom­mande e‑post sparas på en server i mot­taga­rens nätverk eller i den nättjänst som förmedlar e-posten. Det är först när mot­taga­ren ber om sin e‑post som den skickas från servern till mot­taga­rens e‑postprogram eller webbläsare. Eftersom e‑postprogrammet kan vara inställt för att göra detta automatiskt med jämna mellanrum kan det verka som om mejlen kom automatiskt. (Undantag: så kallad pushmail.) – Jämför med snabbmeddelanden.

– E‑post uppfanns 1971 av Ray Tomlinson†: det som han till­förde var just ett stan­dardi­serat sätt att skicka med­delan­den mellan olika dator­system. (Att kunna skicka med­de­landen inom samma dator­system var inget nytt.) Andra elektroniska med­de­landen som SMS, snabb­medde­landen och nätverksmeddelanden är alltså inte e‑post i ordets strikta bemärkelse. Sådana meddelanden har heller inte tecknet @ i adresserna. – Variant­­ordet elpost bör ses som en skämtsam­­het. – På engelska är stav­ningen email utan bindestreck numera vanligast, men på svenska skriver de flesta e‑post.

[e-post] [ändrad 14 mars 2023]