en av världens mest spridda webbläsare. – Firefox kom 2004. Den är utvecklad i öppen källkod av projektet Mozilla. (Firefox är alltså en vidareutveckling av Netscape Navigator.) – Firefox, som är gratis, spreds snabbt eftersom den hade flera fördelar jämfört med då marknadsdominerande Internet Explorer. Bland annat var Firefox bättre på att stoppa irriterande poppuppsidor och spionprogram. I början av 2010‑talet tog Internet Explorer tillbaka marknadsandelar, samtidigt som Firefox fick konkurrens av Google Chrome. Och i början av 2020-talet är Firefox marknadsandel nere på fem procent. – Firefox finns att ladda ner på mozilla.com. – I november 2014 släppte Mozilla en version av Firefox avsedd speciellt för utvecklare, se Mozillas blogg. – Se också Firefox Nightly och Firefox OS. – En kraftigt omarbetad version, Firefox Quantum, släpptes i november 2017 – se blog.mozilla.org…. Den kan utnyttja flera processorer samtidigt, och uppges behöva mindre minne. Firefox Quantum är numera identiskt med vanliga Firefox. – Se Mozillas webbsidor.
[webbläsare] [ändrad 19 mars 2023]
(self-configuring, även zero configuration, zeroconf) – som konfigurerar sig själv. Uttrycket används om datorer och andra apparater i nät, i synnerhet, men inte enbart, trådlösa nätverk om de kan:
- – upptäcka nätverket eller andra apparater i nätverket;
- – presentera sig för nätverket (beskriva sig själv och vad man kan göra);
- – överföra den information som behövs för anslutning till nätverket och:
- –göra de inställningar som behövs för att ansluta sig till nätverket.
– Det enda som en användaren ska behöva göra är eventuellt att säga ja eller nej till anslutningen, allt annat ska gå automatiskt. – I ett självkonfigurerande nätverk ska en dator till exempel kunna hitta en skrivare och göra en utskrift utan att användaren behöver göra några inställningar. Kallas också för konfigurationsfri. Kända tekniker är Universal plug and play (UPnP), Bonjour och Apache River (tidigare Jini). – Se också spontana nätverk.
[konfigurering] [nätverk] [ändrad 7 juni 2017]
”betongwebben” – traditionella webbsidor avsedda för persondatorer, till skillnad från mobila webbsidor avsedda för mobiltelefoner och surfplattor.
[jargong] [webben] [ändrad 15 juni 2020]
(UPnP) – ett system som gör att man kan ansluta tillbehör till datorer direkt, eller via internet, så att de fungerar utan inställningar. (Så kallad självkonfigurerande anslutning.) Datorn märker att tillbehöret, till exempel en skrivare eller en digitalkamera, är inkopplat och gör de rätta inställningarna automatiskt. – UPnP utvecklades av Microsoft som efterföljare till PnP. Det nya är att UPnP är baserat på internetstandarder och XML. Därför kan alla apparater som är anslutna till internet kommunicera med hjälp av UPnP. För att lansera UPnP som en oberoende branschstandard överlät Microsoft 1999 tekniken till organisationen UPnP Forum, som i sin tur 2016 överlät sina tillgångar till Open connectivity foundation, OCF, se OCF:s webbsidor. – UPnP påminner om Apache River (tidigare Jini). – Läs också om Bonjour.
[konfigurering] [nätverk] [ändrad 19 september 2020]
- – förkortning för internet steering committee – internetstyrelse – organ i olika länder som leder och samordnar användningen och utvecklingen av internet i landet;
- – se ISC2;
- – se Internet storm center;
- – Internet software consortium, se isc.org (länken brukar fungera, trots eventuell överstrykning);
- – se IMS service control;
- – ISC, se International supercomputing conference.
[förkortningar på I] [internet] [it-säkerhet] [organisationer] [superdatorer] [ändrad 14 december 2017]
– to poke – engelska för puffa, knuffa, stöta till:
- – i Facebook, se puffa;
- – i datornät: skicka ett enkelt meddelande bara för att se om det kommer fram. Eventuellt för att se om en viss adress i nätverket existerar. I så fall kan det vara ett led i dataintrång. – Jämför med ping;
- – internetjargong för flirta, stöta (på någon) eller bara ta kontakt.
[jargong] [nätverk] [sociala nätverk] [ändrad 8 december 2017]
”kika” – om nätverk: visa nätverksdata som normalt inte är synliga för användaren.
[nätverk] [ändrad 11 maj 2020]
kopia av e-post (eller vanligt brev) som sänds till en eller flera extra mottagare utan att de andra adressaterna får veta det. – Avsändaren anger vilka som ska få en dold kopia av e‑post i ett särskilt adressfält: ”Dold kopia”, ”Dold mottagare” eller ”BCC”. Ingen av de andra, icke dolda, mottagarna kan då se namnen på de dolda mottagarna. Om det finns flera dolda mottagare kan de inte heller se varandras namn. Tekniskt går det till så att avsändarens e‑postprogram eller tjänst först adresserar alla utgående exemplar av mejlet individuellt, men sedan raderar adresserna i fältet ”Dold kopia” innan mejlen går i väg. – Den engelska benämningen BCC står för blank carbon copy. Den härstammar från skrivmaskinernas tid, då kopior framställdes med karbonpapper. – Se också kopia (CC). – Se också Datatermgruppen (länk).
[e-post] [ändrad 4 juni 2018]
(website eller web site) – även sajt – flera webbsidor som har samma utgivare, sammanknytande länkar mellan sidorna och oftast något som är gemensamt för sidornas innehåll. Utgivare kan vara en privatperson, ett företag, en myndighet eller en ideell organisation. – Observera att sidorna på en webbplats inte alltid behöver finnas på samma webbserver och att det kan finnas flera webbplatser på samma webbserver. Det som främst kännetecknar en webbplats är att en och samma utgivare står bakom innehållet på alla sidorna. Webbplatser brukar ha en ingångssida eller välkomstsida, som inte bör kallas för hemsida. Ibland kallas hela webbplatsen för hemsida, men det är befängt. – Se Datatermgruppen (länk).
[webbsidor] [ändrad 12 november 2019]
för representational state transfer – ett sätt att programmera webbplatser så att de kan tillhandahålla tjänster åt andra webbplatser. – REST ska fungera även om webbplatserna har programmerats av utvecklare utan kunskap om varandra eller om den andra webbplatsen. Webbplatserna förses med standardiserade gränssnitt (API:er) på ett sätt som påminner om hur man gör i objektorienterad programmering. – Beteckningen REST infördes år 2000 av Roy Fielding (roy.gbiv.com), och har sedan dess blivit det kanske mest använda sättet att bygga upp webbaserade program. Observera att REST inte är något som kan laddas ner, utan beskrevs av Fielding i allmänna termer – man får själv utveckla en tillämpning av REST. Program och resurser som följer reglerna för REST kallas för RESTful. – Läs mer här och i Wikipedia.
[förkortningar på R] [systemutveckling] [webben] [ändrad 13 juni 2020]