ABC

  1. ABC80 med bildskärm i tjock-tv-stil och beige bulligt tangentbord.
    Luxors första dator, ABC80.

    – en serie persondatorer från Luxor† i Motala, tillverkade 19781986. Datorerna och operativsystemen ut­veck­la­des av ett annat företag, DIAB†, men till­verk­ning och mark­nads­föring sköttes av Luxor. Det fanns ABC80, ABC800, ABC802, ABC806, ABC1600 och ABC9000. – ABC1600 och ABC9000 körde Unix under varu­märket ABCenix, se Dnix†. – Nokia köpte Luxor 1985, och la ned ABC‑serien 1986. Historik finns bland annat på denna webb­sida;

  2. Atanasoff Berry Computer – se John Vincent Atanasoff.

[it-historia] [nerlagt] [persondatorer] [ändrad 3 november 2017]

Betamax

ett format för videokassetter, infört 1975 av Sony, slutligen nerlagt 2002. – Betamax var en särskild inspelnings­teknik och ett särskilt format för videokassetter. – Betamaxformatet ansågs av många vara tekniskt bättre än det format, VHS†, som blev dominerande. De misstag som Sony anses ha gjort, och som ledde till att Betamaxformatet år efter år förlorade marknadsandelar till VHS, för att slutligen försvinna, har diskuterats flitigt i litteraturen om marknadsföring. Man talar ibland om att någon betamaxar sig ut ur marknaden.

[nerlagt] [videoteknik] [ändrad 31 juli 2017]

PA-RISC

Hewlett-Packards processor för datorer med hög kapacitet, avvecklad från 2008. – Den första PA‑RISC‑processorn lanserades 1986, och användes då i Hewlett‑Packards minidatorer. Senare versioner användes i så kallade arbets­stationer och serv­rar. Hewlett‑Packard gick sedan gradvis över till att använda Itanium†‑processorn, ut­veck­lad i samarbete med Intel. De sista datorerna med PA‑RISC-processorer levererades 2008. Hewlett‑Packard under­höll dem fram till 2013. – Namnet: PA står för Precision architecture. – Se också RISC. (Information om PA‑RISC är borttagen från HPE:s webbsidor sedan 2017.)

[förkortningar på P] [nerlagt] [processorer] [ändrad 20 december 2019]

Luxor

nerlagd svensk tillverkare av ABC-datorerna† och annan hemelektronik. – Företaget grundades 1923 i Motala, och till­verkade först radio­apparater, tv‑apparater och annan hem­elektronik. 1978 började Luxor till­verka hemdatorer i ABC‑serien. De hade ut­vecklats av före­taget DIAB†. – 1979 var Luxor nära konkurs och köptes då av staten, 1984 tog Nokia över företaget. Datortillverkningen upp­hörde 1986, och övrig till­verkning avveck­la­des eller flyttades till låglöneländer. Varu­märket Luxor tillhör numera det turkiska företaget Vestel (länk), som säljer tv‑appa­rater i Sverige under namnet Luxor. – Namnet: Luxor är en urgammal stad i Egypten (på arabiska: L‑aqṣur.

[företag] [it-historia] [nerlagt] [ändrad 7 juni 2021]

Minitel

Minitelterminalen har en tjock bildskärm och ett speciellt tangentbord som är fastsatt vid bildskärmen.
Minitelterminal.

ett franskt datanät för privatpersoner, lanserat 1982, avvecklat 2012. – Under 1980‑talet var Minitel världens mest framgångsrika datanät för allmänheten. Flera tjänster som nu finns på webben fanns redan på 1980‑talet i Minitel. Minitel gav abonnenter­na tillgång till tjänster som biljettbokningar, postorder, textmeddelanden och elektroniska anslagstavlor. Minitel var också tidigt med att klara elektroniska betalningar. – Minitel startades av franska tele- och postverket, och byggde på telenätet. Abonnenterna fick de dumma terminalerna gratis, men de fick betala per minut för användning. I slutet av 1990‑talet fanns nio miljoner Minitelterminaler och 25 miljoner använd­are i Frankrike. Minitelsystemet bidrog till att internet slog igenom sent i Frankrike, men så småningom flyttades Miniteltjänsterna över till inter­net. Minitel stängdes slutligen av den 30 juni 2012. – Läs mer i Wikipedia. – Egentligen var det terminalerna som hette Minitel, vilket sägs vara en förkortning av Médium interactif par numérisation d’information téléphonique (interaktivt medium för digitalisering av telefoninformation). Själva nätet med tjänsterna hette Teletel. – Ett svenskt försök att efterlikna Minitel var Teleguide†.

[it-historia] [nerlagt] [nätverk] [ändrad 21 juli 2017]

Bitnet

  1. – (Because it’s time network, ursprungligen Because it’s there network) – nerlagt inter­natio­nellt dator­nät som på 1980‑talet och i början av 1990‑talet samman­band uni­versi­tet och andra orga­nisa­tioner i många länder. Det kördes på uppringda linjer, alltså med gammaldags modem. Det har trängts undan av internet. – Bitnet backades först upp av CREN, Corporation for research and educational net­work­ing, som slutade att stödja Bitnet 1996 och lades ner 2003. – Bit­net grundades 1981 av Ira FuchsCity university i New York och Greydon FreemanYale. När Bitnet var som störst, 1991–92, hade det 1 400 an­slutna insti­tu­tioner i 49 länder;
  2. stadsnät i Dalarna, 2007 uppköpt av Bahnhof.

[it-historia] [nerlagt] [nätverk]

Apple III

Bild på datorn Apple III.
Apple III – ett av Apples misslyckanden.

en kortlivad efterföljare till Apple II†. – Apple III lanserades 1980 och lades ner 1984 (en variant, Apple III Plus, lades ner 1985). Apple III konstruerades för att konkurrera med IBM PC†, och var inte en direkt vidareutveckling av Apple II. Den hade till exempel ett särskilt operativsystem, Apple SOS. Den lyckades inte ens konkurrera med sin före­gångare Apple II (som fanns att köpa till 1993 i versionen Apple IIe), än mindre med IBM PC, och kom från 1984 i skuggan av Macintosh. Apple sålde då ut alla Apple III och satsade i stället på Apple IIc.

[it-historia] [nerlagt] [persondatorer] [ändrad 10 januari 2023]

DAT

digital audio tape – ett slags bandkassetter för digital inspelning. – DAT lanserades 1987 av Sony för ljudinspelning, men det slog aldrig igenom på musikmarknaden. Däremot användes DAT‑band länge inom it för lagring och backup. Men 2005 meddelade Sony att tillverkningen av DAT‑utrustning skulle upphöra.

[band] [förkortningar på D] [nerlagt] [ändrat 9 oktober 2022]

Swish

  1. – en svensk tjänst för betalningar genom mobiltelefoner. – För att skicka en betalning anger man bara mottagarens mobiltelefonnummer och beloppet i Swishs app, och överföringen sker genast. Varje mobiltelefonnummer knyts i Swish till ett, och bara ett, bankkonto, och varje bankkonto kan knytas till ett, och bara ett, mobiltelefonnummer. – Swish drivs av företaget Getswish, som ägs av svenska banker och försäkrings­bolag – Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea, SEB samt Swedbank och Sparbankerna – och har använts sedan 2012. Det har blivit mycket spritt. En norsk motsvarighet är Vipps (vipps.no). – I november 2019 klagade polisen på att Swish inte hade tillstånd av Bankinspektionen och därför inte behöver rapportera avvikande transaktioner (misstänkt penningtvätt). Finansinspektionen kom fram till att Getswish inte behöver tillstånd, eftersom företaget enbart tillhandahåller ett tekniskt system, men inte själv genomför några betalningar. – Swish har använts för betalningsattacker, även kallade Swishattacker eller fulswishning. – Se swish.nu. – Läs också om EMPSA;
  2. SWiSH Max – ett avvecklat fristående program för framställning av rörlig dator­grafik (datoranimeringar) för uppspelning med Adobes Flash-spel­are. Swish Max utvecklades av det australiska företaget Swishzone, som lades ner i oktober 2016. Swish var baserat på Adobe Flashs källkod, som är offentlig.

[betalningar] [datoranimering] [nerlagt] [ändrad 6 april 2021]