ExpressCard

ett avvecklat tillbehörskort för datorer, hälften så stort som PC‑kort† – alltså hälften så stort som ett kreditkort. – ExpressCards var dubbelt så snabba som PC-kort. ExpressCards användes för samma saker som PC‑kort, alltså för datalagring och för externa tillbehör som kommunikationsutrustning och radio- och tv-mottagare. Liksom föregångaren PC-kort har ExpressCard slagits ut av USB-anslutna tillbehör. 2011 beslöt datortillverkarna att sluta förse persondatorer med kortläsare för ExpressCard, dels med motiveringen att kortläsarna tog för mycket plats, dels med motiveringen att ExpressCard aldrig blev särskilt spritt. – De tekniska specifikationerna för ExpressCards fastställdes tidigare av den avvecklade organisationen PCMCIA† och förvaltades sedan av USB implementers forum, se denna länk.

[kort] [nerlagt] [ändrad 16 augusti 2021]

Mycube

ett nerlagt socialt nätverk som skulle ge användarna full kontroll över sin egen information. – Mycube grundades 2010 av Johan Staël von Holstein, som ville skapa ett alternativ till Face­book. Han ansåg att Face­book och andra vanliga sociala nätverk tog ifrån användarna makten över deras egen information. – Staël von Holstein tvingades 2011 sluta som vd när ett riskkapital­bolag tog över företaget. I augusti 2012 meddelades att Mycube läggs ner. – Se också Diaspora, Freedom Box, Syme† och Tent.io.

[distribuerade sociala nätverk] [nerlagt] [personlig integritet] [ändrad 11 september 2017]

Crusoe

en strömsnål processor för bärbara datorer från nerlagda Transmeta†. – Crusoe visades upp första gången i januari 2000. Tillverkningen upphörde definitivt 2007. Crusoe byggde på en kombination av kretsar och mjukvara och innehöll relativt få transistorer. Tack vare mjukvaran kunde den översätta (kodmorfa) instruktioner avsedda för Intel‑processorer till sin egen instruktionsuppsättning, alltså uppträda som en Intel‑processor och köra Windows. Användarna skulle kunna uppdatera processorn genom att läsa in ny mjukvara.

[nerlagt] [processorer] [ändrad 15 oktober 2018]

Tent.io

en nerlagd teknisk plattform för ett distribuerat socialt nätverk. Varje användare i Tent.io installerade en egen server som kom­muni­cerade med andra över inter­net. Användarna ägde sin egen infor­ma­tion och kunde ta bort och ändra den. (Om andra hade kopierat informationen kom man däremot inte åt deras kopior). Tent.io startade 2012. Sedan 2016 har sajten inte uppdaterats och i juni 2019 är den stängd. – Se tent.io. – Läs också om Diaspora, Freedom Box, Mycube† och Syme†.

[distribuerade sociala nätverk] [nerlagt] [ändrad 18 juni 2019]

Seqr

en nerlagd svensk tjänst för betalning med mobil­telefon. – Det behövdes ingen kortläsare, som i flera andra sådana tjänster, utan trans­aktionerna byggde på QR‑koder, PIN och en ner­laddad app. Även NFC fungerade. Inga pengar drogs från kundens konto vid köptillfället, utan hon fick en räkning varje månad. – Seqr utvecklades av det svenska före­­taget Seam­less, och användes från 2001. Den köptes i början av 2018 av företaget Glase Fintech, som ändrade tjänstens namn till Glase. Tjänsten lades ner i november 2018. – Se seqr.se.

[betalningar] [nerlagt] [ändrad 18 augusti 2019]

diaspora

  1. – diaspora* – ett program för sociala nätverk, skrivet i öppen källkod. Syftet med diaspora* (skrivs så) är att använd­arna ska kunna vara med i ett Facebook‑liknande nätverk utan att behöva lämna ifrån sig personliga uppgifter till en central server. – Projektet diaspora* startades 2010 av en grupp studenter i New York. – Arbetet bakom diaspora* beskrevs i boken More awesome than money (länk) av Jim Dwyer. – Läs mer på diasporafoundation.org. – Jämför med Free­dom box, Mycube†, Syme och Tent.io†;
  2. – ett datorspel.

– Ordet: Diaspora är grekiska och betyder unge­fär det utspridda eller det skingrade. Det an­vänds främst om judar ”i för­­sking­ringen” – i diasporan –, men också om andra folk­­­ som inte bor i sina ursprungliga hemländer.

[distribuerade sociala nätverk] [nerlagt] [personlig integritet] [spel] [ändrad 5 maj 2023]

Jaiku

ett nerlagt socialt nätverk för mikrobloggar. Det fanns 20062012. – Jaiku påminde om Twitter, men var något äldre. Jaiku öppnades för allmän­heten i juli 2006 av Jyri Enge­ström och Petteri Koponen i Helsingfors. Namnet Jaiku anspelade på den japanska dikt­formen haiku – mikrobloggan­det ansågs påminna om de kon­cent­re­rade formuleringarna i haikudikter – och på jojk. – Jaiku såldes i oktober 2007 till Google. I januari 2009 med­de­lade Google att all utveck­ling av Jaiku inom Google skulle upp­höra av bespa­rings­skäl. Och i januari 2012 lades Jaiku ner. – Käll­koden till Jaiku är tillgäng­lig som öppen källkod under namnet Jaikuengine, se här.

[mikrobloggar] [nerlagt] [ändrad 25 september 2018]

Flash

  1. Adobe Flash, ursprungligen Macro­media Flash – ett program för rörliga bilder och interaktiv grafik som ska visas i webbläsare. – I juli 2017 meddelade Adobe att Flash skulle avvecklas 2020 – se Adobes webbsidor. – Flash, som lanserades 1996, var länge det van­lig­aste formatet för animerad video på webben, och det har varit nästan nödvändigt att ha insticksprogrammet Adobe Flash Player instal­lerat i webbläsare. Det var gratis. Animerad video i Flash‑format framställs med Adobe Flash Professional, som däremot inte är gratis. Filformatet för Flash hette .swf. – I mitten av 2010‑talet började allt fler it‑företag ta avstånd från Flash. Flash sades ge möjlig­het till dataintrång, det var en företagsspecifik teknik som ägdes av Adobe, det drog mycket ström och HTML5 sägs ha gjort det överflödigt. Hösten 2015 bildades därför Alliance for open media med målet att skapa ett öppet, säkert och ström­snålt alterna­tiv. Apple har förbjudit användning av Flash i program för iPhone och iPad, se detta brev (arkiverat) från 2010 från Steve Jobs†. Google beslöt 2012 att inte längre tillhandahålla Flash för Android. – I de­cem­ber 2015 meddelade Adobe att Flash Profession­al ska ersättas med Adobe Animate CC, se blogginlägg (länk) och i juli 2017 blev det, som sagt, känt att Adobe tänkte sluta att tillhandahålla Flash för nerladdning och sluta att uppdatera det vid slutet av 2020. – Läs mer om Flash på Adobes webb­sidor (länk). – Se också Gnash och Swish. – Aktionsgruppen Occupy HTML5, som finns på Facebook, bildades 2016 för att slå vakt om Flash. – Historia: Flash utvecklades 1996 av företaget FutureWave Software, som kallade det för FutureSplash Animator. Macromedia köpte FutureWave Software samma år och döpte då om programmet till Macromedia Flash. Adobe köpte i sin tur Macromedia 2005 och döpte då om programmet till Adobe Flash;
  2. – se flashminne.

[datoranimering] [lagringsmedier] [webben] [ändrad 4 oktober 2022]

VisiCalc

Skärmdump från Visicalc. Blå tecken mot svart bakgrund. Liknar en utskrift från en räknemaskin.
Urkalkylarket.

det första kalkylarket. – Visi­Calc utvecklades för Apple II† av Dan Bricklin (länk) och Bob Frankston (länk). Programmet, som kom 1979, anses vara det program som förvandlade hemdatorn från en hobbygrej till ett seriöst verktyg. Det kom också versioner för IBM PC†, Commodore† och Atari†. – VisiCalc såldes i 700 000 exemplar. Tillverkningen upphörde 1983. Då hade VisiCalc fått konkurrens av Lotus 1‑2‑3†, som allmänt ansågs mer kraftfullt och enklare att hantera. – En körbar version av VisiCalc, 1982 års modell, för pc kan laddas ner här. – Läs mer om VisiCalc på Dan Brick­lins webbsidor.

[it-historia] [kalkylark] [nerlagt] [ändrad 2o september 2022]

Chandler

en personlig informationshanterare (e‑postprogram, adressbok, kalender med mera), skriven i öppen källkod. I praktiken nerlagd sedan 2009. – Programmet utvecklades med början 2002 inom Open source applications foundation (av allt att döma också nerlagd), grundad av Mitch Kapor. Bland utvecklarna fanns Andy Hertzfeld. Version 1.0 blev klar 2008 efter många års arbete, och kunde då laddas ner från chandlerproject.org. – Chandler blev inte särskilt spritt, och arbetet har i praktiken legat nere sedan 2009, då de anställda sades upp. – Chandler fungerade i Windows, Linux och på Mac. En uppföljare, Chandler2, på­börjades 2009, även den nerlagd eller vilande. – Programmet var uppkallat efter författaren Raymond Chandler (1888—1959, se Wikipedia). – Utvecklingen av Chandler beskrevs i boken Dreaming in code från 2008, skriven av Scott Rosen­berg, se dreamingincode.com (nere i oktober 2020 – arkiverad).

[nerlagt] [personliga data] [ändrad 1 oktober 2020]