RISC OS

ett operativsystem för persondatorer, obesläktat med Unix och Linux. – Eftersom RISC OS tar lite plats och är enkelt har det anpassats för miniatyrdatorn Raspberry Pi (som dock oftast kör operativsystemet Raspbian). – RISC  OS utvecklades av det brittiska företaget Castle Technology som 2018 köptes av RISC OS Open (länk), som redan tidigare hade förvaltat koden. RISC OS bygger på det operativsystem som på 1980‑talet utvecklades av Acorn för BBC:s persondator BBC Micro. – Versionen för Raspberry Pi kan laddas ner här.

[enkortsdatorer] [operativsystem] [ändrad 8 augusti 2022]

Red Star OS

(på koreanska: Pulgŭnbyŏl) – ett nordkoreanskt operativsystem som bygger på Linux. (Närmare bestämt: Fedora.) – Någon fri och öppen källkod är det, trots Linux‑bakgrunden, inte tal om. Enligt Florian Grunow och Niklaus Schiess från den tyska it‑säkerhetsfirman ERNW (länk) är Red Star OS konstruerat för att göra det praktiskt taget omöjligt för användarna att ändra på något eller komma åt otillåten information. – Se deras inslag på konferensen Chaos Communication Congress i Hamburg i december 2015 (länk). – Red Star OS blev känt utanför Nordkorea i mars 2010 när en rysk gäst­­student köpte ett exemplar, men det hade då funnits i Nord­korea i flera år. Den version som Grunow och Schiess berättar om 2015 är en vidareutveckling med ett macOS‑liknande grafiskt användargräns­snitt. En beskrivning från 2010 finns på sajten rt.com (brukar fungera, trots eventuell överstrykning). – Artikel om Red Star OS i DN av Clas Svahn (länk). – En mer utförlig artikel finns i The Guardian (länk). – Se också Kwangmyong.

[linuxdistributioner] [ändrad 11 juli 2018]

Tron

Bild från filmen Tron. Mänsklig skådespelare med datoranimerade konturer mot stiliserad bakgrund.
Datoranimering modell 1982.
    1. – en Disneyfilm från 1982. Det var en science fiction­film om datorteknik, och det var den första långfilmen som använde datoranimering i stor skala. Alan Kay var förebild för filmens hjälte. – Se IMDb (länk). En uppföljare, Tron: Legacy, kom 2010 (se IMDb: länk). Under 2023 planeras ytterligare en uppföljare, preliminärt kallad Tron: Ares;
    2. – ett blockkedje-baserat nätverk för publicering främst av spel och underhållning. – Nätverket öppnades för användare i början av 2018. Det påbörjades 2014 i Kina som Raybo; stiftelsen TRON grundades 2017 i Singapore. Tron har kryptovalutan tronix, TRX, som i februari 2018 hade ett marknadsvärde på 2,4 miljarder dollar, trots att det då inte fanns något att köpa för TRX. – Se tron.network. – Läs också om Tron Dogs†;
    3. – ett tidigare spritt japanskt operativsystem för hemelektronik och inbyggda system, utvecklat på 1980‑talet av den japanska forskaren Ken Sakamura (länk). – Tron var utformat för att ge många apparater möjlighet att samverka i real­tid. Det fanns på 1980‑talet specialversioner av Tron som Btron, Ctron, Itron och Uitron. Under 1990‑talet minskade intresset för tekniken. – Tron‑projektet togs 2010 över av T‑Engine Forum (tron.org).

[blockkedjor] [inbyggda system] [it-historia] [kryptovalutor] [operativsystem] [spelfilmer] [ändrad 27 januari 2023]

Limo

Limo Foundation, numera del av Tizen Association, ett konsortium som utveck­lar en Linux-baserad plattform för smarta mobiler. – Limo grundades i januari 2007 av ett antal väl­kända företag i mobilbranschen, och fick de flesta större mobil­företag som med­lemmar. Limos / Tizens plattform är ett alternativ till Googles Android. – Se tizen.org. – Jäm­för med Open Handset Alliance och OMA SpecWorks.

[försvunnet eller köpt] [linuxdistributioner] [mobilt] [organisationer] [ändrad 2 september 2020]

droid

kort för android (ibland även kort för operativ­systemet Android). – I överförd be­märkelse: byrå­krat, en som följer regler och bestämmelser in i det absurda, utan att förstå dem – som en robot. – ”These aren’t the droids you’re looking for” är en ofta citerad replik från Stjärnornas krig. I filmen är det en hypnotisk sug­gestion – i själva verket var det precis de droiderna (R2‑D2 och C‑3PO) som de kejserliga stormtrupperna letade efter. När det citeras är det ofta sarkas­tiskt: ”du är inne på fel spår”.

[robotar] [språktips] [ändrad 7 augusti 2021]

Mer

tidigare namn på ett Linux-baserat avsiktligt ofullständigt operativsystem för smarta mobiler. – Mer spreds med fri och öppen källkod. Det saknade egen kärna, utan var avsett att köras med Linux som kärna. Mer saknade också grafiskt användargränssnitt. Det var utvecklat på basis av operativsystemet Meego†, och var i sin tur grunden för operativsystemet Sail­fish. 2019 slogs Mer‑projektet och Sailfish samman, och de ska använda namnet Sailfish OS. – Se Sailfish OS webbsidor.

[fri och öppen källkod] [linuxdistributioner] [namnbyte] [ändrad 6 september 2020]

Sailfish

Sailfish OS – ett operativsystem för smarta mobiler, ut­vecklat av det finländska företaget Jolla. Det visades upp i Helsing­fors i november 2012. Sail­fish är en vidareutveckling av Meego†, som i sin tur byggde på Linux, se också Mer†. Tele­foner med Sail­fish kan också köra program för Android. – Sailfish användes i den smarta mobilen Turing Phone†. – Se sailfishos.org. – Swordfish är en vidareutveckling av Sailfish.

[linuxdistributioner] [mobilt] [ändrad 8 september 2020]

Unix


det vanligaste operativsystemet, numera mer spritt än Windows. – Linux (med Android), macOS och iOS är utföranden av Unix. I syn­ner­het har sprid­ningen av Android på smarta mobiler gjort att Unix på 2010‑talet har gått om Windows. – Unix användes in på 1990‑talet främst för teknisk, vetenskaplig och ”tung” it. Nu finns Unix i person­datorer, mobil­telefoner och surfplattor. – Unix utvecklades med början 1969 av Ken Thompson och Dennis Ritchie†Bell Labs. Det var då ett revolutionerande operativsystem som på flera sätt skilde sig från alla tidigare. Men många av nyheterna i Unix har sedan dess blivit så vanliga att vi inte tänker på dem. – En översikt över Unix kännetecken, skriven av Dennis Ritchie, finns hos Bell Labs (arkiverad). Läs också om Unixfilosofin. – Kännetecknande för Unix från början var bland annat:

  • multi­körning – operativ­systemet kan köra flera program sam­tidigt (i själva verket växelvis);
  • – flera användare kan använda samma system samtidigt;
  • – flyttbarhet – program skrivna för en viss Unix­­dator kan köras på andra Unix­­datorer, eventu­ellt med mindre ändringar och omkompilering);
  • – programbibliotek (man behövde inte skriva alla program själv: de fanns att låna eller köpa). Alla dessa egenskaper finns numera i alla operativsystem, men när Unix kom var de nyheter;
  • – ”allt är en fil”. Unix hanterar all utrustning som är ansluten till datorn – lagringsminnen, servrar, nätverksutrustning, kameror… – som filer.

– Unix­system brukar delas upp i tre delar:

– Även denna uppdelning kan verka själv­klar, men den var inte lika tydlig i äldre operativsystem. – Namnet, först stavat Unics, anspelar på ett tid­ig­are system, Multics.

– Alla de stora dator­­före­tagen har, eller har haft, en egen variant av Unix:

– Se också Unix­krigen. – Upp­­splitt­ringen strider mot Unix grundläggande filo­sofi, och sedan slutet av 1990‑talet har många av dessa företag (dock inte Apple) gått över till Linux, även om de fortfarande tillhandahåller sina egna varianter. – Varumärket Unix tillhör sedan 1993 The Open Group (tidigare X/Open), som fastställer vilka produkter som får använda det registrerade varumärket UNIX®. Till dem hör Aix, HP‑UX, macOS, Solaris, Tru64 och Unixware, men också stordatoroperativsystemen MVS† och OS/390†. De upp­fyller kraven i The single Unix specification och får använda varumärket med ®. Andra kända operativsystem, som Linux, BSD och GNU, gör det inte, men de är ändå Unix­kompatibla. De kan kallas för Unix (eller nix), och The Open Group arbetar på att över­brygga skillnaderna. – Läs också om Posix. – Unix och Unixliknande operativ­system kallas också för öppna system. – Bell Labs fortsatte att ut­veckla Unix och var 2002 framme vid version 10, vilket blev den sista versionen. – Språkbruk: Ibland ställs Linux mot ”Unix”. Men Linux är också en form av Unix, eller åtminstone Unixkompatibelt. Med ”Unix” menas i sådana fall de äldre varianterna av Unix, ofta Solaris.

[unix] [ändrad 6 april 2023]

rot

  1. – (root) – den eller det som är överst i en hierarki. Hierarkin ses som ett upp‑och‑ner‑vänt träd: roten är alltså överst:
    • – den användare i Unix som har alla behörigheter i systemet. ”Sys­temet” kan vara en fristående dator eller ett datorer i ett nätverk. Roten kan bland annat lägga upp och ta bort användar­konton, tilldela rättigheter till konton och filer (se rwx) och ta bort och ändra filer som andra använd­are har skapat. Roten kan också kallas för administratör eller superuser. – Ordet ad­mi­nist­ra­tör används i Windows och i macOS (som bygger på Unix). Administratörs­rollen i Unix är inte riktigt likadan som i Windows. – I Unix och Unix­kompatibla system kan den som är inloggad som rot i princip göra vad som helst med allt som finns i systemet. Att ha rotaccess är att kunna logga in som rot;
    • – se också rootkit (spökprogram);
    • rotkatalog: den översta katalogen i ett filsystem: den katalog som innehåller alla andra kataloger. I Unix är rotkatalogen också systemadministratörens (rotens) egen katalog, som inte är identisk med rot­katalogen i betydelsen översta katalogen;
    • – se rotzon;
  2. ROTförkortning för random oblivious transfer (ett slags kryptering);
  3. ROT – förkortning för redundant, obsolete, trivial – alltså överflödig, föråldrad, ointressant. Förkortningen används om sparad information. – Läs också om mörka data.

[data] [filer] [förkortningar på R] [kryptering] [skadeprogram] [unix] [ändrad 16 oktober 2018]

rwx

read, write, execute – de tre rättigheter som är standard för filer (inklusive program) och filkataloger i Unix:

  • – Read anger vem eller vilka som får öppna filen och läsa eller visa den, men som inte får ändra i den;
  • – Write anger vem eller vilka som får ändra i filen eller radera den;
  • – Execute anger vem eller vilka som får köra (exekvera) filen (alltså en programfil).

– Observera att rättigheterna är inställningar hos filerna. Det är inte användarna som har rättigheter (de har behörigheter). Däremot bestämmer rättigheterna vad användare och grupper av användare får göra med filerna. Om varken r-, w- eller x-rättig­het tillkommer dig kommer du inte åt filen alls. Du kan inte ens ta reda på att den finns. – Rättig­heter eller tillstånd gäller också för filkataloger. Read‑rättighet till en katalog anger vem eller vilka som får läsa katalogen – och inget mer. Write‑rättighet anger vem eller vilka som får ändra i katalogen, vilket innebär att de kan lägga till och ta bort filer. För att du ska kunna öppna filer från katalogen eller söka i katalogen med sökprogram måste filens execute‑rättighet gälla för dig. Att en rättighet som gäller katalogen som helhet omfattar dig betyder inte med nödvändighet att några rättigheter till filerna som ingår i katalogen omfattar dig. Du kan därför få läsa förteckningen över alla filer i en katalog utan att kunna läsa eller köra filerna. Det kan också vara omvänt: man kan få läsa, ändra eller köra en fil, men man får inte se katalogen som filen finns i. – Rättigheterna rwx delas ut på tre nivåer: för filens eller katalogens ägare, för ägarens grupp eller grupper och för alla användare.

[förkortningar på R] [it-säkerhet] [unix] [ändrad 5 oktober 2020]