OpenPGP

en öppen standard för krypteringssystemet PGP. – Specifikationen har fastställts av internets tekniska ledningsgrupp IETF. Vem som vill får utveckla krypteringssystem baserade på OpenPGP, och alla sådana program ska fungera ihop, och även fungera tillsammans med programmet PGP från PGP Corporation. Ett utförande av OpenPGP är GNU Privacy Guard. – Branschorganisationen OpenPGP Alliance är i praktiken vilande.

[kryptering] [standarder] [öppet] [ändrad 30 oktober 2018]

öppen tillgång

(open access) – tillgång till information för alla utan hinder. – I öppen tillgång ingår att alla ska ha frihet att sprida informationen vidare, men det ska då göras utan ändringar, och man ska ange upphovspersonernas namn. Uttrycket används mest, men inte enbart, om forskningsrön. (Inom forskning har det länge setts som ett problem att vetenskapliga tidskrifter begränsar tillgången till vetenskapliga artiklar genom att kräva avgifter för läsning, även på webben.) – Öppen tillgång innebär att informationen ska vara tillgänglig gratis och att vem som helst ska kunna läsa den, citera den och hänvisa till den samt sprida den vidare. Det finns flera definitioner av öppen tillgång, och de flesta anser att upphovspersonens ideella upphovsrätt bör gälla även med öppen tillgång. Upphovspersonen har alltså även i öppen tillgång rätt att bli omnämnd som upphovsperson till informationen, och har lagligt skydd mot förvrängningar och mot stöld av upphovsrätten. – Se Kungliga bibliotekets sidor om öppen tillgång och KB:s rekommendationer om öppen tillgång.

[forskning] [gratis] [publicering] [öppen information] [ändrad 6 september 2020]

transparens

(transparency)genomsiktlighet, genom­skin­lig­het; insyn, öppen­het:

  1. öppen tillgång till information; möjlighet för med­borg­arna att granska det som över­heten gör;
  2. – önskvärd egenskap hos it‑system. Det ska vara uppen­bart för användaren hur systemet fungerar, och systemet ska göra vad man väntar sig utan att det märks för övrigt, eller stör arbetet.

[it-system] [politik] [öppet] [ändrad 13 januari 2018]

OpenVMS

ett utförande av operativsystemet VMS†, utvecklat med början 1992 för Digitals† Alpha‑processor†. – OpenVMS efter­trädde VAX/VMS på minidatorn VAX†. – OpenVMS lansera­des som i hög grad anpassat till Posix, vilket innebär att det skulle vara mer eller mindre Unixkom­pa­ti­belt. (Open i OpenVMS står för öppenhet som i Posix, inte för öppen källkod – OpenVMS har inte öppen källkod.) Senare versioner av OpenVMS be­ton­ade främst kom­pa­ti­bi­li­tet med Windows NT† och dess efter­följare. – OpenVMS kan / kunde köras på VAX‑datorer och på datorer med Alpha­‑pro­ces­sor, numera också på datorer med Intelprocessor. – Trots att till­verk­ningen av VAX‑datorer lades ned år 2000 har Hewlett‑Packard† (numera HPE), som köpte Digital 2002, fort­satt utveck­ling­en av OpenVMS. 2014 gav Hewlett‑Packard licens till företaget VMS Software (vmssoftware.com) att utveckla OpenVMS, som HPE fortfarande marknadsför. – Läs mer på HPE:s webbsidor.

[operativsystem] [öppet] [ändrad 7 oktober 2020]

offentlig handling

allmän handling som inte är hemlig. Allmänna handlingar är som regel offentliga, men i vissa fall kan de hemlig­stämplas. (Att en handling – ett dokument – är allmänt innebär att det har upprättats på en statlig eller kommunal myndighet eller har tagits emot eller avsänts av en myndighet; att det är offentligt innebär att det dessutom inte finns några lagliga hinder för att lämna ut det.) – På engelska: public document. – Se också offentlighetsprincipen.

[juridik] [tryckfrihet] [öppen information] [ändrad 19 december 2018]